Biden skärper tonen mot Etiopien – ett skifte i USA:s relation till en viktig allierad i Afrika

USA:s tålamod med Etiopien börjar ta slut. President Bidens administration planerar visumrestriktioner för etiopiska och eritreanska officerare på grund av att de inte vidtagit "meningsfulla åtgärder" för att få ett slut på våldet som pågått under kriget i regionen Tigray. Samtidigt hotas de krigsomgärdade människorna i Tigray av svår hungersnöd om inte hjälpen kommer snabbt.

USA vill upprätthålla en god relation med Etiopien som är en viktig allierad på den afrikanska kontinenten. Men nu börjar USA reagera på det som sker i Etiopien och minskar på sina ekonomiska insatser i landet – med undantag för den humanitära hjälpen.

Under ledning av Abiy Ahmed – hyllad premiärminister och Nobelpristagare (fredspriset 2019) – har den etiopiska regeringen stått bakom brutala dåd i regionen Tigray i ett halvt års tid.

Tusentals människor har dödats och ungefär två miljoner har tvingats lämna sina hem i Tigray sedan konflikten mellan TPLF (Tigray People’s Liberation Front) och den etiopiska militären trappades upp i november 2020. Då anlände också soldater från grannregionen Amhara och grannlandet Eritrea till stöd för regeringstrupperna.

Skyldiga finns på många håll

I november 2020 sände Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed trupper till Tigray efter att ha anklagat det tidigare så mäktiga regionala partiet för att ha lett attacker mot den federala militärens läger. Abiy utropade därefter seger för regeringssidan, och regeringens soldater tågade in i den regionala huvudstaden Mekele.

Men striderna fortsatte och konflikten som nu har pågått i ett halvt år har innefattat massakrer och våldtäkter.

De som är skyldiga till våldet mot civila, våldtäkter, plundring och förstörelse av skolor, sjukhus och kyrkor hittas på alla sidor i konflikten. Både etiopiska soldater och krigare från grannlandet Eritrea har härjat rätt så fritt i en del etiopiska områden.

TPLF (Tigray People’s Liberation Front) är ett etiopiskt parti som nu utkämpar ett gerillakrig mot centralregeringens trupper. Etiopiens regering stämplar TPLF som en terroristorganisation. Trots alla våldsdåd uppges TPLF ha ett starkt stöd i Tigray och är populärt bland befolkningen där.

Hoppet om framgång fanns men börjar nu vackla

Bara för några år sedan – trots de grymma våldsamheter som den då TPLF-styrda regimen stod bakom – betecknade det internationella samfundet Etiopien som en ekonomisk modell för Afrika.

Många av de 114 miljoner invånarna i Etiopien gagnades av den ekonomiska tillväxten i landet. Abiy sågs som en progressiv ledare som jobbade hårt för att införa politisk pluralism och framgångsrika ekonomiska koncept.

Nu tynar hoppet. Att få slut på våldet i Tigray ses som ett första steg framåt om man ska kunna få tillbaka något som helst hopp om en effektiv utveckling.

Avsikten med de sanktioner som planeras mot Etiopien är att få Abiys regim övertygad om att fredsförhandlingar med TPLF måste inledas. Abiy bör också uppfylla sitt löfte om att utvisa eritreanska soldater från landet.

Etiopien – som strategiskt dominerar det så kallade Afrikas Horn – vill inte hamna utanför den utveckling som redan satts igång. Felaktigt riktade sanktioner riskerar att kullkasta den ekonomiska och politiska utvecklingen i landet, till exempel stora satsningar på telekomsektorn.

USA kräver omedelbar reträtt från Tigray

USA:s president Joe Biden säger sig vara mycket bekymrad över splittringen i landet och de kränkningar av mänskliga rättigheter som pågår i stor omfattning i Tigray – inklusive sexuellt våld.

Krigare i regionen Tigray måste utlysa vapenvila och alla styrkor från Eritrea och Amhara måste dras tillbaka, sa Biden. Amhara är en region vid gränsen mot Tigray.

Joe Biden vädjar om en politisk, bred dialog mellan alla parter. Han ber också landets ledare och institutioner att arbeta för försoning, mänskliga rättigheter och respekt för pluralism. Enligt Biden är USA redo att stå till tjänst med hjälp för att klara av dessa utmaningar.

Ett skifte i relationen mellan USA och Etiopien

President Bidens kommentarer är de starkaste hittills från USA:s håll i fråga om konflikten i Tigray.

Samtidigt fortsätter relationerna mellan USA och Etiopien att försämras. Det handlar om ett skifte i relationen mellan två länder som var nära allierade under kriget mot terrorismen i Afrikas horn.

Regeringen i Etiopien har tidigare tillbakavisat uppmaningar om dialog med TPLF.

Slut på maten – hot om allvarlig hungersnöd

President Biden kräver också att humanitär hjälp omedelbart släpps in i regionen för att få bukt med de problem som den våldsutsatta regionen har utsatts för under en lång tid.

Tidigare den här veckan varnade FN: biståndschef Mark Lowcock FN:s säkerhetsråd för risken för allvarlig hungersnöd om inte hjälp nu snabbt når regionen.

Enligt FN:s uppgifter är 91 procent av de sex miljoner invånarna i Tigray i behov av hjälp och lever mycket nära svältgränsen. Matbristen är akut till följd av krigandet i området där mattransporter är omöjliga att få fram. Kriget har pågått i ungefär sex månader.

Inget lugn i sikte än så länge

Etiopien säger sig nu i alla fall ha börjat ställa soldater inför rätta för mord och våldtäkt. Detta har dock inte ännu visats utåt.

I onsdags anklagade regeringen TPLF för att ha dödat eller kidnappat 42 medlemmar i det federalt utnämnda interimstyret i Tigray.

Det finns också rapporter om att etiopiska och eritreanska soldater har attackerat flyktingläger i Shire i Tigray, och att hundratals civila förts bort.

Källor: Reuters, AFP, The Financial Times