Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Byskolan Klinkbackan koulu i Åminnefors stänger efter 90 år – lärare: “Varför måste man förstöra något som fungerar?”

Uppdaterad 02.06.2021 08:58.
en skolgård med många olika lekställningar.
Bildtext Snart står skolgården tom då Klinkbackan koulu stängs.

Kommuner försöker spara pengar på många olika sätt. Ett sätt är att lägga ner skolor. I Raseborg är det fler byskolor som väntar på besked om de ska stängas eller inte. Ett exempel där historien slutar med nedläggning är Klinkbackan koulu i Åminnefors.

När man kör på väg 111 mot Påminne skidcenter åker man förbi en skylt som pekar upp mot en brant sandväg. Där vänder man än så länge upp till Klinkbackan koulu, efter den här terminen finns inte skolan där mer. 

Byskolan har stått på samma plats i 90 år. Under skolans guldålder, på 60-talet, gick där omkring 200 elever som kom från närområdet. Nu går där endast 32.

– Man känner sig liksom ledsen, det som vi har njutit av är miljön, vi har skog, vi har allt möjligt, skidcentrum och skidspår, allt här bredvid oss. Att lämna den här miljön, tror jag är en stor fråga för alla, säger skolans rektor Anne Koivuporras.

en medlemålderskvinna i mörkt hår som tittar över skolgården
Bildtext Rektor Anne Koivuporras funderar hur det kommer att kännas att inte arbeta i Klinckbackan koulu.

Diskussionen om stängningen av Klinkbackan koulu har pågått i mer eller mindre tio år. 

Under båda barnens skoltid har det varit ett återkommande problem, ett hot. Men jämna mellanrum har vi fått kämpa för att få ha kvar skolan 

― Jaana Pinola

Jaana Pinola som är förälder till en elev på skolan, tror att den här osäkerheten om stängningen kan ha påverkat eleverna på något sätt. 

– Jag tror att det har lett till en viss oro bland skolbarnen, de inte kunnat undvika att höra diskussionerna i hemmen och i skolan, säger hon.

– Barnen har också blivit hörda ibland, de har bland annat varit med på vissa demonstrationer, för att visa att skolan också är viktig för barnen. Men nog tror jag det varit ett orosmoment, tidvis åtminstone, fortsätter Pinola. 

en medelålderskvinna i brunt hår och en ansiktsmaks som sitter i en gunga.
Bildtext Jaana Pinola har varit aktiv i föräldraföreningen Hem och skola i 11 år. Nu har hon dock dragit sig bort från verksamheten.

Stadens beslut väckte stark motreaktion

På initiativ av föräldraföreningen Hem och skola har elevernas familjer gjort en överklagan om Raseborgs stads beslut till förvaltningsdomstolen. 

Överklagan skickades in förra sommaren, men ännu har inget domstolsutlåtande synts till. Det betyder att beslutet om att stänga skolan ännu inte officiellt har trätt i kraft. 

Trots det här kommer Klinkbackas elever och lärare flytta ut i slutet av den här terminen.

Hur tycker du staden har skött den här processen? 

– Det är ju mycket känslor inblandat i det här, så man kanske inte är så objektiv, men jag tycker att det nog ganska mycket varit upp till oss att sköta processen. Så mycket ledning har jag inte upplevt. Mycket återstår ännu att se, vi vet inte hur det praktiska går till efter att skolan har stängts, kommenterar vicerektorn Liisa Hellberg. 

en medelålders kvinna i grått hår och en svart tunika i blommönster.
Bildtext Liisa Hellberg har jobbat på skolan i 18 år och skulle inte vilja sluta.

– I och med coronaläget har man inte kunnat samarbeta så mycket som det var planerat. Många saker faller bort. Men nog har staden också försökt fundera hur barnen ska träffa de nya klasskompisarna och lärarna, säger rektor Anne Koivuporras. 

Koivuporras säger att beslutet väckte starka känslor bland lärarkåren. 

– När beskedet kom var alla arga, man börjar fundera vad händer med mig, vad händer sedan, vad händer på nya stället?

― Anne Koivuporras

Många hade frågor kring stängningen. Liisa Hellberg funderade varför man stänger ner en helt fungerande skola. 

en lekställning, bakom den skymtar skolbyggnaden.
Bildtext Lärarna tycker både byggnaderna och omgivningen är ändamålsenlig.

– Om man skulle börja fundera på vad en bra skola är, så tror jag det här skulle vara ganska nära det. Så klart har alla skolor sina problem, men jag tycker det är synd att man måste riva sådant som har fungerat bra, säger Liisa Hellberg.

– En liten skola medför en känsla av trygghet, alla känner varandra, fortsätter Hellberg. 

Femte- och sjätteklassarna Pinja Särelä och Kerttu Piironen ser tillbaka på tiden i skolan i positiv anda. De tycker det här är speciellt synd för förstaklassarna. Eleverna har många bra minnen från sin skoltid i Klinkbacka.

Två skolbarn som står på skolgården och talar
Bildtext Kerttu Piironen och Pinja Särelä tror det kommer bli ok för dem i sina nya skolor.

– Det känns nog sorgligt men jag är ändå på väg till högstadiet, så jag ska bort oavsett. Men sorgligt för förstaklassare som kom hit först det här året, de behöver genast flytta bort härifrån, Pinja Särelä.

– Det är nog lite synd och så, jag har bra minnen av det här stället. Alla känner varandra när vi är så få elever. Men jag tror nog det blir helt bra på nästa ställe också. Men säkert mest synd för de yngsta, såsom Pinja också sa, instämmer Kerttu Piironen. 

