Hoppa till huvudinnehåll

Jord- & Skogsbruk

Reformen som får Greta Thunberg att se rött skapar stor oenighet – därför är det så svårt att enas om EU:s jordbrukspolitik

Uppdaterad 28.05.2021 14:13.
Greta Thunberg
Bildtext Klimataktivisten Greta Thunberg är inte nöjd med planerna för EU:s framtida jordbrukspolitik.

Beslutet om att reformera EU:s jordbrukspolitik låter vänta på sig. Representanter för ministerrådet och EU-parlamentet lyckades inte enas i förhandlingarna som förts sedan 2018.

BRYSSEL Ministerrådet och EU-parlamentet pekade finger åt varandra efter de resultatlösa förhandlingarna i Bryssel.

I ett gemensamt uttalande konstaterar ministerrådet som företräder medlemsländerna att det skett framsteg inom många områden. Samtidigt förblir många nyckelfrågor olösta.

– Rådets möte avbröts när det blev klart att det inte går att enas. Det var en besvikelse, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C).

Nu skjuts beslutet om jordbrukspolitiken fram till slutet av juni då ministerrådet möts nästa gång.

Leppä hade hoppats att det varit möjligt att enas med parlamentet redan den här vecka. Det här hade visat handlingskraft från EU:s sida och gett producenterna en stabil utsikt inför framtiden.

Parlamentet efterlyser helhetssyn

Enligt EU-parlamentets förhandlare är det rådet som blockerar överenskommelsen.

– Jag är upprörd över att förhandlingarna avbrutits. Den som vill nå enighet måste också vara beredd att förhandla, säger Norbert Lins (EPP) som är ordförande för parlamentets jordbruksutskott.

Enligt Lins kom det som en överraskning för rådet att parlamentet inte var berett att ge kompromissförslagen grönt ljus. Han efterlyser en större helhetssyn i diskussionen om reformen.

– Vi får inte glömma g:et i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är inte enbart summan av 27 medlemsländer.

"Betydande eftergift"

Jordbruket har ett stort avtryck inom EU både då man ser till utsläppen av växthusgaser och fördelningen av pengar.

Ungefär var tredje euro ur EU-budgeten går till jordbruket. Under perioden 2021-2027 kommer närmare 400 miljarder euro att fördelas i form av direkta bidrag till producenter och stöd till landsbygdsutveckling.

Jordbrukspolitiken ska vara i linje med EU:s målsättningar om en grön omställning. Men åsikterna går isär om hur mycket pengar som borde riktas till klimatåtgärder som restaureringen av våtmarker.

Parlamentet vill att 30 procent av direktstödet till producenterna ska reserveras för klimatåtgärder. Rådets bud är 25 procent jämfört med ursprungliga 20 procent.

– Det här en mycket betydande eftergift, säger minister Leppä.

Finland vill ha flexibilitet

Finland hoppas på en lösning som beaktar de geografiska skillnaderna mellan medlemsländerna och som ger medlemsländerna frihet att tillämpa av jordbrukspolitiken.

Jordbrukspolitiken måste fungera för såväl Finland som Malta, trots att naturförhållande i länderna avviker, konstaterar Leppä. Därför behövs flexibilitet.

En majoritet av EU-stöden betalas i dagens läge ut i form av arealbaserade inkomststöd. I Finland har jordbruket däremot i större utsträckning varit beroende av finansieringen för landsbygdsutveckling.

Därför hoppas Finland att de klimatåtgärder som vidtagits inom landsbygdsutvecklingen ska räknas tillgodo i när kriterierna för de direkta inkomststöden till producenterna ses över.

Ett europeiskt tvistefrö

Jordbrukspolitiken har av tradition varit ett tvistefrö inom EU då intressena mellan stora och små länder i såväl norr som söder måste jämkas samman.

Men åsikterna går även isär mellan EU:s två lagstiftande institutioner, ministerrådet och EU-parlamentet, om hur jordbrukspolitiken borde se ut i detalj.

Det finns också stora variationer i klimatambitionen mellan de politiska grupperna i parlamentet.

– Konsumenterna vill ha bättre miljömässiga lösningar och den stora frågan är om de miljöprogram som man förhandlar om kan vara en huvuddel av reformen eller bara en marginell del av den, säger gröna EU-parlamentarikern Ville Niinistö.

Aktivister vill höja ribban

Många miljöorganisationer anser att ribban från början satts för lågt i de pågående förhandlingarna.

En grupp klimataktivister har med Greta Thunberg i spetsen krävt att jordbruksreformen skrotas och ersättas av ett mer ambitiöst förslag.

Tanken är att den nya jordbrukspolitiken ska träda i kraft i början av 2023. Om förhandlingarna drar ut på tiden ytterligare är det ändå möjligt att starten försenas.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik

  • 59 miljarder euro betalades ut i stöd till bönderna i EU år 2019

  • En majoritet av pengarna betalas ut i form av direkta inkomststöd till producenterna

  • Finlands årliga andel av stöden är ca 900 miljoner euro

  • Ungefär en tredjedel av EU:s budgetmedel går till jordbruket

  • Det finns omkring 10 miljoner gårdar i EU. Dessutom jobbar 22 miljoner människor inom jordbruket