Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Elanvändningen i Sverige fördubblas när trafik och industri överger fossila bränslen och landet ska bli världens första fossilfria välfärdsstat

Vindturbiner på rad till havs utanför Danmark.
Bildtext Också Sverige ser potential framför allt i vindkraftverk till havs. På bilden danska vindturbiner mellan Malmö och Köpenhamn.

Till 2045 ska nettoutsläppen av växthusgaser i Sverige vara noll. Till samma år förutspås elanvändningen i Sverige fördubblas. Omställningen bygger på vindkraft och vätgas och regeringen är tillmötesgående när industrin ber om att tillståndsprocesserna snabbas upp.

Det är förstås inte bara i Sverige elanvändningen kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Både i Finland och i EU innebär klimatmålen att de fossila bränslena ska fasas ut och förnybara energiformer behövs. Vindkraften kommer att byggas ut kraftigt i hela EU.

I Sverige är diskussionen ändå på en något mer konkret nivå redan i dag, på grund av de stora industriinvesteringarna i Norrland. Stålindustrin ska bli fossilfri och den värdekedjan ska gå ända från malmgruvorna till bilfabrikerna.

Pilotprojektet med kolfri stål i Luleå producerar redan stål med vätgas, och inom några år tas nästa steg. Industrin bakom den kolfria stålen, Hybrit, möttes i veckan ännu en gång för rundabordsamtal med regeringen.

– Den första stora stålanläggningen vi ställer om är Oxelösund 2026, men det hänger på att vi har fossilfri el på plats i god tid, sade Martin Lindqvist, vd på SSAB.

– Jag tror att det är bråttom med den här omställningen, jag tror faktiskt det är mer bråttom än vi kan ana i dag. Vi kommer att göra allt för att driva det här så fort det bara går, dels det vi kan rå om själva men vi kommer att behöva hjälp, sade LKAB:s Jan Moström.

Glödande längder av färskgjuten stål staplas på rad i ett stålverk.
Bildtext SSAB vill börja producera kolfri stål i Oxelösund sydväster om Stockholm redan 2026.

Elbolaget Vattenfals vd Anna Borg deltog också och talade om att utbyggnaden av både elproduktionen och elnätet behöver hjälp och stöd.

– Flera prognoser visar en dubblerad elanvändning i Sverige. Vi behöver se till att den vattenkraft och den kärnkraft vi har i dag är i gott skick och kan leva länge, och vi kommer behöva addera ännu mer elproduktionskapacitet och kunna överföra den till den plats den ska användas, beroende på om det blåser eller inte.

Energianvändningen är den samma, men bränslena byts ut

Elberedskapsmyndigheten Svenska kraftnät varnar nu för att elnätet behöver byggas ut i mycket snabbare takt för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål. De utgår liksom flera andra från att Sveriges elanvändning så mycket som fördubblas fram till 2045.

Samma år, 2045, ska Sverige enligt klimatmålen inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser. En stor del av omställningen till fossilfritt består av att både trafik och industri ska gå på el i stället.

– El ska bli energibärare i stället för bensin, diesel, olja och kol. I början kanske man pratade om en ökning på 20, 30 terawattimmar, nu börjar man tala om att fördubbla elanvändningen, säger också Martin Johansson på Energimyndigheten.

Han kallar omställningen för en andra våg av elektrifiering. Förändringen är så stor att den kan jämföras med när elektriciteten först byggdes ut.

Men Johansson på Energimyndigheten som utrett förutsättningarna för förnybar el i Sverige är ändå positiv. I dag består Sveriges elproduktion främst av vattenkraft och kärnkraft, som inte antas växa i framtiden. Men vindkraften växer mycket. Snart står den för 25 procent av elanvändningen i Sverige, och den har ännu större potential:

– Vi är ett väldigt stort land och har en väldigt lång kust, säger Johansson och jämför med Tyskland som är mindre till ytan men ändå byggt ut vindkraften mer.

