Sibbo står inför beslut om gemensam idrottshall med Kervo – kritikerna undrar om anläggningen blir lönsam och hur den belastar kommunens ekonomi
Beslutet om att grunda ett aktiebolag för att bygga idrottshallar vid rekreationsområdet Keinukallio väntar på sig. Fullmäktige kan dock godkänna bolaget den 14 juni.
Kommunfullmäktige i Sibbo valde att återremittera ärendet om att grunda aktiebolaget Kervo-Sibbo idrottshallar Ab tillsammans med Kervo på sitt möte måndagen den 24 maj.
Initiativet kom från De Gröna, SDP, Rörelse Nu och Centern efter en omröstning som slutade 23 mot 20.
Det är ett antal frågor som partierna fortfarande ser som obesvarade och de önskar en noggrannare beredning till nästa möte.
– Vi vill veta hur investeringen påverkar kommunens ekonomi och hur bolaget ska hantera driftskostnaderna. Vi vill också veta om det ordnas kollektivtrafik till Keinukallio, säger fullmäktigeledamot Juha Huotari (SDP).
Socialdemokraterna motsätter sig inte investeringen, men ifrågasätter bland annat om tidpunkten är rätt då kommunens ekonomi är ansträngd.
I projektplanen presenteras en kostnadskalkyl som visar att verksamheten till en början går på minus, men det är oklart hur lönsamheten ser ut efter fem år och när boksluten förhoppningsvis visar ett överskott.
Huotari nämner också en förundran bland ledamöter att inte flera kommuner bjudits in i projektet, till exempel Tusby och Järvenpää.
– Det är ett lönsamt projekt eftersom närmaste idrottsanläggning av det här slaget finns i Vierumäki. Tiderna kommer nog att gå åt, säger Huotari.
Kritikerna är också förundrade över att fotbollshallen och allaktivitetshallen saknar läktare för publik. Hallarna är i nuläge planerade för träningsverksamhet och med en kapacitet på maximalt 600 personer.
Man anser att tävlingsverksamhet inte bara är en källa till inkomster utan också en förutsättning för en god idrottsverksamhet.
Sibbo köper aktier för en miljon
Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist (SFP) bemöter kritiken med att betona att det inte är kommunen som bygger anläggningen utan ett aktiebolag.
– Hela investeringen är 15,7 miljoner euro. Kervo står för 2 miljoner och Sibbos investering ska inte vara mer än 1 miljon i aktiekapitalet 2021, säger Lindqvist.
Då handlar det om det billigaste alternativet, det vill säga en övertryckshall och en stålhall.
Kommunerna köper sedan årligen tider för 255 000 euro för invånarna, där Sibbos andel är 92 500 euro. De sammanlagda driftskostnaderna ligger på 625 000 euro per år.
Lindqvist vill klargöra att det är bolaget som ansvarar för verksamheten och ekonomin. Det är bolaget som bygger, ansöker om lån och bidrag samt funderar på eventuella emissioner och aktieägandet.
– Besluten enligt bolagsordningen ska fattas med fyra femtedels majoritet. Sibbo har två platser av fem i styrelsen och kan därför påverka alla beslut, bland annat om det byggs i framtiden.
I teorin står Sibbo garant för sin andel av aktierna om bolaget skulle få problem inom 10-15 år.
Sibbo står då för 37 procent av ägandet och kan tillsammans med Kervo avgöra om bolaget till exempel ska försättas i konkurs.
Intäkter från hyror och försäljning
Bolaget får sina inkomster från det positiva kassaflödet. Avsikten är inte att gå på vinst för utbetalning till aktieinnehavarna.
Lindqvist säger att de uppskattade inkomsterna på cirka 1,4 miljoner euro som nämns i projektplanen är en försiktig, men säker uppskattning.
– Jag undrar också om ekonomin kommer att bära sig i framtiden, men garantin är att efterfrågan på hallar och idrottslokaler i mellersta Nyland är stor, i synnerhet fotbollshallar.
Lindqvist tror inte att det blir problem att få tiderna sålda.
– När vi hade mästerskapsfotboll i damserien hade vi inga möjligheter att få träningstider i Myrbackahallen om vi inte gjorde ett samarbetsavtal med Tikkurilan palloseura som Vandaförening och via dem fick vi tider.
Stöd och bidrag från staten och förbund
Kommunerna har sökt om statsbidrag för etablering av idrottsanläggning av Undervisnings- och kulturministeriet.
Bidraget eller statsandelarna är en förutsättning för att anläggningen byggs överhuvudtaget.
Den faktiska minimisumman för stadsandelarna är 800 000 euro, men projektet fyller så pass många kriterier att kommunerna utgår från åtminstone en miljon euro.
Det finns också möjligheter att söka bidrag för att bygga fotbollshallar genom Finlands Bollförbund.
– Sedan är det ju möjligt att det kan komma nya aktieägare med i bolaget, säger Lindqvist.
Kollektivtrafik till Keinukallio
Sibboborna klagar ofta över bristande kollektivtrafik mellan Nickby och kringliggande tätorter och kommuner.
I dagens läge trafikeras linje 985 mellan Nickby och Kervo, via Tallmo, vilket inte tjänar den som vill åka till Bastukärrs industriområde eller rekreationsområdet Keinukallio.
I februari nämnde kommunens näringschef Elina Duréault att behovet av kollektivtrafik till Bastukärr ökar hela tiden och redan nu frågar företag när deras arbetstagare som bor i Nickby ska kunna ta bussen till jobbet.
Lindqvist håller med om behovet av kollektivtrafik till Bastukärr då företag just nu har för avsikt att investera flera miljoner på området.
Han är dock försiktigt med att säga om den utvecklingen också direkt kan kopplas ihop med ett ökat behov av bussar till kommunens fritidsaktiviteter.
Simhallen och andra investeringar
Kaj Lindqvist tror inte att hallprojektet bromsar andra investeringar i kommunen.
Han önskar dessutom inte att man blandar ihop planerna på en simhall med anläggningen i Kervo. De har separat finansiering även om båda hör till fritidssektorn.
– Byggandet av en simhall har egentligen ingenting att göra med om Sibbo köper aktier i en Kervohall, eller den hänger ihop så tillvida att Sibbos budget på 300 miljoner är en helhetsbudget, men att Sibbo inte bygger hallarna utan ett aktiebolag.
Juha Huotari nämner också den planerade simhallen som kommer med i utvecklingsplanen för Nickby enligt det man tagit ställning till i utredningen. Simhallens tidtabell avgörs senare.
Det finns förslag på att simhallen ska byggas nära Nickby gård, men Huotari ser att den byggs nära skolorna, invid allaktivitetshallen i Nickby.
– Det borde redan finnas en ingång till simhallen nere i berget under allaktivitetshallen om jag minns rätt.
Den 1200 kvadratmeter stora allaktivitetshallen schaktades nämligen på 28 meters djup och kan vid behov omvandlas till ett skyddsrum med kapacitet för 1 800 personer.
Lindqvist nämner också att kommunen har planer för centralidrottsplanen för 2023 med en kostnad på 800 000 euro. Denna investering berörs inte heller av idrottshallarna i Keinukallio.
Om de kompletterade uppgifterna hinner sammanställas behandlas ärendet av kommunstyrelsen den 7 juni och kommunfullmäktige den 14 juni.