Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Lukasjenkos tilltag en hotfull varning till alla belarusier i exil – tro inte att ni går säkra för KGB

Uppdaterad 26.05.2021 15:43.
Gustaf antells kommentar, i bakgrunden utsikten från ett flyg.
Bildtext Vilnius från luften. Vilnius flygfält ligger bara 30 kilometer från gränsen till Belarus.

När regimen i Minsk tog till flygvapnet för att inför öppen ridå släpa hem en journalist som har flytt landet kan det bara betyda en sak. Ingen belarusier i exil kan känna sig säker. KGB kan knacka på dörren.

När jag intervjuade den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja för en månad sedan var det på hemlig plats.

Gardinerna var fördragna för att hindra insyn och, ännu viktigare, eventuella mordförsök av krypskyttar – eller andra kryp.

Det här överraskade inte mig då och jag antar att det är ganska självklart att Litauen gör vad landet kan för att hålla henne tryggt levande.

Det är ett ofta bortglömt pris Tichanovskaja får betala för att hon vann presidentvalet i Belarus i somras. Det är allt annat än glamoröst att vara frihetskämpe och folkhjälte.

Det är bara toppen av isberget som är skyddat

Hundratals belarusier har under det senaste året flytt landet och de flesta bor i dag i Vilnius. Det gjorde också Roman Protasevitj, den journalist som nu har försvunnit i det belarusiska fängelsesystemets hålor.

När jag träffade exilbelarusier i Vilnius i slutet av april lade jag genast märke till hur utsatta de var rent fysiskt. Det var lätt att få en intervju med dem och de kom ensamma till mötesplatsen. Intervjuerna gjordes utomhus, fullt synligt på öppen plats.

Jag frågade dem om de känner sig trygga i Vilnius. Ja, sa den ena och jo, sa den andra, men han tillade att han oroar sig för familjen, släkten och vännerna hemma i Belarus.

I dag antar jag att de skulle svara annorlunda.

Hur känns det nu att åka kollektivt?

Vi vet inte ännu varför Aleksandr Lukasjenko gav order om att kapa flygplanet och kidnappa Protasevitj, men det är inte långsökt att tänka sig att ett syfte var att skrämma modet ur exilbelarusierna.

Om Lukasjenko tycker att det är värt att engagera säkerhetstjänsten och flygvapnet för att kidnappa en 26-årig journalist så är det lätt för vilken aktivist som helst att bli paranoid.

Vågar jag ta bussen hem från föreläsningen? Varför sitter tre män med munskydd helt tyst längst bak i bussen? Kan jag lita på taxichauffören?

Flygkapningen kan tolkas som en attack mot tre EU-länder

Det talas mycket om Litauen nu, men det är viktigt att komma ihåg att Belarus skickade upp sina stridsplan för att, potentiellt, med våld tvinga ner ett irländskt passagerarplan som hade startat i Grekland.

För att planera en sådan här operation måste vi utgå ifrån att belarusiska KGB har haft agenter på plats i Grekland och Litauen under en längre tid.

Vi kan också vara ganska säkra på att KGB håller ett öga på många av de belarusiska exilaktivisterna i Litauen och antagligen också många belarusier i Lettland och Estland.

Kanske några av de unga kvinnor som med sin optimistiska aktivism håller esterna medvetna om vad som händer i Belarus när de stora internationella medierna tittar åt andra hållet.

Eller en del av de tiotals belarusiska ungdomar som studerar på universitet i Riga. Kanske någon av dem snart har KGB-agenter utanför sin dörr? Knack, knack, du kommer med oss.

Hur är det med belarusierna i Finland, känner de sig trygga och säkra hos oss? Drömmer de mardrömmar i natt?

Lukasjenko fortsätter med terrorn och ingen vet vad han ännu kommer att hinna med

― Igor Iljaš, vitrysk journalist, parafraserad av Eesti Päevaleht

Det finns förstås ingenting konkret som säger att Belarus regim har några planer på att göra något liknande på nytt, inte ens i liten skala. Men varför skulle den inte göra det? Den har ju överträtt gränsen för att rodna och skämmas när den blir fast.

Å andra sidan har Protasevitj haft en nyckelroll i aktivisternas nyhetsrapportering av utvecklingen i landet. Nu har regimen fått bort honom från både de digitala och analoga nätverken, så det räcker långt.

Men i de baltiska länderna ser många skrämmande paralleller med Rysslands metoder.

Den belarusiske journalisten Roman Protasevitj förs bort av polisen under en demonstration i mars 2017.
Bildtext Den belarusiske journalisten Roman Protasevitj förs bort av polisen under en demonstration i mars 2017.

Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs plan omdirigerades ju också till ett annat flygfält i Moskva än där det egentligen skulle landa.

Ryssland har bränt sina broar med britterna efter mordet på Aleksandr Litvinenko 2006 och mordförsöket på Sergej Skripal 2018.

År 2014 kidnappades den estniska säkerhetspolisen Eston Kohver från estnisk mark av FSB.

Varför skulle Belarus, det så kallade fjärde baltiska landet, inte efter det här fortsätta med terror i de baltiska grannländerna? Har man kapat ett plan är en kidnappad eller lönnmördad aktivist småpotatis.

Innerst inne måste Lukasjenko veta att hans tid som illegitim president är begränsad. Men vad har han för planer innan han flyr till Moskva?

Tichanovskaja har nog anledning att hålla gardinerna fördragna ännu en tid.

Det är klart att den här operationen beordrades av diktatorn Lukasjenko, men tiotals konkreta individer genomförde den. De figurerna måste ställas inför en internationell domstol.

― Urmas Paet, estnisk europaparlamentariker och fd utrikesminister