Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Svenskarna lär sluta använda sedlar och mynt redan inom några år – nu funderar också Riksbanken på att erbjuda digitala pengar

En del gömmer hellre pengar i madrassen än att ha dem i förvar hos en kommersiell bank. Rätten till icke-kommersiella lösningar för hantering och förvar av pengar får Riksbanken i Sverige att utreda om den kan införa en e-valuta.

– Jag har aldrig handlat nåt på nätet.

I få andra länder skulle väl en statsminister bli så utskrattad som Stefan Löfven blev för det uttalandet i julas. Att han hade besökt ett varuhus i pandemitider var en sak, men hans förklaring för SVT om varför han gjorde det fick nästan lika mycket uppmärksamhet. 

I landet som med sina klarnakonton och swishöverföringar gått snabbt fram i utvecklingen mot digitala inköp var det många som gjorde sig lustiga över statsministerns omodernitet. Sverige utreder trots allt om det kan bli det första helt kontantfria samhället i världen.

Skylt som säger att kontantbetalning inte tas emot.
Bildtext Allt fler svenska butiker kräver kortbetalning av sina kunder.

Vanligt att kaféer och butiker inte accepterar kontanter

Bara 9 procent av svenskarna använder kontanter regelbundet i dag. Det är en enorm minskning jämfört med för tio år sedan då nästan 40 procent gjorde det.

– Kontantanvändningen rasar snabbt, säger Cecilia Skingsley på Sveriges Riksbank.

Också i Finland minskar kontantanvändningen snabbt, men i Sverige syns minskningen mer konkret vid landets kassor.

– Det började redan innan pandemin. Det är ganska många ställen man inte kan göra betalningar med kontanter på. Det är lagligt att ha det så i Sverige, säger Skingsley. 

Bildtext Kontanterna tappar mark snabbt i Sverige, enligt Riksbankens undersökningar.

Många kaféer, restauranger och småbutiker i Sverige har redan i flera år uppmanat kunderna att använda kort, eller till och med skyltat med att de inte accepterar kontanter. Det är kort eller mobilbetalning som gäller.

I och med pandemin har dessutom de fysiska affärsbesöken minskat kraftigt. Bland annat veckohandlandet av mat flyttar allt mer till nätet. 

Under pandemin har nya typer av kunder, också grupper som är äldre än statsministern (63), hittat till nätaffärerna. Enligt Klarna, vars betalmetod varit en av de drivande krafterna bakom den ökande e-handeln, ökade nätshoppingen hos konsumenter äldre än 66 i fjol med 22 procent.

De sista sedlarna är tillbakalämnade till Riksbanken nån gång innan slutet på 2020-talet

Det är bara några år sedan Riksbanken gav ut nya svenska sedlar och bland annat bytte ut Selma Lagerlöf mot Astrid Lindgren på 20-lappen. Men de nya pengarna kommer knappast att vara i omlopp väldigt länge till, tror Riksbanken: 

– Givet nuvarande trend kommer de sista sedlerna att vara tillbakalämnade till Riksbanken nån gång innan slutet av 2020-talet, säger Skingsley.

Skylt med text om att bara kortbetalning tas emot.
Bildtext Ett vanligt budskap på kaféer i Sverige: kontanter accepteras ej.

– Det här är en ganska stor samhällsförändring ur ett historiskt perspektiv. Vi har aldrig varit i situationen tidigare att staten inte varit inblandad i tillkomsten och utgivningen av pengar. Vi har heller aldrig i nåt land upplevt att alla betalmetoder är kommersiella. För det är ju det de är, både swish och kontokortslösningar: de ges ut av privata företag, låt vara att de står under olika typer av stark statlig tillsyn.

Oro för integritet, säkerhet och diskriminering

Det finns förstås också kritik mot att slopa kontanterna, en del av den har organiserat sig bakom uppropet Kontantupproret. De ser risker med både säkerhet och integritet och framför allt diskriminering, ifall mynt och sedlar slopas helt.

Det är bland annat de här frågorna den tidigare moderatledaren Anna Kinberg-Batra ska reda ut, i den statliga utredning hon utsetts att göra de närmaste två åren.

– Uppdraget är att utreda statens roll på betalningsmarknaden, förklarar hon i SVT:s program Ekonomibyrån

Skylt om att endast kortbetalning accepteras.
Bildtext Att inte erbjuda kontantbetalning motiveras framför allt med smidighet.

– Om vi ska ha helt digitala system måste de funka för alla i hela landet. De måste fungera i kris och i värsta fall krig, till och med när elnäten svajar eller mobilnäten går ner. Det finns ganska mycket att tänka på för att vi ska kunna lita på det digitala systemet ända in i vardagen. 

Riksbanken överväger e-krona – Kina och Facebook påskyndar utvecklingen

Nu måste Riksbanken fundera på hur deras roll och deras pengar ser ut i den digitala världen. Eftersom dagens lösningar innebär att det bara finns kommersiella sätt att förvara och hantera sina pengar digitalt tittar Riksbanken nu på möjligheten för digitala svenska kronor, en e-krona.

– Vi ska vara beredda att tillhandahålla pengar i digital form i framtiden, för dem som är boende och verksamma i Sverige och vill ha den sortens pengar.

Skylt som ber om kortbetalning.
Bildtext Ny teknik har gjort det lättare för också mindre aktörer att erbjuda kortbetalning.

Skingsley berättar att när Sverige ännu för några år sedan var ensamt om att fundera på det här är det nu något som de flesta riksbanker tittar på. Tre saker har påskyndat utvecklingen: Kina har kommit långt i frågan, Facebook har introducerat tanken om en egen kryptovaluta, och under pandemin har allt fler introducerats till digitala betalmetoder.

Pengar i madrassen kommer ingen att kunna ha längre, men tanken är att det fortfarande ska gå att ta ut riksbankspengar, alltså svenska kronor, och förvara dem själv i stället för att ha dem på en kommersiell banks konto.

Pengarna skulle då finnas i digitalt format med tillgång via till exempel en app eller smartklocka. 

– Är man nöjd med sina banktjänster behöver man inte göra nånting, men är det så att man vill ha fortsatt tillgång till riksbankspengar ska man kunna få det, i digitalt format.

Diskussion om artikeln