Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Stödförening beställde egen utredning om Haddom skola – också för att be Lovisa ta bättre hand om sina fastigheter

Haddom skola
Bildtext Haddom skola är stängd på grund av inneluftsproblem.

Stödföreningen Pro Haddom beställde en egen konditionsundersökning för att få veta i vilket skick Haddom skola är. Läget är bättre än väntat, men det är oklart vad som kan dölja sig i bottenbjälklaget.

Stödföreningen Pro Haddom lät byggnadsartesanen Esko Lehtovaara från Liljendal göra en ny utredning efter att Lovisa stad beslutat att inte renovera skolbyggnaden för 954 000 euro.

Summan baserade sig på den kostnadsuppskattning för en sanering som Ramboll Finland Oy utförde hösten 2020.

I en skrivelse till näringslivs- och infrastrukturnämnden inför mötet den 25 mars ansåg stödföreningen att det bör utredas om en mindre och lättare renovering kan räcka för att få inomhusluften under kontroll.

– Ramboll hade räknat med att man gör en massa annat också när man gör en omfattande undersökning. Och då blev det där andra väldigt mycket. Man kan fundera på om allting verkligen var nödvändigt, som att måla hela skolan, byta ut alla golv och måla hela utsidan, säger Johanna Granqvist från Pro Haddom.

Då nämnden fattade beslutet att en renovering inte gör på grund av de omfattande kostnaderna lät Pro Haddom göra en egen konditionsundersökning.

– Det var så olika synvinklar på utredningarna av husets skick, säger Granqvist.

Stödföreningen reagerade främst på att undersökningen verkade överdimensionerad och hade önskat att staden beställt en med flera beräkningar.

– Ja, vad är det som måste göras för att få den ens i användbart skick. Nu gällde det allra största och häftigaste reparationsbehovet och det var det som man utgick ifrån, som om att inget annat alternativ fanns, säger Granqvist.

skyltar som visar mot haddom & haddom skola vid lappträskvägen

Föreningen anlitade därför byggnadsartesanen Esko Lehtovaara och hans rapport är nu klar.

Lehtovaara håller med om vissa punkter i Rambolls undersökning, men konstaterade samtidigt att skolbyggnaden är i bättre skick än väntat.

Därmed skulle man inte behöva lägga ner en knapp miljon för att sanera skolan och kunna fortsätta undervisningen där.

– Han upptäckte ingen dålig lukt eller lukt av rötsvamp i klassrummen, förutom i ett. Jag som var där hade visserligen munskydd, men kände ingen lukt heller, säger Granqvist.

I de klassrum som Ramboll hade undersökt hade man lämnat 80 x 80 millimeters öppningar i golven. Hålen var täckta med ångspärrsplast och fanerskivor som inte var lufttäta.

Lehtovaara konstaterade att golven inne i skolan inte andades, inte heller det spontade trägolvet, eftersom det var täckt med plastmatta. Plastmatta är inte lämpligt i trähus med trossbotten.

I rapporten nämns också att ventileringsluckor har varit stängda eller saknas helt och hållet.

Slarv vid tidigare renoveringar

Lehtovaara noterade också bristfälliga åtgärder i samband med en tillbyggnad samt alternativa lösningar som inte är direkt förenliga med god byggnadssed.

– Fönstren var märkligt renoverade eller utbytta. Där var klara brister i hur de var utformade och det kom fukt in. Det underhåll som en fastighet skulle behöva regelbundet har den stackars skolan inte fått sin beskärda del av, säger Johanna Granqvist.

Esko Lehtovaara noterar att staden eller entreprenörerna borde ha följt den guide för restaurering av trähus (på finska) som Museiverket publicerade på nätet för tio år sedan.

– Det blir i längden dyrare för skattebetalarna att fatta fel renoveringsbeslut och ta till fel renoveringsåtgärder, säger Granqvist.

Oklart om skadorna under skolhuset

I båda undersökningarna har fuktskador i bottenbjälklaget konstaterats, men det är fortfarande oklart hur omfattande de är.

– Det vet man inte för en stock kan se frisk ut på utsidan, men om man lite petar i den så kan den ändå vara skadad. I vissa hål som togs upp såg man att det var dåligt, men på andra ställen var det bra. Det är inte helt genomruttet, säger Granqvist.

Lehtovaara upptäckte avvikande trossbotten i bottenbjälklaget. Värmeisoleringens grundbalk var av betong. Oorganiska material som betong är riskfyllda i en träbyggnad.

haddom skola i Lovisa

De nedersta stockarna var strukna med bitumenlösning. Det här har möjligen skett när grundbalken har bytts ut till betong.

