Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Intresset för studentproven i svenska och hälsokunskap har rasat på fem år – se vilka prov studenterna valde att skriva 2021

Studentskrivningar i en stor sal med studerande som bär munskydd. Ovanför bilden grafik på två kurvor, "Matematik, lång lärokurs" som pekat uppåt och "Svenska, medellång lärokurs" som pekar neråt.
Bildtext Abiturienter vid Kallion lukio skriver studentprov våren 2021

Svenska Yle har analyserat hur intresset för de olika studentproven har varierat under de senaste åren. Examensreformen har lett till att allt fler väljer lång matematik, fysik och biologi - ämnen som kan ge många poäng i högskoleantagningen. Hälsokunskap och svenska som andra inhemska språk skrivs av allt färre.

En stor orsak till den här utvecklingen är att lång matematik är det ämne som ger flest poäng i den betygsbaserade antagningen till så gott som alla utbildningsprogram. När man söker in till en högskola får man mest poäng för goda betyg i lång matematik, modersmål, långa språk och fysik.

Det ordnas också allt färre inträdesprov till högskolorna. I stället sker antagningen genom poäng som bygger på resultaten i studentexamen. Den här förskjutningen har pågått i flera år.

Coronakrisen har skyndat på utvecklingen, många utbildningar skär ner på inträdesproven och antar en högre andel än planerat på basis av studentbetyg.

I visualiseringen nedan kan du bekanta dig med trenderna, könsskillnaderna och resultaten i gymnasierna. Siffrorna gäller studentexamina som avlagts på våren.

De studerande är intresserade men få skriver provet

Henrik Wennman är ämneslärare i hälsokunskap och gymnastik vid Vasa gymnasium. Enligt Wennman är elever intresserade av hälsokunskap, men han förstår orsaken till att de väljer bort ämnet vid studentskrivningar. 

– Dels har provet blivit svårare under senare år och dels tänker studeranden på sina kommande studieplatser. Då ligger hälsokunskapen inte bra till eftersom det ger låga poäng när elever söker vidare, säger Wennman.

Enligt Wennman visar forskning att ju bättre kännedom om hälsokunskap, desto bättre förutsättningar att ta hand om sin egen hälsa. Därför anser han att det är ett viktigt ämne. 

– I dagens läge är jag inte direkt orolig för att färre skriver det, men visst om utvecklingen fortsätter på samma sätt så är det oroväckande.

Största delen av de finskspråkiga väljer bort svenskan

De finskspråkiga studenternas intresse att skriva provet i medellång svenska har minskat under en längre tid.

Katja Kurki är lärare i svenska i gymnasiet Hyvinkään lukio och enligt Kurki är examensreformen en bidragande orsak till det.

– Elever får inte tillräckligt med poäng för språk när de söker in till universitet eller yrkeshögskolor. Då väljer eleverna bort svenskan och andra språk, säger hon. 

Kurki är orolig för hur det kommer att gå med finländarnas språkkunskaper på sikt. 

– De elever som vet att de inte kommer att skriva ett språk i studenten har ofta sämre motivation att lära sig det. Det gäller alla språk, inte bara svenska, säger Katja Kurki.

För eleverna kan det vara ett kortsiktigt val att lämna bort svenskan i studentskrivningarna, eftersom språket behövs vid fortsatta studier i Finland.

– Det kan bli ett problem då de börjar studera på högskola eller universitet om eleverna inte har nått en tillräckligt hög nivå i svenskan under gymnasietiden, säger Katja Kurki.

Diskussion om artikeln