Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Chefsåklagare anklagar Finland för bristande samarbetsvilja vid bekämpningen av fusk med EU-medel: "En mycket dålig signal"

Chefsåklagaren Laura Kövesi
Bildtext Chefen för åklagarmyndigheten Eppo Laura Kövesi.

Finland har tills vidare inte utnämnt en permanent åklagare till den europeiska åklagarmyndigheten Eppo. Enligt chefsåklagaren Laura Codruţa Kövesi ger det här en mycket dålig signal.

BRYSSEL Det europeiska åklagarsamarbetet syftar till att bekämpa bedrägier och missbruk av EU-medel.

Myndigheten ska speciellt fokusera på gränsöverskridande brottslighet som sker i fler medlemsländer.

Men trots att myndigheten inleder sin verksamhet i början av juni så har två av de medverkande länderna, Finland och Slovenien, inte ställt permanenta åklagare till förfogande för myndigheten.

Det här ger en "mycket dålig signal", säger chefsåklagaren Laura Codruţa Kövesi till tidningen Financial Times.

Enligt Kövesi visar Finlands och Sloveniens inställning på bristande samarbetsvilja.

Speciellt kritisk är hon till Finlands beslut att tillsätta åklagare som endast jobbar för åklagarmyndigheten på deltid. Hon anser att det kan leda till att tröskeln för att ta upp fall i Finland blir högre.

Att åklagare förväntas jobba för såväl den gemensamma myndigheten som för sina hemländer kan också fungera som dåligt föredöme för medlemsländer där rättssystemet är under angrepp, befarar Kövesi.

- Åklagarna måste vara självständiga, annars kan vi inte vara effektiva, säger Kövesi till FT.

Finland tillbakavisar kritiken

Finland tillbakavisar kritiken från chefsåklagaren Kövesi.

Enligt Justitieministeriet är deltidsarrangemanget motiverat eftersom man endast räknar med att ett fåtal fall kommer att hamna under den gemensamma myndighetens kompetens.

- Om två åklagare inte har tillräckligt med arbetsuppgifter finns det en risk för att resurser går till spillo och att vi inte får bra sökanden för uppdragen, säger lagstiftningsrådet Lauri Rautio till Yle Uutiset.

Enligt Rautio räknar man med att endast ett fåtal fall skulle komma att tas upp av Eppo årligen. Det kan till exempel handla om uteblivna tullavgifter för varor som importeras från länder utanför EU.

Möjligheten att tillsätta åklagare på deltid finns också inskriven i fördningen om åklagarsamarbetet.

Tjänsterna för Eppo-samarbetet har varit lediganslagna sedan hösten. Men processen är fortfarande halvvägs eftersom Finland inte kommit överens med Eppo om hur åklagarnas arbetstid ska fördelas.

22 länder deltar i samarbetet

22 medlemsländer medverkar i det europeiska åklagarsamarbetet som går under namnet Eppo (European Public Prosecutor's Office).

Ursprungligen var det tänkt att alla medlemsländer skulle medverka. Sverige, Danmark, Irland, Ungern och Polen har ändå valt att ställa sig utanför.

Myndigheten har sitt huvudkontor i Luxemburg. Därtill kommer Eppo-åklagare också att tillsättas i de enskilda medlemsländerna.

Myndigheten leds av Rumäniens tidigare chefsåklagare Laura Codruţa Kövesi.

Kövesi har fått många ovänner i sitt hemland efter korruptionsmål som lett till fängelsedomar för makthavare. Däremot har hon haft ett starkt stöd i EU-kretsen, i synnerhet i EU-parlamentet.

Åklagarsamarbetet ska till en början främst ägna sig åt ekonomisk brottslighet. EU-kommissionen anser att Eppos mandat också ska utvidgas till att omfatta bekämpingen av terrorbrott.