Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Följden av de frostiga relationerna till väst: Nu ska Kina bli självförsörjande, men folket är snålt och har för lite pengar

Containrar i på hög i en hamn.
Bildtext Sju av de tio största containerhamnarna i världen finns i Kina. Containerfartygen sköter det mesta av frakten av de kinesiska exportvarorna.

Kinas ledning vill nu göra sitt land så självförsörjande som möjligt. Kinas relationer till USA och många andra länder har blivit så spända att ledningen går in för att minska på Kinas beroende av väst. Resultatet är att landet i allt högre grad ska rikta sig inåt.

Grava beskyllningar om bland annat människorättsbrott präglar relationerna mellan Kina och USA. USA anklagar också Kina för stöld av patent och högteknologi, och för att föra en orättvis handelspolitik.

Kinas relationer till många andra västländer har likaså försämrats avsevärt. Obundna experter räknar med att spänningarna blir långvariga.

– Ett nytt kallt krig har brutit ut. Kampen är både ideologisk och ekonomisk, säger Kina-kännaren Jean-Pierre Cabestan via videosamtal från Hongkong.

Cabestan tillägger att det konkreta startskottet till det kalla kriget var handelskriget som för tre år sedan blossade upp mellan Kina och USA. Handelskriget har skadat den kinesiska ekonomin, och det har också avslöjat att Kina i alltför hög grad är beroende av västerländsk högteknologi.

Dramatisk frikoppling har globala följder

Kinas ledning anser att det därför nu är nödvändigt att verkställa drastiska förändringar i handelspolitiken. Presidenten Xi Jinping konstaterade till exempel nyligen att Kina blir oövervinneligt ifall landet gör sig oberoende av omvärlden.

– Målet är att så långt som möjligt frikoppla Kinas ekonomi från den övriga världen. Exportens och importens andel av Kinas bruttonationalprodukt ska skäras ner, förklarar Cabestan som fungerar som professor vid ett universitet i Hongkong.

En kinesisk kvinna sitter med en rad av smarttelefoner framför sig.
Bildtext Kina är den ledande tillverkaren av smarttelefoner. De mer avancerade mikrochippen i telefonerna produceras ändå i huvudsak av utländska bolag.

Kina börjar med andra ord ekonomiskt rikta sig inåt för första gången sedan landet öppnade sina dörrar för omvärlden i slutet av 1970-talet. Följderna är globala, för under det gånga decenniet har Kina blivit den överlägset största exportören och den näst största importören i världen.

Enligt Världsbanken står utrikeshandeln för hela 35 procent av Kinas bruttonationalprodukt. Handeln har på ett avsevärt sätt bidragit till landets rekordartat snabba ekonomiska utveckling. 

Högteknologiska svagheter åtgärdas

Kina ska nu också satsa väldiga resurser på att utveckla den inhemska högteknologin. I till exempel den sydkinesiska metropolen Shenzhen riktas nästan 90 miljarder euro till forskning och produktutveckling under de fem följande åren.

Det har framkommit att många för Kinas ekonomi livsviktiga bolag inte skulle klara sig utan bland annat avancerade amerikanska mikrochips. Handelskriget med USA har visat att tillförseln av mikrochips och andra motsvarande produkter inte är säker.

Skyskrapor i Shenzhen.
Bildtext Många av Kinas ledande internetbolag har öppnat pompösa högkvarter i den sydliga metropolen Shenzhen. De flesta skulle inte klara sig utan utländsk högteknologi.

Cabestan säger att Kinas mål följaktligen är att göra sig så självförsörjande som möjligt när det gäller alla former av högteknologi. Av samma orsak ska också importen av jordbruksprodukter och livsmedel skäras ner.

– I synnerhet importen av sojabönor och majs för gris- och kofoder har skjutit i höjden. Tillverkarna ska nu börja ersätta de importerade ingredienserna i fodret med sådana som i tillräckligt stor skala produceras i Kina, berättar Cabestan.

Folket har för litet pengar

Cabestan betonar att kinesernas köpkraft måste förbättras betydligt för att planen på självförsörjning ska kunna förverkligas. Mycket riktigt meddelade premiärministern Li Keqian tidigare i år om skattelättnader och andra ekonomiska stödåtgärder för låginkomsttagare och medelklassen.

Li gjorde sitt uttalande under den kinesiska folkkongressens årliga session. Ledamöterna godkände då också Kinas nästa femårsplan för åren 2021 till 2025.

Cabestan säger att strävan efter att uppnå självförsörjning spelar en central roll i femårsplanen. Det innebär att det styrande kommunistpartiet måste få kineserna att vara mindre sparsamma än hittills för att kunna skapa livskraftiga inhemska marknader.

– För närvarande konsumerar folket inte ens närmelsevis tillräckligt med tanke på övergången till självförsörjning. Konsumtionens andel av bruttonationalprodukten är klart mindre än i till exempel Brasilien eller Indien, och den har inte heller ökat nämnvärt under de senaste åren, konstaterar han.

Kinesiska jordbrukare med häst och kärra står på en åkerväg.
Bildtext Kinas jordbruk har länge varit ineffektivt. Importen av jordbruksprodukter har därför ökat betydligt under de senaste decennierna.

Inrotad sparsamhet svår att bli av med

Cabestan säger att kineserna i regel fortfarande är inriktade på att spara. Han tvivlar också på att folkets attityder i det avseendet plötsligt skulle förändras.

– Kineserna vet att de behöver pengar för barnens utbildning och för att kunna betala för sin hälsovård. Nuförtiden är det också vanligt att de sparar för att skaffa sig en bostad, konstaterar han.

Tomma lyxbutiker i ett kinesiskt köpcenter.
Bildtext I storstäderna finns det flera varuhus där det också säljs lyxvaror av alla de slag. Vanligen finns det få kunder i butikerna.

Cabestan tillägger att en stor del av medelklassen samtidigt är skuldsatt. Det beror i första hand på att bostäderna har blivit så dyra att folk måste ta ansenliga lån för att kunna köpa en.

– Hushållens skulder har ökat explosionsartat. Kommunistpartiet har gjort det klart att det anser att utvecklingen är ohållbar, men hittills har det inte kommit på någon lösning på problemet, säger han.

Snabb tillväxt oroar USA

Enligt Cabestan är kommunistpartiet i vilket fall som helst säkert på att strävan efter en höggradig självförsörjning inte avbryter Kinas ekonomiska frammarsch. Ekonomin ska fortsätta att växa med minst sex procent per år.

– De senaste prognoserna fastslår att den kinesiska ekonomin är den största i världen år 2028. Om det stämmer är Kinas ekonomi efter bara sju år större än den amerikanska, konstaterar Cabestan.

President Joe Bidens administration har gjort det klart att den anser att det inte är önskvärt att det auktoritära Kinas ekonomiska inflytande fortsätter att stärkas. Cabestan räknar därför med att konkurrensen mellan Kina och USA på det ekonomiska planet blir allt mer intensiv och fientlig.

Kinas avsikt att minska på sitt beroende av handeln med USA anses också kunna göra sitt till för att ytterligare anstränga relationerna mellan de två jättarna. Det varnas för att också den globala ekonomin i så fall tar skada.