Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Politiken engagerar unga: "Vi hoppas ha mera att säga till om i framtiden"

Politik och samhällsfrågor engagerar unga i Jakobstad och Larsmo. En framtid som påverkare intresserar flera av de gymnasieelever som Yle träffat. Samtidigt som partipolitik har en mindre betydelse, står jämställdhet och klimatfrågor högt i prioritet. Ska de unga flytta tillbaka efter studierna, behövs både jobb och drägligt boende på hemorten.

De unga är framtiden. Det säger också politikerna. Men ungdomarna känner inte alltid att deras röst hörs i samhället. Ibland beror det på att de saknar rösträtt, och ibland på att de inte har ett forum där de får komma till tals. Fyra ungdomar som Yle träffar är villiga att axla sitt ansvar: både genom att rösta, men möjligen också som framtida beslutsfattare.

I Jakobstad och Larsmo finns både engagemang och plattformar för de unga som vill påverka. Politik intresserar de fyra gymnasieeleverna Emilia Ståhl, Nora Finholm, Lukas Kanckos och Sara Henricson. Samhällsdiskussioner har blivit en naturlig del av umgänget för sällskapet.

- Våra åsikter skiljer sig inte från varandra så mycket, så det blir inte så ofta politiska debatter. Men det beroende på vem man talar med. Politik pratar man ju nog om, men sedan är vissa inte alls så intresserade, säger Sara Henricson från Jakobstad.

Jag tror det har stor betydelse om man diskuterar politik hemma eller inte

― Emilia Ståhl

Henricson får rösta i sitt första val nu, då hon hunnit fylla 18 före kommunalvalet tack vare att det sköts upp. Emilia Ståhl har samma läge, och som aktiv i kommunens ungdomsfullmäktige upplever hon valet som en viktig sak personligen.

- Hemma talar vi jättemycket om politik, så det faller sig ganska naturligt. Men jag tror det har stor betydelse om man diskuterar politik hemma eller inte, säger Ståhl.

Lukas Kanckos och Nora Finholm är bägge medlemmar i ungdomsfullmäktige i Larsmo - en kommun med många barn och unga. Och de upplever att deras röst hörs i kommunen, även om ingen av dem ännu får rösta i årets kommunalval.

Bägge upplever att kommunen visar intresse för deras åsikter och medlemmarna från ungdomsfullmäktige har getts möjlighet att sitta med på nämndmötena.

En ung kvinna med långt lockigt blont hår ser rakt in i kameran
Bildtext Nora Finholm hade gärna ställt upp som kandidat om hon varit 18 år fyllda.

Nora Finholm tillfrågades att ställa upp i valet, och hann tacka ja till kandidaturen innan hon insåg att hon inte hunnit fylla 18 före själva valet.

- Det skulle ha varit en upplevelse att få vara kandidat. Det hade säkert varit ganska lärorikt, så lite surt att man inte är 18, men det är ju inte riktigt något man kan påverka.

Lukas Kanckos kände sig också lite snuvad på konfekten då han inte hinner rösta i detta val.

- Nä, jag får inte rösta, och det är lite trist måste jag säga. Men det är självklart att de måste dra en gräns någonstans.

Klimat och jämställdhet prioriteras

I Jakobstad och Larsmo finns i vardera kommunen ett starkt representerat parti. Medan Larsmo domineras av Kristdemokraterna, har Svenska folkpartiet haft ett starkt säte i Jakobstad. Men hur viktigt är partipolitik i kommunpolitiken? Alla fyra säger sig veta vilket parti de stöder, men:

- Det är nog lite så att man röstar på person då det gäller kommunalval, säger Emilia Ståhl.

Vilka frågor som engagerar rent tematiskt i valet, har ungdomarna också fått fundera på.

- Det som kanske är hetaste frågan för ungdomar är kanske klimatfrågorna. Och så tror jag också att studier är stora frågor för ungdomarna, säger Lukas Kanckos och kompas av Sara Henricson.

- Och jämställdhet och HBTQ+ rättigheter är rätt centralt för många.

Vilka frågor hade du lyft om du kandiderat - och kanske blivit invald, Nora Finholm?

