Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Sveriges samtyckeslag fyller tre år: "Det handlar inte om att ett nej är ett nej, utan om att allt annat än ett ja är ett nej"

Porträtt på Demet Ergun i somrig parkmiljö
Bildtext I Sverige är frivillighet grundpelaren i sexualbrottslagstiftningen. Också Danmark har gått samma väg. Demet Ergun är ordförande för den ideella medlemsföreningen Fatta som arbetar mot sexuellt våld och för samtyckeskultur.

Också Finland står inför ändringar i sexualbrottslagstiftningen, så att lagen utgår från frivillighet och samtycke. Rådet från Sverige är att satsa på både skolelever och myndighetsutbildning parallellt med att lagen införs, inte först efteråt.

– En av de största förändringarna i den nya sexualbrottslagstiftningen är att frivillighet är en grundpelare. Båda personerna eller alla personer som deltar i den sexuella akten måste delta frivilligt, säger Demet Ergun.

Det kanske låter som en självklarhet, att sexuella handlingar ska vara frivilliga för alla parter – men det är inte det lagstiftningen i Finland utgår från i dagens läge. I dag ser lagen ut som det var i Sverige för några år sedan dvs. lagen utgår från att om det funnits våld, hot om våld eller tvång är det våldtäkt.

Vi vill inte få till fler fällande domar så mycket som vi vill få till färre sexuella övergrepp

Demet Ergun är ordförande för föreningen Fatta som var en av de drivande krafterna bakom att samtyckeslagen godkändes och slutligen trädde i kraft i Sverige, i juli 2018. Det skedde efter en lång process med kritik och debatt kring lagförslaget. Samma arbete pågår nu i Finland men har blivit uppskjutet på grund av pandemin.

I Sverige säger erfarenheterna i dag att samtyckeslagen fört med sig mycket gott. I dag jobbar Fatta med att öka och sprida kunskapen om samtycke i hela samhället, för där handlar det om mycket mer än lagparagrafer. Men Ergun ser att lagändringen var ett viktigt startskott.

– Utöver det rent juridiska, vilket är en grundpelare för att skapa en normativ förändring i samhället, så är det ju att vi faktiskt börjat prata om samtycke i Sverige nu. Vi sätter fler krav på personer vid sexuella handlingar, att man faktiskt ska söka samtycke i olika situationer.

– Vi ser en stor påverkan i samhället i hur man ställer sig till frågan och hur man ställer sig till samtyckesspråket rent generellt. Det kan vara så enkelt som att vi har börjat fråga barn om det vill ha en kram i stället för vi bara ger oss på barnet och kramar om det. Det är små steg men det går åt rätt håll i alla fall.

Paragraf om oaktsamhet viktig

Men vad innebär då frågan om samtycke i själva lagparagraferna, förutom att frivillighet ska vara grundpelaren för sexuellt umgänge? I Sverige infördes samtyckesaspekten i sexualbrottslagstiftning genom att en ny typ av brott instiftades: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp.

Sexualbrottslagstiftnignen tar alltså nu ställning till den misstänkta förövarens uppsåt, precis som lagen gör när det gäller många andra brott.

– Man kan dömas för våldtäkt både om det var uppsåtligt och om det var oaktsamt, precis som man kan dömas för misshandel och vållande till skada, mord och vållande till annans död, förklarar Fattas viceordförande Sofia Rohdin.

– Brottet omfattar nu fler fall än innan. Tidigare var frågan om det fanns våld eller hot om våld eller tvång, då var det våldtäkt. Nu är frågan om det fanns samtycke.

Lagen säger också att ifall det fanns våld eller hot om våld går man inte ens in i samtyckesbedömningen. Då är det våldtäkt.

Kvinnor får större förtroende för rättsväsendet

I höstas publicerade Brottsförebyggande rådet Brå i Sverige en rapport som pekade på stora förändringar sedan lagen införts. Den har lett till domar i fall som inte hade omfattats av den tidigare sexualbrottslagstiftningen.

Förändringen har också lett till att kvinnor som utsätts för sexualbrott har fått större förtroende för myndigheter och rättsväsendet. De känner inte samma skam och skuld som tidigare, utan skulden har förflyttats till mannen som begår brottet.