I sin utredning konstaterar Esko Lehtovaara att den enda orsaken till att man förnyar bottenbjälklaget är på grund av en massiv rötskada. Den kan uppstå om man till exempel förvarat stora mängder trä på marken i bjälklaget och man samtidigt haft plastmattor i klassrummen.

Bitumenlösning används för att förhindra att fukt från marken stiger stiger rakt lodrätt via betongsockeln till nedersta golvbalkarna. Den fungerar då som kapillärspärr.

"Men bitumen ska alltid strykas på betong, inte trä. I Haddom skola hade man strukit bitumen på stockar vilket sannolikt lett till att stockarna i bottenlaget i krypgrunden börjar röta eftersom fukten inte kommit ut", rapporterar Lehtovaara.

Stora mängder grus i krypgrunden

Lehtovaara noterade också att krypgrunden och hushållskällaren var fyllda med stora mängder grus som lagts under byggnaden för ett år sedan.

Även sockeln hade fyllts med grus för att förhindra ytvatten att rinna ner i sockeln, men utan resultat.

"Rätt åtgärd hade varit att dränera eller justera markens lutning så att vattnet hade runnit bort från skolbyggnaden", skriver Lehtovaara.

Brister i husets ventilering

Lehtovaara konstaterade samtidigt att man försökt förbättra ventileringen i bottenbjälklaget genom att öppna luckor i fasadbeklädnaden mot bollplanen – en lösning han finner märklig.

Grus håller kvar fukt som inte kan avdunsta om det saknas ventilationsluckor i huset eller att de inte hålls öppna.

Lehtovaara sammanfattar att gruset i krypgrunden, stängda ventliationsluckor, plastmattor och spånskivor som målats med latexfärg eller annan plastdispersionsfärg mycket sannolikt orsakat problem.

När skolan byggdes hörde det till god byggnadssed att grunden skulle vara minst 60 centimeter.

Lehtovaara föreslår därför att man omedelbart gräver fram grunden till sin ursprungliga höjd och ser till att ytvattnet leds bort året runt med möjliga kistor eller dräneringsbrunnar i den leriga jorden under grundstenen.

Han föreslår också att man installerar ersättningsventiler i det ursprungliga timmerhuset eftersom självdragsventilation traditionellt varit kutym i alla träbyggnader och skolor.

"Självdragsventilation fungerar bra och ger ren och frisk luft så länge man renoverar med trämaterial. I Haddom skola borde man därför installera rätt mängd och storleks ersättande luftventiler i väggarna. Ventilationsluckor i sockeln är inte samma sak", skriver Lehtovaara.

Pro Haddom vill att staden sköter om sina fastigheter bättre

Med en egen utredning vill stödföreningen uppmärksamma staden på att dels sköta om sina fastigheter, dels på att begära flera utredningar när man fattar beslut om att renovera fastigheter eller stänga skolor.

Enligt Granqvist fick föräldrarna ta del av Rambolls studie först i februari 2021, varefter de kunde besluta om att beställa en egen utredning.

– Vi har inte stora förhoppningar om att det ska bli skola av det här huset längre, men vi vill belysa hur Lovisa stad har lämnat det vind för våg länge. Och hur små reparationer skulle få det i bättre skick eller förhindra att det blir i dåligt skick, och det har man inte gjort, säger Granqvist.

haddom byskola interiör

Lovisa stad har inte kommenterat Esko Lehtovaaras utredning i sig, men näringslivs- och infrastrukturnämndens ordförande Roger Turku (SFP), konstaterar per e-post att beslutet är fattat och att det knappast kommer att ändras.

Turku uppger också att staden ofta använt Ramboll för utlåtanden och att personen som agerade i fråga om Haddom skola är en erfaren byggnadsinspektör.

Stort jobb som tar några månader

Det är fortfarande oklart om det finns skador direkt ovanpå markytan under gruset i krypgången.

Lehtovaara konstaterar att det är omöjligt att ta bort allt oorganiskt byggnadsmaterial samt mycket dyrt, men inte så kostsamt som Ramboll uppskattar i sin utredning.

Det är också ett omfattande jobb att uppskatta hur bjälkarna som fått rötskador ska repareras och med vilken metod.

"Golvet måste öppnas och bottenbjälklagets isolering tas bort åtminstone två meter från där stocken ser ut att vara i gott skick. Om bjälkarna har för stora skador måste de rivas helt och hållet", konstaterar Lehtovaara.

Lehtovaara uppger inga kostnader för en traditionsenlig renovering, men skriver att den tar en månad för två kunniga personer: tre-fyra veckor för att riva och cirka sex veckor för att bygga nytt golv och bottenlager.

Rambolls uppskattning för en sanering av hela fastigheten var cirka två år.