Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Analys: Hatinlägg gör att många inte vill kandidera i kommunalvalet – så här kan problemen bli mindre

Uppdaterad 22.05.2021 07:12.
Stadshusets vägg i Helsingfors och Ingemo Lindroos bild ovanpå i vinjett.
Bildtext Vem vågar sin in i politiken få hatinläggen ökar? Bilden visar Stadshuset i Helsingfors.

Flera partier har haft svårt att rekrytera kvinnliga kandidater i kommunalvalet, på grund av hatkampanjer på nätet. Det här är ett demokratiproblem, säger forskare. För att komma åt problemet kan man starta i fullmäktige, skriver Svenska Yles politiska kommentator Ingemo Lindroos.

Kommunalvalet betyder förhoppningsvis att många nya människor vågar pröva sina vingar i kommunalpolitiken. Kommunfullmäktige kunde kallas för demokratins högborg – den plats där de flesta politiker kan påverka besluten allra mest.

Det som kastar en svart skugga över den här viktiga delen av vårt demokratiska system är det hätska debattklimatet. Det syns i hatinlägg och kampanjer på sociala medier, och det är framför allt kvinnor som drabbas, enligt forskaren Tuija Saresma som har intervjuats av STT.

Enligt statsrådets rapport "Viha vallassa" uppger 42 procent av de kommunala beslutsfattarna att debattklimatet påverkar viljan att delta i den samhälleliga debatten.

I STT:s artikel bekräftar Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De Gröna att det tydligt har påverkat rekryteringen att kandidater negativt. Fenomenet syns också i andra partier, även om partisekreterarna för Sannfinländarna och Kristdemokraterna uppger att de inte har märkt av problemet.

I Suomen Kuvalehti frågar sig chefredaktör Matti Kalliokoski om fenomenet leder till att de som skriker högst stannar kvar, medan de mer moderata, som inte är så vana, lämnar politiken.

Det kommer fram att också representanter för minoriteter, till exempel sexuella minoriteter, och politiker som talar för minoriteters rättigheter utsätts mer än andra.

Kvinna och representant för en minoritet kan vara en sårbar kombination

I ett finlandssvenskt sammanhang är det relevant att tänka på att kandidater som representerar en språkminoritet kan vara särskilt utsatta. Kombinationen kvinna och representant för det svenska kan vara en sårbar kombination – något som tidigare vice ordföranden för SFP, Päivi Storgård, vittnade om redan flera år innan de sociala medierna på allvar gjorde entré i valrörelserna.

Enligt forskarna bakom statsrådets rapport är det ett demokratiproblem att så många känner sig hindrade från att ge sig in i politiken, eller slutar eftersom de inte orkar. Det förbättrar inte situationen i kommunerna, som har en ojämlik könsfördelning. Svenska Yles kartläggning visar att 39 av fullmäktigeplatserna i Finlands kommuner innehas av kvinnor, medan 61 procent innehas av män.

I Svenskfinland syns problemet till exempel i Raseborg, där Anita Westerholm (SFP) vittnar om att hatinläggen på nätet påverkar möjligheten att rekrytera kvinnor i kommunalvalet.

Så vad kan man göra?

För att komma överens om spelregler för den kommunala debatten kan man börja i kommunfullmäktige. Den här frågan ställs till kandidaterna i Yles valkompass. Drygt hälften av männen och 60 procent av kvinnorna anser att det behövs ordningsregler för vad man får säga.

Kandidaterna för Vänstern, SFP, De Gröna och SDP ser det största behovet av spelregler. Sannfinländarnas kandidater ser minst behov av spelregler för hur man får tala i fullmäktige. Det är alltså i stort sett samma partier som vill ha spelregler, som anser att hatinlägg påverkar kandidatnomineringen.

Ett annat sätt att arbeta med det här är att fullmäktigegrupperna ger utbildning till nya invalda i att hantera hatinlägg, och själva ta ansvar för en respektfull kultur. Partierna kan tala om det i sina kandidatutbildningar. Varje kommun eller varje fullmäktigegrupp kunde utse ombud som man kan rapportera till, om man möter osakligt beteende i fysiska möten eller på nätet.

Det är anmärkningsvärt att regeringen inkluderar hatkampanjer som ett problem som påverkar säkerheten i samhället, i den färska redogörelsen för den inre säkerheten. Det som saknas är synliga kampanjer i stil med "schysst på some" eller "vi tycker olika".

För en kampanj för demokrati och respekt kan man få inspiration av Eva-Stina Hellbom (SDP) i Kimitoöns kommun, där jämställdheten har lidit av ett hätskt debattklimat.

– Det är frågan om helt vanliga människor och vanliga beslut och det budskapet borde vi få fram, säger Hellbom.

Diskussion om artikeln