Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Åtta laudatur har inte inverkat på studierna" – vi har pratat med två superstudenter några år senare

Uppdaterad 27.05.2021 15:01.
Bildkollage på Alexandra Nummenpää och Elsa Österåker
Bildtext Alexandra Nummenpää skrev nio laudatur och Elsa Österåker åtta stycken.

Varje år skrivs det i medierna om studenter som radar upp laudatur efter laudatur i studentskrivningarna. Tar dagens abiturienter för mycket stress för att bli liknande superstudenter? Alexandra Nummenpää och Elsa Österåker skrev nio respektive åtta laudatur i studentexamen. Båda två framhåller ändå att studentskrivningarnas roll i livet är ganska liten.

– Jag lärde mig mycket om hur jag funkar själv, och nu har jag en basnivå att utgå ifrån när jag jobbar, säger Alexandra Nummenpää om hur nio laudatur har varit till nytta för henne.

Nummenpää slog rekord i Katedralskolan i Åbo då hon skrev nio laudatur i studentskrivningarna år 2015. I dag studerar hon nordisk historia vid Åbo Akademi.

– Visst känns det bra, sade hon då om sin prestation när hon blev intervjuad av Yle Åboland.

Elsa Österåker var en av de bästa studenterna i landet då hon blev student med åtta laudatur år 2018.

I sommar blir hon kandidat i biologi vid Helsingfors universitet och i höst börjar hon på magisterprogrammet i lantbruksvetenskaper.

– Vissa saker som man har lärt sig då man läste till studentexamen har man ju haft nytta av, som till exempel modersmål och lång matematik, men specifikt det att jag fick åtta L har nog inte inverkat. Biologi är ju inte en jättesvår inriktning att komma in till, och då man väl har kommit in så är det nog inget som påverkar, säger hon.

Slutkörda studenter

I en intervju för Yle säger specialforskaren Olli Kiviruusu på Institutet för hälsa och välfärd att gymnasiet i allt högre grad färgas av effektivitetstänk och tävlingsinriktning.

Redan år 2017 skrev Svenska Yle om att utmattningen bland gymnasieelever, och främst flickor, ökar. Det här märks indirekt också på universiteten, säger Åbo Akademis prorektor Mikael Lindfelt.

– Det märks lite grann, att studenter som kommer till universitetet är kanske lite mera slutkörda, lite mera trötta och känner att de inte orkar köra på samma sätt, säger han.

Det finns väldigt många som identifierar sig via sina prestationer, och det är klart att för dem är en lyckad studentexamen lika med att man är en värdefull person

― Christoph Treier

Christoph Treier, som är mental tränare och som har hjälpt abiturienter att mentalt förbereda sig för studentskrivningarna, märker också av att allt fler abiturienter känner press inför skrivningarna.

Christoph Treier
Bildtext Mentala tränaren Christoph Treier tycker abiturienterna behöver få mentala verktyg inför skrivningarna.

– Det finns väldigt många som identifierar sig via sina prestationer, och det är klart att för dem är en lyckad studentexamen lika med att man är en värdefull person, och en misslyckad studentexamen är lika med att man är värdelös som människa. För dem står det väldigt mycket på spel, säger han.

Vad är lösningen?

Varken Nummenpää eller Österåker upplevde någon hård press att få bra resultat i studentskrivningarna. Efter att resultaten blev klara har ändå Nummenpää fått höra att hon borde studera medicin eller juridik, snarare än historia. Hon har ändå haft lätt att avfärda sådana kommentarer.

– Om alla en gång säger att du kan göra precis vad du vill, så gör då det du vill. Nog behövs och finns det inom alla fält sådana om är jättebra på vad de gör, säger hon.

Christoph Treier tycker att man bättre kunde ge abiturienter mentala verktyg inför studentskrivningarna, men att man också på andra sätt kan lätta på pressen som abiturienter känner.

– Jag tror att insikten att skilja på människan och abiturienten redan hjälper mycket.

Diskussion om artikeln