Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Forskare: Ytterst ovanligt att militärt styra ned ett civilt passagerarplan på det här sättet

Ryanairs plan, kappsäckar på marken utanför planet på marken och en hund som luktar på dem.
Bildtext Belarus skickade igår upp ett stridsplan och gav av allt att döma ett falskt bomblarm för att tvinga ett Ryanairplan med en känd oppositionsaktivist ombord att landa i Minsk.

Att ta ned ett civilt passagerarplan på det här sättet är en exceptionellt allvarlig händelse, säger Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.

Det är inte vanligt med ett militärt ingripande mot ett civilt passagerarplan som flyger över internationellt luftrum enligt alla konventioner och principer.

- Det här är exceptionellt. Vi förknippar den här sortens beteende i allmänhet med konflikterna i Mellanöstern på 1960- och 70-talet, med flygkapningar och liknande. På 1980-talet sköt sovjetisk militär ner ett koreanskt civilt passagerarplan av misstag, och för ett par år sedan sköt Iran av misstag ner ett ukrainskt passagerarplan som flög över iranskt territorium.

Det konstaterar Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.

- Det här är nog en speciell händelse, eftersom det handlar om en tredje statsmakt som intervenerar militärt för att tilltvinga sig ett civilt passagerarplan till sitt eget terriorium för att kunna omhänderta två personer. Den ena är ju dessutom inte en belarusisk medborgare utan har ryskt medborgarskap.

Martin Kragh vid Utrikespolitiska institutet i Sverige
Bildtext Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.

Det är systematiskt det som sker där - och därför får man utgå från att det här var mycket noga överlagt och planerat.

― Martin Kragh

Diktatorn Lukasjenko skickar signaler både till sitt folk och till omvärlden

Enligt Kragh har den belarusiska diktatorn Aleksandr Lukasjenko två motiv.

- För det första vill han inrikespolitiskt signalera till folket i Belarus - till oppositionen i synnerhet - att motstånd är något oerhört farligt. Han vill skicka en mycket stark kall vind över det belarusiska civilsamhället

Kragh konstaterar att det är frågan om en förlängning av den repression man sett sedan augusti 2020 då protesterna eskalerade.

- Över 30 000 människor i Belarus har gripits och flera hundra sitter häktade. De sitter fängslade och utsätts för tortyr. Det handlar om grova övergrepp, inklusive våldtäkt . Det är systematiskt det som sker där - och därför får man utgå från att det här var mycket noga överlagt och planerat.

Den andra signalen är riktad i synnerhet mot EU. Lukasjenko vill skicka en tydlig signal om att han inte tar någon hänsyn till det som EU säger: "Fördömanden, kritik och eventuella sanktioner är ingenting som jag fäster någon vikt vid".

Aleksandr Lukasjenko segrade i presidentvalet 11.10.2015.
Bildtext Den belarusiska diktatorn Aleksandr Lukasjenko.

En klar geopolitisk markering

Martin Kragh konstaterar att det är frågan om en väldigt tydlig geopolitisk markering.

- Vi vet fortfarande för lite för att kunna säga exakt vilken roll Ryssland spelar, men det sätt som den här operationen genomfördes på tyder på att en säkerhetstjänst kan ha varit inblandad - och alldeles säkert den belarusiska säkerhetstjänsten KGB.

Enligt Kragh fanns det många komplicerade delar i den här operationen som behövde klaffa. Han anser att det hade varit svårt för en annan typ av aktör att få det att fungera.

- Belarus har samarbetat allt mer med den ryska säkerhetstjänsten och militären sedan ett par år tillbaka. Man kan nog utgå ifrån att Moskva hade kunskap om den här operationen, men det är svårt att säga hur inblandat Ryssland var.

Hur ska omvärlden förhålla sig till det faktum att Belarus - indirekt i alla fall - kapar civila flygplan?

― Martin Kragh

Press på EU

Kragh säger att man kan vänta sig en stark markering från EU:s sida.

- Men den här händelsen väcker också frågor om flygsäkerhet och internationell luftfart. Hur ska omvärlden förhålla sig till det faktum att Belarus - indirekt i alla fall - kapar civila flygplan?

Kragh påpekar att EU nog måste ta ställning till det här.

- Men det finns ju inget enkelt svar på hur man ska hantera det. Tidigare har världssamfundet utgått ifrån att alla länder har intresse av att respektera reglerna för internationell sjöfart och luftfart. Vi har ändå under de senaste åren sett att grundläggande konventioner utmanas på olika sätt, men i det här fallet bryts det nog flagrant mot internationell grundläggande rättspraxis - och det finns inga tydliga verktyg för hantering av sådant.

Risken är att det här blir ett prejudikat.