Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har gått från en brakseger till att sitta vingligt på presidentposten

Volodymyr Zelenskyj svarar på journalisternas frågor under en presskonferens.
Bildtext Volodymyr Zelenskyj har suttit på presidentposten i Ukraina i två år.

Det var löften om snar fred i östra Ukraina som var Zelenskyjs starka kort inför valet. Han lovade också få bukt med korruptionen, minska oligarkernas inflytande och lyssna till vad folket vill.

Han har lyckats göra väldigt lite men det ser ut som om folket förlåter honom, eller åtminstone ger honom lite mera tid. Helt klart är att han nu granskas kritiskt och att många är besvikna.

Många struntar i politik men känner följderna i sin plånbok

Ukrainas huvudstad Kiev är berömd för sina vackra parker där stadsborna gärna håller till.

Nu i slutet av maj har det gått exakt två år sedan Volodymyr Zelenskyj blev president i landet och parkerna är som vackrast då kastanjerna och syrenerna bommar i kapp med tulpanerna.

Många vill också hellre njuta blomsterprakt än tala politik. På en bänk sitter väninnorna Irina och Ljubov och talar gamla minnen. Det är ingen mening med att tala om politik, man ska bara leva en dag åt gången och göra vad man kan, tycker Irina.

– Vi lever bara en sekund och sedan är det slut – också politiker är tillfälliga!

Väninnorna Ljuba och Irina njuter av parken men lider av Ukrainas dåliga ekonomi.
Bildtext Väninnorna Ljuba och Irina njuter av parken men lider av Ukrainas dåliga ekonomi.

Ljubov är heller inte intresserad av politik men tycker illa om vissa beslut som politikerna fattar. Exempelvis sådana som gör att alla priser höjs för jämnan och pengarna inte räcker till.

Ljubov delar sitt missnöje med en stor del av landets befolkning. Med en inflationstakt på 8,5 procent är det många som inte längre kan köpa det de vill. Ljubov kan till exempel inte tillåta sig att köpa kött eller fisk utan får nöja sig med billigare matvaror.

En orsak till de höjda matpriserna är ökad efterfrågan utomlands. Ukraina exporterar livsmedel som spannmål och solrosolja. Då priserna på sådana varor stiger på världsmarknaden höjs priserna också i hemlandet.

Inga utsikter till fred

Allra mest kritik får president Zelenskyj för att han inte har hållit sitt viktigaste vallöfte. Det som handlade om fred i landets östra del.

På tankesmedjan Razumkov säger forskaren Viktor Zimjatin att Zelenskyj visserligen inte har hållit sitt löfte men att väljarna också läste in mera i hans valtal än där fanns.

Under valkampanjen undvek han nämligen att ge exakta löften och lockade därför väljare av väldigt olika typ.

– Då Zelenskyj lovade snabb fred förstod han kanske inte fullt ut hur svårt det är att uppnå.

Viktor Zimjatin säger att den enda fred som Ryssland går med på skulle innebära en total kapitulation.

Då Volodymyr Zelenskyj tidigare i våras sa att han när som helst är beredd att träffa Rysslands president Vladimir Putin gav han en tydlig signal. Kriget handlar om Ryssland och Ukraina och är inte någon intern ukrainsk fråga så som Ryssland låter förstå.

Putin vägrar släppa greppet

Ryssland försöker på olika sätt påverka Ukrainas inre angelägenheter och Ryssland anser sig ha rätt till det och håller därför sin agenda aktuell här.

Zimjatin säger att Ryssland använder sig av olika instrument. Transit av olja och gas är ett av dem. Lyckligtvis har Ukraina nu en diversifierad gasförsörjning och kan köpa gas också på annat håll.

Ryssland utövar också politisk påverkan. Det finns till exempel en grupp inom det ukrainska parlamentet, Oppositionsplattformen, som för Rysslands talan.

En del av dem som är med i den gruppen stöder Zelenskyj, andra är emot honom.

– Vi vet att Ryssland också i framtiden kommer att ha inflytande på politiken i Ukraina på allra högsta nivå, säger Zimjatin.

