Rapport: Finlandssvensken lever längre, skiljer sig sällan och når oftare chefspositioner än finskspråkiga

Finlandssvenskarna lever längre, når oftare en chefspositioner och skaffar färre barn än tidigare, visar en rapport som Folktinget låtit göra. Enligt rapporten kan finlandssvenskarna år 2050 vara hela nio procent färre än nu.

Folktinget har för elfte gången analyserat statistik över personer som registrerat sig som svenskspråkiga i Finland. Även om de regionala skillnaderna är stora, har det ändå blivit vanligare att tvåspråkiga familjer registrerar barnen som svenskspråkiga.

Eftersom rapporten baserar sig på statistik, vet man inte om personerna som i materialet räknas som svenskspråkiga verkligen identifierar sig som finlandssvenskar.

Finlandssvenskar lever längre än finskspråkiga

Vi vet inte om det är föreningslivet, segelbåten eller snapsvisorna som är hemligheten bakom finlandssvenskarnas långa förväntade livslängd, men någonting gör vi rätt!

De svenskspråkiga pojkarna i Finland förväntas nämligen leva ungefär 79 år, vilket är två år längre än finskspråkiga pojkar. Svenskspråkiga flickor däremot förväntas bli 84,5 år vilket är ett år mer än finskspråkiga. Personer med tvåspråkig bakgrund placerade sig mellan grupperna med enspråkig bakgrund.

Den svenskspråkiga befolkningen har också lägre åldersspecifika dödsrisker än den finskspråkiga befolkningen. Skillnaden är allra störst bland medelålders män, där de svenskspråkigas dödsrisker är drygt 30 procent lägre än för de finskspråkiga.

Finskspråkiga män dör också oftare av alkoholrelaterade och externa orsaker än finlandssvenska män.

Enligt rapporten beror skillnaderna i livslängden troligtvis på socioekonomiska, kulturella och nedärvda orsaker. Så mera föreningsliv åt folket!

Väntar med äktenskap, men skiljer sig sällan

Enligt rapporten är finlandssvensken inte den som bokar en vigsel i första taget.

Ett typiskt finlandssvenskt förhållande inleds istället som ett samboförhållande, men man flyttar ihop något senare än finskspråkiga par. När finlandssvensken är säker på att hen hittat rätt partner och är i 30-års åldern, sluts ett äktenskap.

För många gäller verkligen i nöd och lust, för parförhållanden mellan två svenskspråkiga har nämligen en nästan hälften lägre risk att upplösas än parförhållanden mellan finskspråkiga. Om parförhållandet består av personer från båda språkgrupperna är risken för skilsmässa omkring 10 procent högre jämfört med enspråkigt finska parförhållanden. Kanske det är språkmuren?

Vill man hitta en partner som inte har lätt för att packa väskan och lämna det gemensamma hemmet ska man dejta i Österbotten. Bland svenskspråkiga är nämligen äktenskapen något stabilare i Österbotten än i de övriga regionerna.

De flesta svenskspråkiga män under 35 år och de flesta svenskspråkiga kvinnor under 33 år är ogifta.

― Finlandssvenskarna 2021 - en statistisk rapport

Finlandssvensken oftare sysselsatt - bönderna en bristvara

Då du känner ångest över att alla känner alla i den lilla ankdammen, kan du trösta dig med att de sociala nätverken enligt rapporten troligtvis är orsaken till den låga arbetslösheten bland finlandssvenskarna.

I slutet av år 2018 var arbetslöshetsgraden i åldrarna 30–54 år drygt 4 procent för svenskspråkiga män och 3,6 procent bland svenskspråkiga kvinnor. Motsvarande siffra för finskspråkiga män låg på drygt 9 procent och 6,7 % för finskspråkiga kvinnor.

Mest sysselsatta är finlandssvenskarna i norra och södra Österbotten, på Åland och i Vasaregionen. Finlandssvenskar som bosatt sig i finskspråkiga regioner var oftare sysslolösa än de som bor i svenskspråkiga regioner.

Det är vanligare att finlandssvenskarna är sysselsatta som chefer och specialister än de finskspråkiga.

Den typiske finlandssvenska mannen jobbade år 2017 som specialist eller expert, inom bygg- och tillverkning eller som process- och transportarbetare.

Den typiska finlandssvenska kvinnan däremot jobbar oftast inom service- och försäljning, eller så är dom specialister och experter.

De finlandssvenska bönderna börjar däremot vara en bristvara. I nuläget arbetar 5 procent av den manliga svenskspråkiga befolkningen och mindre än 2 procent av den kvinnliga svenskspråkiga befolkningen inom jord- och skogsbruk.

Finlandssvenskarna blir färre - norra Österbotten försöker stoppa utvecklingen

Finlandssvenskarna har, precis som landets övriga befolkning, valt att prioritera sömn och fritid framför blöjbyte och evigt skjutspusslande inför fotbollsträningarna.

Svenskspråkliga skaffar alltså färre barn än tidigare, och också i ett senare skede av livet.

I medeltal skaffar finlandssvenskar 1,5 barn. I norra Österbotten vill man vara lite bättre (eller gå på lite fler fotbollsträningar) och skaffar i medeltal 2,3 barn. Finlandssvenskarna i Åboland och huvudstadsregionen fortplantar sig minst.

I framtiden tros antalet nyfödda finlandssvenskar öka något, men samtidigt minskar antalet personer i de högre åldersgrupperna. Det här innebär enligt rapporten att den svenskspråkiga befolkningen i vårt land kan minska med över 9 procent fram till år 2050.

Att sia så långt in i framtiden är ändå inte det lättaste och faktorer som landets ekonomi och i vilken utsträckning människor flyttar till och från Finland kan kasta om siffrorna drastiskt.