- I egenskap av ungdom, så frågor som gäller ungdomar förstås - och sedan kanske hobbyverksamhet - att se till att det finns hobbyverksamhet, kanske just för ungdomar, säger Finholm.

Sara Henricson är inne på samma linje.

- I det här valet handlar det just om att påverka för ungdomarna. Sådant som gäller mig, och inte så mycket åldringsvården och sådant, tänker jag. Utan det jag kan relatera till, som skola och ungdomar i Jakobstad, säger Henricson.

Starkare representation av unga

Ungdomsfullmäktige i Jakobstad har själv tagit initiativ till en valdebatt på biblioteket, för att också ge de unga möjlighet att fråga ut kandidaterna om frågor som berör den uppväxande generationen. Och i detta val syns de ungas engagemang starkare än under senaste val.

- Tidigare år har det varit få ungdomar som har ställt upp, men i år så har faktiskt tre från ungdomsfullmäktige kandiderat. Så att det är ju som jättestort framsteg, konstaterar Emilia Ståhl.

Någon måste ju engagera sig i framtiden också

― Nora Finholm

Sara Henricson tror också att man kan öka de ungas valdeltagande om man ser flera unga som ställer upp i valet.

- Det blir ju en mycket större representation av befolkningen och så demokratiskt och rättvist som möjligt, säger hon.

En ung kvinna med långt hår tittar in i kameran och ler.
Bildtext Fler unga kandidater kan öka ungdomars intresse för att delta i valet, tror Sara Henricson.

En stor fråga för många mindre kommuner är utflyttning - som även leder till arbetskraftsbrist. Många av de unga i Jakobstad och Larsmo flyttar bort för studier. Men de fyra som Yle träffar har i dag siktet inställt på att återvända efter avslutade studier.

- Det finns mycket positivt med att bo här i Österbotten och just i Jakobstad - och jag har liksom alltid haft den där familjelivsdrömmen, att ha ett hus, säger Sara Henricson.

De vet inte hur bra de har det

― Lukas Kanckos

De andra är på samma linje. Kommunerna i trakten är attraktiva för familjer, då det satsats mycket på utbildning.

- Men frågar man ungdomar här i trakten i dag, så säger de ju att de vill så långt bort härifrån som möjligt. Men jag tror de inte har insett hur bra det är här med all utbildning, med familj. Det här “alla känner alla-samhället”, jag tycker det är så trevligt, säger Lukas Kanckos.

Nora Finholm är inne på samma spår.

- Det är inte omöjligt att jag flyttar tillbaka hit efter studierna. För tryggheten med familj, släkt och vänner finns här. Hela den här regionen känns barnvänlig. Ifall man ska skaffa familj någonstans, så är det ju här, säger Finholm och fortsätter:

- Det känns som kommunen bryr sig om en. Men för att det ska fortsätta måste ju någon engagera sig också.

Familj, småskaligheten och tryggheten är något som alla fyra värdesätter. Men det finns ändå också andra faktorer som spelar in, för att locka både inflyttare och återflyttare.

- Det som lockar allra mest efter studier är ju arbete. Så bara det finns arbete tror jag nog att folk kommer hit - och så måste man ju ha någonstans att bo också, säger Lukas Kanckos.

En ung man med ljust hår och mittbena tittar in i kameran.
Bildtext Arbete och bostad måste finnas, om kommunerna ska locka unga återflyttare, anser Lukas Kanckos.

De andra håller med. Arbetsmöjligheter och boendet avgör var man slår ner bopålarna.

- Efter att ha studerat några år i Helsingfors så tror jag man har ett bredare perspektiv på vad som är bra här - och allt sådant som många av oss har svårt att se nu. För nu är man nog bara ganska trött på mycket. Men jag tror ändå att många av oss kommer att komma tillbaka hit, säger Sara Henricson medan de andra nickar.

Alla fyra hoppas på en framtid i regionen, där jämställdhet och lika förutsättningar för alla invånare ska råda. Och de känner alla att de har något att bidra med för att nå dit.

- Vi ungdomar sitter här och säger att vi vill ha mera att säga till om. Och det hoppas jag att vi har i framtiden, säger Lukas Kanckos.

Diskussion om artikeln