Forskaren Viktor Zimjatin poserar för kameran framför ett plakat med texten Razumov centre.
Bildtext Forskaren Viktor Zimjatin är kritisk mot president Zelenskyj.

Många har nära släktingar och vänner i Ryssland, och det har blivit oerhört svårt att umgås eller hålla kontakt. Många familjeband har brutits på grund av kriget och för att man har olika åsikter om det.

Zimjatin talar om hur Ryssland påstår att ryssar och ukrainare är ett folk med samma mål, att Ukraina styrs av fascister och nynazister och att alla vill leva i samma land.

Det är inte sant och påståendena har i många fall fått motsatt verkan till den som den ryska propagandan eftersträvar. Det har lett till att allt flera ukrainare numera har en uttalat västinriktad politisk identitet.

En minoritet känner sig rysk

Enligt Zimjatin stöder tre fjärdedelar av ukrainarna självständigheten, medan mellan 20 och 25 procent av olika orsaker söker sig mot Ryssland.

En del gör det därför att de är födda i Sovjetunionen och minns den tiden som en bra tid i livet, de var unga och starka då. De har strukit det negativa ur minnet.

Mellan 15 och 20 procent är etniska ryssar som känner att de förlorar sin ryska identitet i Ukraina.

Helhetsbilden, så som Viktor Zimjatin ser den, visar att om det vore möjligt att rösta om ett ukrainskt medlemskap i EU eller i Nato, skulle de allra flesta rösta ja.

Ukrainas och EU:s flaggor vajar på flaggstångar i en solig park i Kiev.
Bildtext Många ukrainare hoppas på en framtid i EU.

Så länge kriget pågår är det svårt att ens försöka spekulera i hur framtiden för det krigsdrabbade området i östra Ukraina ser ut. Zimjatin säger att det är en mycket svår fråga.

– Jag är ingen profet, men jag tror vi kommer att se en återintegrering i Ukraina. Ingen kan veta hur och när det kan ske.

Ukraina kan inte tillåta att där bor medborgare som hatar Ukraina och som är beredda att kriga mot Ukraina.

Zimjatin anser att man kan börja skissa upp en återintegrering först när de ryska styrkorna har dragits bort från östra Ukraina och de som har förföljt ukrainska medborgare är straffade, liksom också de som har ägnat sig åt terrorism. Det är en mycket lång och mycket smärtsam process.

Ekonomisk kalabalik

Det finns flera allvarliga problem som gör att Ukraina inte reformeras så snabbt som vore önskvärt.

Det korrumperade rättsväsendet, oligarkernas stora inflytande och det statliga budgetunderskottet är allvarliga bromsar när man vill få landets ekonomi på fötter.

Ukraina har i många år i stort sett levt på utländska bidrag och lån. Miljarder euro har pumpats in i landet utan att man kan se några särskilt bra resultat.

Det här har också lett till att ukrainarna söker sig utomlands för att arbeta. Då coronapandemin började återvände många hem, men nu går flyttlassen åter ut från Ukraina.

Samtidigt finns det ljusglimtar inom den privata sektorn. Affärsvärlden med sina internationella regler och lagbundenheter gör att företagens sätt att arbeta moderniseras också i Ukraina.

Det ger hopp på långt sikt också då politikerna misslyckas.

Zelenskyj kan också lyckas

Trots minskad popularitet och många svårigheter är Volodymyr Zelenskij fortfarande Ukrainas mest uppskattade politiker.

Viktor Zimjatin säger att Zelenskyj har fått smaka på makten och nu vill han inte bara sköta den här perioden med framgång utan också kandidera för en period till.

Frågan är om det ukrainska folket vill det. Det finns ett stöd just nu. Men hösten 2013, bara några månader före sitt ärelösa slut, hade den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj ett större stöd än Zelenskyj har i dag.

Om Zelenskyj lyckas få till stånd fred på villkor som ukrainarna kan godta och om han kan få i gång en verklig process med mål att få medlemskap i EU och Nato har han stora chanser att bli återvald.

Men än så är det långt till val. Volodymyr Zelenskyjs presidentperiod tar slut först 2024. Alltså samma år som också hans kollega i Ryssland, Vladimir Putin, står inför ett eventuellt omval.

Diskussion om artikeln