Unga i Kimitoön mår inte bra – politiker borde satsa på mer fritidsaktiviteter för att vända trenden

Redan i många år har unga i Kimitoön legat under medeltalet när det gäller hälsa och välmående. Genom att se till att det finns ett varierat utbud av fritidsaktiviteter tror Kimitoöns ledande läkare att politiker kunde vända trenden.

Emma Heikkilä och Lilli Engblom går i årskurs 7 i Dalsbruks skola. De ger ändå sin egen klass goda betyg när det kommer till hur de mår.

- Jag skulle nu säga en åtta, vi har det ganska bra, säger Heikkilä.

- Nio, säger Engblom.

Ingendera kan säga varför de tror att unga just i Kimitoön mår sämre än genomsnittet i Finland. I Svenska Yles kommunradar kan man jämföra hur det går för olika kommuner. Där tar man upp allt från dålig fysisk kondition till hur vanligt det är med mobbning och användning av rusmedel och cigaretter.

- Det skulle säkert vara bra med något att göra på fritiden som fler känner att de vill vara med i. På det sättet kan man lära känna varandra och känner sig trygg, säger Heikkilä.

Hon får medhåll av kommunens chefsläkare Sami Salminen.

- Människan är en social, psykologisk, och fysisk helhet. Rör man på sig så mår man bättre, och mår man bra vill man röra på sig, säger han.

Satsningar på fritidsaktiviteter och familjer

Ett recept för hur man får välmående ungdomar finns naturligtvis inte, men klart är att de unga i Kimitoön mår sämre än barn och unga i många andra kommuner i Egentliga Finland. Varför det är så kan Salminen inte säga.

Inom hälsovården gör man enligt Salminen det man kan. Det är främst skolhälsovårdaren som kan göra något för att förebygga ohälsa.

- Hälsan är en helhet och intryck kommer från attityder i barnens omgivning. Familjen är förstås det viktigaste för hur de mår och vi måste kunna stödja de familjer som har problem, säger han.

Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten i Sverige har fysiskt aktiva skolbarn också bättre psykisk hälsa. De har mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barn som inte rör på sig så mycket.

- Kommunens politiker, och även tredje sektorn, kunde jobba aktivt för att skapa mer variation i utbudet av hobbyer så att alla unga har möjligheter att göra olika saker på sin fritid. Det finns visserligen redan en hel del här på ön, men kanske inte så mycket variation. Det är också viktigt att man erbjuder idrottsformer för dem som inte är intresserade av att sikta på elitnivå, säger Salminen.

Man jobbar också med att utveckla det förebyggande arbetet.

- Rusmedelsförebyggande arbete gör vi både i högstadiet och gymnasiet. Sedan hösten 2019 har vi haft öppen pediatrik där en mångprofessionell grupp som kan bestå av läkare, skolhälsovårdare, kurator och psykolog tar emot barnen. En av våra skolhälsovårdare går som bäst en specialiserande utbildning om ungas psykiska välmående och rusmedelsanvändning.