Eleverna har tagit emot beskedet okej, säger lärarna

De flesta eleverna från Klinkbacka ska till Karis finskspråkiga skola, Kiilan koulu, och lärarna ska börja arbeta på olika håll i Raseborg. 

Lärarna tror att eleverna nog vänjer sig vid det nya normala snabbt. 

skolbarn som går i led hem från skolan
Bildtext På väg in i skolan, den sista terminen.

– Barn blir vana jättelätt. Men nog var de där första tankarna: Varför måste vi härifrån. Sedan har vi alla bara varit tvungna att ställa in oss på att vi ska härifrån och att vi ska komma igång på våra nya ställen, säger rektor Koivuporras. 

Femteklassaren Kerttu Piironen tror att flytten kommer att gå bra för hennes del. 

Jag är intresserad av att träffa nya människor, det kommer nog bli kul. Men det skulle nog ha varit roligt att fortsätta i den här skolan

― Kerttu Piironen

Flera byskolor väntar på besked om sin framtid

Många byskolor i Raseborg väntar på besked om framtiden. Bromarv skola och Snappertuna skola hör till den kategorin.

Jaana Pinola har haft barn i skolan i 10 års tid, hon tycker byskolor har många styrkor jämfört med större skolor. 

– Vi har åtminstone upplevt att det har varit jättebra kvalitet på undervisningen och att det funnits den där lilla extra gemenskapen som kanske fattas i större skolor. Naturen har också varit viktig. 

– Jag är själv bybo här i Åminnefors by, så för oss har Klinkbacka varit en orsak att flytta hit. Vi har satt ett högt värde på byskolan, säger Pinola. 

en skola skymtar bakom ett grönt lövträd
Bildtext Jaana Pinola tror att byskolor också kan fungera som ett lockbete på mindre orter.

– Coronatiden har ju varit speciell på många olika sätt, många har funderat på distansarbete och kanske flyttat bort från städer. Jag ser nog byskolor som ett lockbete för människor som uppskattar mindre skolor och lugnet i den här omgivningen, säger hon. 

Sjätteklassaren Pinja Särölä bekräftar att hon sett fördelar med att gå i en liten skola. 

– Jag kom hit från en skola där det gick tusen elever, en av Finlands största skolor, så det var en ganska stor förändring. Här har nog varit mycket lugnare. Jag behöver ganska mycket tystnad för att jag ska kunna fokusera, säger Särölä.

Byskolor + bättre välmående bland elever = sant?

I december förra året skrev Yle Västnyland att rektorer i Raseborg slår larm om utbrett illamående bland skolelever. Både rektor Anne Koivuporras och vicerektor Liisa Hellberg på Klinkbacka säger att de ser fördelar med byskolor i frågan. 

skolbarn som går i led hem från skolan
Bildtext Personalen på skolan tror miljön gör gott för de unga.

– Jag tror att där kommer den rollen fram att vi känner barnen, vi vet när allting inte är som det ska. Vi känner föräldrarna, det är lätt att ta kontakt och fråga och berätta. Det att man känner sina elever är en bra sak, säger Anne Koivuporras.

Hellberg tror också att de små sammanhangen har en positiv inverkan.

– Jag tycker att omgivningen och de här små kretsarna, de sköter människan på ett sätt också. Det betyder inte att man inte skulle behöva elevvård och sådant, men det är många som har det lättare i mindre sammanhang. Det finns så klart många som klarar sig var som helst, jag säger inte att en stor skola inte skulle vara bra, men det finns säkert sådana elever som mår bättre av att få gå i en liten skola, säger Liisa Hellberg. 

Kan en byskola möta dagens kriterier?

Sådant som ofta lyfts fram som kritik mot mindre skolor är de små resurserna. Också sammansatta klasser kan ses som ett minus. I Klinkbacka är alla klasser sammansatta och allt som allt har de endast fyra lärare. 

Rektor Koivuporras tycker dock att deras arrangemang funkat bra. 

– Det funkar riktigt bra. När vi har sammansatta klasser blir det så klart lite mer planering, man har två årskurser som man planerar för. Men annars finns det den goda möjligheten att äldre kan fungera som ett gott exempel för de yngre, säger rektor Koivuporras.  

– Om klasserna däremot är väldigt små, kan det bli brist på kamrater, tillägger hon. 

en tambur i en skola. I knaggen hänger jackor och väggarna är prydna av färgglada målningar gjorda av skolbarnen.
Bildtext I Klinkbacka går för tillfället 32 elever. På hösten började där åtta nya elever.

Hur klarar sig byskolor när barn blir färre, det finns mer unga som behöver extra stöd och allt mer teknisk utrustning krävs i skolan?

– Vår stora fördel är det att vi har naturen nära och att de vuxna i klassen kan ge tid åt verje elev. Men så klart om behovet för stöd är stort så då får vi fundera på nytt, säger Koivuporras.

Trots de positiva sidorna medger Koivuporras att ifall behovet blir riktigt stort, finns det brister i en byskolas möjlighet att hjälpa. 

– När behovet av specialstöd blir stort har vi mindre möjligheter i en liten skola att hjälpa.

Rubriken ändrades 2.6 klockan 8.58. Ordet riva ner i rubriken ersattes med ordet förstöra för att undvika missförstånd. Tidigare stod det: Byskolan Klinkbackan koulu i Åminnefors stänger efter 90 år – lärare: “Varför måste man riva ner något som fungerar?”

Diskussion om artikeln