Marginalisering pekas ut som det största hotet mot säkerheten i Finland: "Vardagen är tryggare än någonsin tidigare"

Marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem. Det är de tre största hoten mot landets inre säkerhet, enligt statsrådets färska redogörelse.

- Det största hotet mot den inre säkerheten är fortfarande social utslagning och att folk mår illa, säger inrikesminister Maria Ohisalo (Grön).

Resonemanget är ytterst enkelt: om Finland lyckas minska på ojämlikheten i samhället och minimera antalet utstötta eller på annat sätt utsatta, ökar också säkerheten. Olika hotbilder tynar bort om människor har det bra.

Målet är att Finland ska vara världens tryggaste land 2030. Och vi är redan en bra bit på vägen.

"Vardagen i Finland är tryggare än någonsin tidigare", står det i statsrådets redogörelse. Antalet dödsfall i trafiken är rekordlågt, antalet omkomna i bränder har minskat stadigt redan länge och risken för att utsättas för brott mot liv är hälften lägre än på 80-talet.

Ett hur tryggt liv man har varierar ändå från person till person. Den personliga säkerheten påverkas bland annat av vilken etnicitet, sexualitet, religion, modersmål och bostadsort man har, och vilken ekonomiska samhällsklass man tillhör.

Det är viktigt att vi är där innan saker börjar hända

I redogörelsen lyfts även samhällets polarisering, och informationspåverkan och så kallade fake news, falska nyheter, upp som orosmoln. Antalet polisanmälda sexuella övergrepp mot barn har ökat de senaste åren, och speciellt under pandemin har oroligheter bland unga, ibland våldsamma, blivit vanligare.

Åtgärder behövs för att förebygga ungas marginalisering, säger Ohisalo.

- De som mådde illa innan pandemin mår mer illa nu. Därför måste vi jobba med mer förebyggande sätt och öka resurserna inom barnskyddet, men också mycket tidigare än barnskyddet, till exempel i skolorna och med ungdomsarbetare. Det är viktigt att vi är där innan saker börjar hända, säger Ohisalo.

Finland måste också förbereda sig på stora migrationsvågor, enligt rapporten. Klimatförändringen – som också utgör ett direkt internt hot i Finland i form av till exempel översvämningar och skogsbränder – skapar i tandem med politiska oroligheter en situation i många länder som innebär att miljontals människor hamnar på flykt. Då måste Finland vara förberett på att många vill ta sig till Finland.

"Tryggast också på 2030-talet"

Maria Ohisalo lyfter också fram hot mot demokratin och snabb teknologisk utveckling som faktorer som påverkar hur tryggt samhället är. Även pandemin har gett osäkerheten ett nytt ansikte.

Ohisalo nämner också hatbrott, människohandel och våld mot kvinnor som problem vi måste jobba mot, och uttryckte även en oro över att män är överrepresenterade i dödsfall relaterade till olyckor.

- Vi ser att hatprat redan nu är en risk för vår demokrati. Inför kommunalvalet kunde man se att många inte ville ställa upp i valet för de var rädda för diskussionen, säger Ohisalo.

Ett gott förtroende för myndigheterna är mycket viktigt, konstaterar hon, och säkerställandet av den inre säkerheten något som måste säkras över regeringsperiodernas gränser.

- Vi måste visa att Finland kommer vara det tryggaste landet i världen också på 2030-talet.

Fler poliser behövs

Risken för terrorbrott bedöms som oförändrad från tidigare år, och beredskapen befinner sig på nivå två av fyra.

Trots att en del brott blivit ovanligare under åren finns behovet av såväl förebyggande brottsbekämpning som brottsutredning kvar. Antalet poliser måste därför öka med omkring 800 de kommande åren, enligt redogörelsen.

Just nu finns det omkring 7 400 poliser i landet – men år 2030 bör de vara 8 200 för att trygga säkerheten i hela landet, anser regeringen.

Ett tidigare mål för nästa år har varit att öka polisstyrkan till 7 500, men i ett pressmeddelande förhåller sig intresseorganisationen Finlands Polisorganisationers Förbund skeptisk till att det här kommer att uppnås.

Förbundet kräver därmed att arbetslösa poliser omgående anställs, och konstaterar att det nog finns arbete för dem att göra.

Ohisalo säger att regeringen kommer göra sitt bästa för att uppnå vad som trots allt är deras egna mål.

- Efter det här året kommer vi ligga nånstans på 7 450 poliser, så vi behöver 50 fler innan nästa år är slut, säger Ohisalo.

- Vi måste se till att budgetarna och rambudgetarna är tillräckligt stora för att säkerställa det.

96 procent anser sig ha det tryggt

Trots att många på grund av olika faktorer är mindre trygga än andra, upplever den överväldigande majoriteten att Finland är ett tryggt land.

I en enkät svarar 89 procent av de svarande att Finland är ett tryggt land, medan hela 96 procent anser att deras personliga trygghet är god. Det här är liknande siffror som fanns med i den förra rapporten. Redogörelsen görs vart femte år.

Den förra rapporten gjordes 2016 av Sipiläs regering, och på förhand fanns ett visst intresse för om den nuvarande vänstergröna regeringen skulle ge en diametralt annorlunda lägesbild än den borgerliga regeringen för fem år sedan.

I den förra redogörelsen, under dåvarande inrikesminister Petteri Orpos (Saml) ledning, lyftes migrationen högst bland saker vi då skulle hålla ett öga på. Det berodde på att Europa och Finland just då befann sig i kölvattnet av den stora flyktingkrisen.

Även polisen, räddningsväsendet och gränsbevakningen hade en tydligare profil i den förra redogörelsen, som också lade stort fokus på sysselsättningen.

Redogörelsen för den inre säkerheten skickas nu till riksdagen för godkännande. Sannfinländarnas riksdagsledamöter Mauri Peltokangas och Mari Rantanen skriver i ett pressmeddelande att redogörelsen är "rödgrön smörja". De ondgör sig över att ha deltagit i arbetet med att ta fram redogörelsen bara för att se den vara ett "ideologiskt" verk.

Sannfinländarna kommer inte att kunna godkänna redogörelsen, säger Peltokangas och Rantanen.