Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Raseborg fyller kriterierna för kriskommun - besked om fortsättningen väntas i juni

Uppdaterad 27.05.2021 11:38.
Karis stationsområde sett uppifrån med hjälp av en drönare.
Bildtext Om en kommun klassas som kriskommun kommer investeringar och annan verksamhet att synas noggrant. Bilden är från Karis som är en del av Raseborg.

Staden Raseborg verkar uppfylla kriterierna för att klassas som kriskommun. Det betyder att staten kan besluta om åtgärder i kommunen.

– Det är helt klart att vi uppfyller kriterierna för en kriskommun eftersom underskottet är 1,2 miljoner ännu efter bokslutet för 2020.

Det säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist i Raseborg.

Tidningsgruppen Uutissuomalainen har utrett ekonomin i de kommuner som är nära att klassas som kriskommuner.

Sju av nio kommuner har lyckats förbättra sin ekonomi tillräckligt bra - men inte Raseborg.

Många kommuner fick tack vare generösa coronastöd av staten ett snyggt plus under strecket i fjol och kunde därför avvärja krisstatusen. Men två kommuner, Raseborg och Haapajärvi uppe i Österbotten, landade trots stöden med ett minus.

Utvärderingsförfarande?

När kommunen blir kriskommun, kan staten ingripa med något som kallas utvärderingsförfarande. Då bildas en grupp med statliga tjänstemän från Finansministeriet samt Raseborgs ledande tjänstemän och några politiker. Gruppen ska sedan ta fram en plan för att kommunen ska få sitt på det torra igen.

Men ännu är det inte klart om det blir aktuellt med ett utvärderingsförfarande. 

– Vi har ännu inte fått besked om vad Finansministeriet gör. De har prövningsrätt, säger Lundqvist. 

Personporträtt på Ragnar Lundqvist
Bildtext Ragnar Lundqvist är stadsdirektör i Raseborg. Staten kan trycka på och kräva fler strukturella förändringar säger han.

Finansministeriet kan med andra ord bestämma om de ingriper eller inte. Lundqvist tror att beskedet kommer i juni. 

Vad kan hända?

Om ministeriet ingriper, betyder det enligt stadsdirektören inte att staten tar över.

– Nej, kommunen har självbestämmanderätt. Men Finansministeriet kan trycka på och kräva att man skrider till strukturella åtgärder för att få ekonomin i skick.

Strukturella åtgärder brukar i praktiken betyda krympt kommunal service, alltså att staden ser över sitt nät av skolor, daghem, vårdcentraler, bibliotek, idrottsanläggningar och annat där både personalen och väggarna kostar.

Valtioneuvoston linnan julkisivu.
Bildtext Staten kan ingripa men inte ta över, säger stadsdirektören i Raseborg. På bilden Statsrådsborgen i Helsingfors.


Kommunens uppgift är att trygga servicen till invånarna. 

Ifall kommunens ekonomi inte håller, har staten rätt att ingripa just för att kommunen ska klara av sitt jobb. Kommunen kan inte välja att sluta sköta sina lagstadgade uppgifter, men all service behöver inte finnas överallt. 

Kommunfusion?

Ett av de verktyg som staten kan använda när det gäller kriskommuner är att kräva kommunsammanslagning. 

Men Ragnar Lundqvist tror inte att det blir aktuellt för Raseborgs del. Det funkar bättre för mindre kommuner, menar han. En medelstor kriskommun har däremot ingen nytta av att fusionera sig med en liten kommun med bättre ekonomi.

En fusion med den enda större grannkommunen skulle knappast heller hjälpa Raseborg.

– Vår stora granne Lojo har det också kämpigt med ekonomin, säger Lundqvist.

Det finns ytterligare en utmaning med tvångsfusion som botemedel i krisande kommuner: Kommunfusioner leder till femårigt anställningsskydd för personalen. Efter en fusion kan man enligt lagen inte ändra i strukturerna (servicen) för att få ner personalkostnaderna. Lönerna är den största utgiften som kommunen har, så vill man spara ordentligt, är det svårt att göra utan nedskärningar i personalstyrkan.

27.5.2021 klockan 11.38: Artikeln uppdaterades med uppgifter av stadsdirektören Ragnar Lundqvist. Också rubriken uppdaterades.