Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Tyskland erkänner för första gången folkmord i Namibia under kolonialtiden

Skolflickor i Namibia Juni 2017. I bakgrunden ett monument till minne av dem som blev offer för det folkmord som Tyskland begick i början av 1900-talet.
Bildtext Skolflickor i Namibia Juni 2017. I bakgrunden ett monument till minne av dem som blev offer för det folkmord som Tyskland begick i början av 1900-talet.

Tyskland har för första gången erkänt att landet begick folkmord i Namibia i början av 1900-talet. Folkmordet begicks efter att folkgrupperna Herero och Nama gjorde uppror mot de tyska kolonisatörerna. Upproret slogs ned av tyska styrkor. Tyskland hörde i trettio år till de stora europeiska kolonialmakterna.

Det tyska erkännandet handlar om händelserna under åren 1904–1908 då det kejserliga Tysklands trupper slog ner ett uppror i det dåvarande Tyska Sydvästafrika, dagens Namibia som var en tysk koloni från 1884 till 1915.

Tyska kolonisatörer mördade då tiotusentals människor som tillhörde heroro- och namafolken. Uppskattningsvis mellan 75 000 och 100 000 miste livet i det systematiska förintelsekrig som har kallats för 1900-talets första folkmord. Det har också definierats som "det bortglömda folkmordet".

Tyskland utlovar finansiellt stöd

Tysklands utrikesminister Heiko Maas erkände i dag officiellt att det tyska agerandet under kolonialtiden utan vidare omskrivningar klart kan beskrivas som ett folkmord.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas ber Namibia om förlåtelse för folkmord. Berlin 28.5.2021
Bildtext Tysklands utrikesminister Heiko Maas erkände 28.5.2021 i Berlin att Tyskland har begått folkmord.

Han utlovade också ett finansiellt stöd på över en miljard euro för utvecklingsprojekt i Namibia. Landet kommer i 30 års tid att få stöd för infrastruktur, hälsovård och projekt i drabbade samhällen.

Köpte odlingsmark och uppträdde rasistiskt

Tyskland tog kontroll över ökenlandet på 1880-talet och gav över territoriet till Sydafrika 1915.

I början av 1900-talet sökte många tyskar ett bättre liv i Tyska Sydvästafrika, och de köpte upp en stor del av den odlingsbara marken.

Förståelsen för ursprungsbefolkningen var inte stor – utöver en del missionärer som förhöll sig korrektare. Kolonisatörerna uppträdde ofta öppet rasistiskt och ursprungsbefolkningen måste underordna sig dem.

Ursprungsbefolkningen gjorde uppror mot tyska kolonisatörer

I början av år 1904 inledde hereroledaren Samuel Maharero ett uppror, och cirka 3 000 tyska kolonisatörer fördrevs från sina farmer.

Enligt tyska uppgifter dödade upprorsmännen över 120 kolonisatörer.

I juni 1904 anlände general Lothar von Trotha tillsammans med 2 000 soldater och fick rätt så fria händer i kolonin. De tyska trupperna gick till attack mot hererokrigarna. För dem som ännu var vid liv efter det tyska anfallet utfärdade von Trotha i oktober 1904 en så kallad skjutorder som var avsedd att slutföra förintelsen av hererofolket i den tyska kolonin.

En del av hererofolket tvingades ut i öknen och en del placerades senare i koncentrationsläger där de utnyttjades för arbete. Många dog av sjukdomar, utmattning och svält. En del utnyttjades sexuellt och utsattes för medicinska experiment.

Uppskattningsvis 80 procent av ursprungsbefolkningen dog under folkmordet.

Också namafolket reste sig mot de tyska kolonisatörerna. Ett gerillakrig pågick i flera år, och krävde sammanlagt över 10 000 människors liv.

En man sitter på en översvämmad järnväg mellan Keetmanshoop och Lüderitz i dåvarande Tyska Sydvästafrika, nuvarande södra Namibia. Bilden är tagen omkring 1910.
Bildtext En man sitter på en översvämmad järnväg mellan Keetmanshoop och Lüderitz i dåvarande Tyska Sydvästafrika, nuvarande södra Namibia. Bilden är tagen omkring 1910.

"Vi fick ingenting"

– Ni övade förintelse på vårt folk, och fortsatte med judarna. De fick ändå ersättningar och ursäkter medan vi inte har fått någonting. Det beror antagligen på att vi är svarta afrikaner, sa hereroledaren Vekuii Rukoro i höstas i Berlin.

I Tyskland har man först under de senaste åren börjat använda begreppet folkmord om händelserna.

Hererofolket förde ärendet till en amerikansk domstol som behandlar folkmordet. Man utnyttjar en paragraf i amerikansk lagstiftning som tillåter utlänningar att vända sig till domstolar i USA i fall som gäller brott mot mänskliga rättigheter också då de misstänkta brotten har skett utanför USA:s gränser.

En historisk vit fläck som hamnat i skuggan av andra händelser

I Tyskland har landets koloniala förflutna länge varit en historisk vit fläck. Det som skedde i kolonierna hamnade i skuggan av nationalsocialismen och andra världskriget.

Att Namibia blev självständigt så sent som 1990 betydde också att diskussionen om folkmordet och eventuella kompensationer kom i gång relativt sent.

Samtalen mellan Tyskland och Namibia inleddes 2015. Enligt Tyskland har representanter för folkgrupperna herero och nama varit involverade i förhandlingarna. De direkta samtalen har dock förts med Namibias regering.

Över fem år långa förhandlingar ledde till dagens uttalande.

Tyska flaggan på ett afrikanskt spjut, 1892.
Bildtext Tyska flaggan på ett afrikanskt spjut, 1892.

Namibia ser erkännandet som ett viktigt första steg – lokala ledare känner sig lurade

Myndigheterna i Namibia säger att det tyska erkännandet är ett viktigt första steg. Lokala ledare har däremot uttryckt sitt missnöje.

Hereroledaren Vekuii Rukoro har vid domstolar i USA försökt väcka åtal mot Tyskland med krav på kompensation. Han säger att dagens besked inte räcker till för att kompensera den "oåterkalleliga skada" som folket i Namibia har drabbats av på grund av kolonisatörernas agerande.

– Regeringen har sålt ut oss, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Enligt namibiska medier har en rad lokala ledare som deltog i förhandlingarna hittills vägrat att acceptera den uppgörelse som Tyskland presenterat.

Det finansiella hjälppaket som Tyskland erbjuder Namibia ses av många enbart som "en gest".

Herero- och namafolket lever till stor del i överbefolkade områden eller informella bosättningar. Många hade hoppats på att överenskommelsen med Tyskland skulle ha inneburit någon form av ersättning för de förlorade landområden och egendomar som ättlingar till dem ägde före folkmordet.

En tennfigur föreställer en vit man som höjer ett svärd ovanför en mörkhyad man. I gräset bredvid ligger en till mörkhyad person.
Bildtext Kolonialismen var länge ett ganska okänt kapitel i tysk historia. Tennfigur från Nürnberg i Tyskland, från omkring år 1900.

Hundratals människor som tillhörde grupperna herero och nama halshöggs efter sin död. Deras skallar skickades till Tyskland där forskare "utförde vetenskapliga experiment" som skulle påvisa att den vita rasen var överlägsen den svarta – experiment som senare har förkastats helt.

Finland med på ett hörn

Finlands tidigare president Martti Ahtisaari blev 1982 specialsändebud i Namibia. Fem år senare återvände han dit, och ledde de förhandlingar som ledde till Namibias självständighet 1990.

Källor: BBC, Reuters, AFP, AP