75 procents ökning i fällande domar

  • Brottsförebyggande rådet Brå fick i uppdrag att följa upp hur lagen tillämpats och gick igenom samtliga tingsrättsdomar från 2019 rörande fullbordad våldtäkt. Rapporten analyserade också kriminalstatistik och redogjorde för synpunkter från rättsväsendet och frivilligorganisationer.

  • Rapporten visar att antalet fällande domar för våldtäkt ökade markant efter lagändringen, från 190 domar 2017 till 333 domar 2019, inklusive 12 domar för oaktsam våldtäkt.

  • Brås genomgång visar också att det finns en del gränsdragningsproblem när lagen ska tillämpas, och Brå konstaterar därför att det är viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser.

    Källa: Rapporten Den nya samtyckeslagen i praktiken

Brås rapport slog alltså hål på många av de farhågor som fanns inför lagändringen.

– Lagrådets kritik om att det kommer bli tillämpningsproblem, att det inte är förutsägbart, att det inte finns nåt rättsligt behov och inte alls kommer leda till fällande domar, alla de sakerna har blivit motbevisade nu.

Det samma gäller farhågorna om att beviskraven skulle sänkas. Det har inte hänt, enligt Brårapporten.

– Det hade ju varit fruktansvärt om man sänkt beviskraven, och det var aldrig nåt som var på tal från oss. Det måste ju finnas beviskrav i en demokratisk rättsstat.

Svårt att komma åt våldtäkt i parförhållande

Trots de goda erfarenheterna av lagen finns det mycket jobb kvar att göra. Brårapporten visar att både anmälningarna och domarna ökat när det gäller brott i fall där parterna är bekanta med varandra. Däremot verkar lagen inte ha kommit åt våldtäkter i nära relation.

Det var först 1984 som våldtäkt inom äktenskap blev olagligt i Sverige och de aktiva hos Fatta säger att det finns mycket jobb kvar att göra med att få alla att inse att samtycke till sex måste vara alldeles färskt: att ingen någonsin behöver ställa upp på sex, inte heller i en relation.

Fatta jobbar också för att sexköpslagen ska ses över och utgå från att samtycke inte heller kan köpas.

Jobba med allt från förskolebarn till polisutbildning

Den svenska lagstiftningen har väckt intresse i övriga Norden och Europa. Danmark följde Sveriges väg och godkände en lag enligt samma principer i höstas. I Tyskland pågår arbete för en skärpning eftersom samtyckeslagen från 2016 utgår från att ett nej är ett nej, vilket många anser inte räcker.

Fatta har kontakt med flera länder i frågan, också instanser i Finland. Mycket av föreningens arbete i dag handlar om upplysning och utbildning. Där tycker Ergun och Rohdin att Finland har en chans att inleda arbetet klart tidigare än vad Sverige gjorde:

– Jag hade önskat att vi hade kunnat göra saker mer parallellt i Sverige. Att vi samtidigt hade lyft in samtyckesundervisning i skolan, och i samband med det även adderat samtyckesundervisning på högskoleutbildningar som rör de här frågorna, till exempel sjukvården, polis, juristutbildningen och så vidare.

Nu när ni har chansen, ta med allt samtidigt, se till att utbildningen och språket sprids i hela samhället

På det sättet hade samhället kommit längre i att ha en grundlig förståelse för vad samtycke och samtyckeslagstiftningen innebär, redan innan lagen trädde i kraft.

– Så nu när ni har chansen att göra det här, ta med allt samtidigt, se till att utbildningen och språket sprids i hela samhället i stället för att ta ett steg i taget, säger Ergun.

För det är inte lagen som är slutmålet, påminner de.

– Fokuset med lagen var ju inte att få till fler fällande domar utan att få till en kulturell förändring. Det handlar inte om att ett nej är ett nej utan det handlar om att allt annat än ett ja är ett nej. Vi vill inte få till fler fällande domar så mycket som vi vill få till färre sexuella övergrepp. Det är ju det som är målet, ett samhälle fritt från sexuella övergrepp.