Två stora vindmöllor till havs, med en liten segelbåt mellan sig.
Bildtext Vindmöllorna till havs utanför Danmark blir bara större.

Men framför allt säger han vindkraften i dag är konkurrenskraftig på ett helt annat sätt än förr.

– Vindkraft på land är väldigt billig, produktionskostnaderna sjunker hela tiden. De bygger nästan sig själv, på marknadsmässiga grunder.

Den riktigt stora potentialen ligger ändå till havs. Där har till exempel Danmark redan långtgående planer.

– Men det är klart, både på land och till havs finns det konflikter och en samexistensproblematik och den ska man inte underskatta, det kanske till och med är den viktigaste frågan, säger Johansson.

Nya vindturbiner är större och kraftigare och därför behövs färre av dem

Just samexistensproblemen – alltså medborgarnas protester mot vindkraftsmöllorna – tror Johansson att hela Sverige måste jobba mera med. Omställningen till grön energi går inte att göra utan mer vindkraft, och vindkraften kommer att öka kraftigt i både Sverige och EU de närmaste åren.

Energidebatten gick het i vintras då det var extra kallt i flera veckor och gick åt mycket el till att helt enkelt värma hus i Sverige. I SVT:s partiledardebatt i början av maj hettade det till kring frågan igen. Moderatledaren Ulf Kristersson öppnade upp för beslut om att bygga ut kärnkraften i Sverige ifall han får bilda regering efter nästa val. Kristdemokraternas ordförande Ebba Busch talade i sin tur om vindkraften som landsbygdsfientlig när grön svensk skog ska ersättas av stålskogar av vindkraftverk.

Det krävs färre vindkraftverk än vi har i dag för att möta framtidens behov, eftersom de producerar mer

Martin Johansson säger att det finns mycket gammal kunskap kring vindkraften som spökar. Framtidens vindkraftverk är större och kraftigare och når högre upp, till kraftigare vindar.

– Det krävs färre vindkraftverk än vi har i dag för att möta framtidens behov, eftersom de producerar mer. Per energiproduktion krävs det mindre yta, säkert en fjärdedel av vad det var för 20 år sen.

Både industri och regering vill förkorta tillståndsprocesserna

Förutom vindkraften ligger mycket av hoppet för den gröna omställningen i vätgasteknik. Det är vätgasen som ska ersätta kolen när Norrbottens stålindustri blir fossilfri, och vätgasen är också lösningen för den ojämna elproduktionen vindkraft orsakar: när det blåser mycket kan vätgaslagren fyllas, och vätgasen användas senare.

Vätgaslager kan också vara en av lösningarna för distributionsproblemet som uppstår när industrin behöver mer av energiproduktionen i norr, medan kärnkraftverk läggs ner i söder.

Från industrins håll ligger fokus i dag alltså på att förkorta tillståndsprocesserna både när det gäller att bygga vindkraftverk och att bygga ut elnätet i Sverige. Och där är regeringen tillmötesgående. Sverige har som mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation, och den förnybara elen och gröna industrin ses som en stark konkurrensfördel för framtiden.

Stefan Löfven i industriskyddsjacka talar vid ett podium vid stålverket.
Bildtext Statminister Stefan Löfven, tidigare svetsare och ordförande för IF Metall, invigde Hybrits pilotanläggning för den kolfria stålen i augusti i fjol.

– Med nåt litet undantag, kanske Norge, tror jag inte det finns några länder som har bättre förutsättningar än vi. Vi har möjligheter att i samarbete med industrin skapa ett helt nytt elsystem, sade näringsminister Ibrahim Baylan (S) på rundabordsamtalet med industrin bakom Hybrit.

Miljöminister Per Bolund (MP) stämde in.

– Vi har satt igång en enorm våg av investeringar i förnybar el. Vi kan konkurrera med att vi är fossilfria från vaggan till graven. Men expansionen har också pressat priserna, Sverige har EU:s lägsta elpriser och det är en stor konkurrensfördel för industrier som ska använda mycket el.