Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estland satsar på vindkraftsparker till havs, men hindren på vägen är många: "Motståndarna har Nimby-attityder"

En vindkraftverk på land fotograferat underifrån
Bildtext Ett vindkraftverk på land, på Packer (Pakri poolsaar på estniska). Estland har fortfarande inte ett enda vindkraftverk i havet trots att det är femton år sedan det första havsprojektet startade.

Estland planerar upp till åtta stora vindkraftsparker till havs. Om alla förverkligas handlar det om över 1 000 vindkraftsverk i Östersjön. I praktiken blir de knappast fler än hälften så många före år 2050.

– Jag hoppas att vi får så många vindkraftsparker till havs att vi täcker hela Estlands elbehov och i framtiden kan exportera grön el, säger Terje Talv, vd för Estlands vindkraftförening.

Om tekniken för att framställa vätgas ur vindkraft dessutom utvecklas kan den användas för att att driva kollektivtrafiken – det är åtminstone ambitionen, enligt henne.

Så blir vårt vackra land jättegrönt och en bra livsmiljö för alla

― Terje Talv, vd, Estlands vindkraftförening

– Vi vet ju inte egentligen alls hur vindkraftverk till havs påverkar fiskarna eller fåglarna, säger Inge Talts, som har lett kampen mot vindkraftsparker utanför Dagö i flera år.

Talts påpekar att det handlar om enorma mängder byggmaterial som ska ut på havet. Många vindkraftsparker planerar möllor med en rotordiameter på över 200 meter.

– Att installera hundratals torn kräver tonvis med betong och metall. Miljöpåverkan är kolossal, säger hon.

Doktor Inge Talts utanför sjukhuset på Dagö.
Bildtext Doktor Inge Talts utanför sjukhuset på Dagö.

Inge Talts syn på vindkraft står tvärt emot Estlands officiella klimatstrategi. Den är i och för sig fortfarande väldigt vag.

Estland sägs enligt den senaste officiella bedömningen ha potential att bygga havsvindkraftverk med en årlig kapacitet på 7 300 megawatt – så att det räcker både för att täcka eget behov och för export.

Problemet är, till stor del på grund av lokalt motstånd med Inge Talts i spetsen, att Estland femton år efter att det första havsvindkraftsprojektet inleddes har noll vindkraftverk på havet.

Havet utanför Dagö är tomt på vindkraftverk eftersom lokalbefolkningen lyckades stoppa utvecklingen av en vindkraftspark utanför ön.
Bildtext Havet utanför Dagö är tomt på vindkraftverk eftersom lokalbefolkningen lyckades stoppa utvecklingen av en vindkraftspark utanför ön.

En sak är Talts och Talv eniga om: att Bryssel har stort inflytande på hur det går med de åtta existerande projekten att bygga stora vindkraftverk i Östersjön.

EU-kommissionens handlingsplan för klimatet, EU:s gröna giv, kräver att Estland överger det smutsiga fossila oljeskiffret, som hittills står för det mesta av Estlands elproduktion.

För de estniska makthavarna är det viktigt att fasa ut oljeskiffret för att hålla sig på god fot med EU:s större makthavare.

Det är dyrt att bygga på havet

En annan aspekt som i det marknadsliberala EU kan få ännu större betydelse än pressen från Bryssel är marknadskrafterna.

Elmarknaden runt Östersjön är enad i en gemensam marknad och planerna i Finland att bygga mer vindkraft på land kan mycket väl göra estnisk vindkraft till havs icke-konkurrenskraftig.

– Hur det går beror på marknaden enligt marknadsekonomins principer, säger Taavi Veskimägi, styrelseordförande för det estniska stamnätsbolaget Elering. 

När det gäller eventuella statsstöd har den estniska regeringens budskap varit tvetydigt, men grundprincipen är att det finns EU-stöd som förväntas räcka långt.

Två statsägda bolag har havsvindkraftsprojekt på gång och Elering bygger ut nätet först när regeringen har garanterat att det blir något av planerna.

Taavi Veskimägi, styrelseordförande för stamnätbolaget Elering, pekar ut över havet.
Bildtext Är det en vindmölla Taavi Veskimägi ser ute på havet? Nej, det är en segelbåt. Estland har inga vindkraftverk på havet.

Veskimägi är ganska säker på ett par projekt blir av till 2030, men då måste Estland agera snabbt.

– Det som byggs på havet är dyrt och konkurrerar direkt med till exempel de vindkraftverk i Finland som byggs på land. Deras driftskostnader är dessutom betydligt lägre.

Vindkraftsbolagen: Samhället behöver vindkraften

– Den stora bilden är att vi alla, som samhällen, behöver vindenergi. Det är inte bara ett särintresse för oss, säger Kuido Kartau från företaget Saare Wind Energy.

Företaget hoppas bli klart med sin park utanför Ösel om sju år. 1 400 MWs kapacitet ska det bli. Bolaget tävlar med statsägda Eesti Energia om vems vindkraftspark som blir klar först.

Eesti Energia krävde nyligen statliga prisgarantier för att gardera sig mot låga elpriser om tio år, så pressen på makthavarna i Tallinn att ge vindkraften en marknadsfördel är stor.

Enligt Kuido Kartau är vindkraften också en positiv regionalpolitisk faktor. Vindkraftsparkerna kan skapa arbetsplatser på öarna – ju fler vindmöllor, desto fler jobb.  

– Kanske ungdomar kan studera till vindkraftverkstekniker på Ösel och sedan stanna på ön med en välbetald tjänst, säger han.

Här måste ännu tilläggas en sista och kanske till slut avgörande aspekt. Försvaret motsätter sig stora vindkraftparker eftersom de stör radarspaningen längs med kusten.

"Dialogen med lokalbefolkningen är en förutsättning"

På Dagö lyckades Inge Talts lilla miljöorganisation Hiiu Tuul stoppa den första stora vindkraftsparken som planerades utanför ön.

Den kampen avgjordes av Högsta domstolen för tre år sedan, då den dömde att projektet skulle stoppas eftersom företaget Nelja Energia inte hade gjort nödvändiga miljökonsekvensbedömingar.

I dag har statliga Enefit Green tagit över Nelja Energia och har startat om projektet.

Inge Talts säger att domstolsbeslutet garanterar att det nya projektet inte kan förverkligas, men det är inte säkert att hennes tolkning är den rätta.

I onsdags, den 26 maj, kom ett uttalande från Högsta domstolen som klargjorde att "utvecklingen av vindenergi är ett viktigt allmänintresse".

Misstron mellan parterna är hur som helst stor. Vindkraftbolagen går hellre förbi Talts än diskuterar med henne, skygglappar känns som den enklaste vägen.

– Om vi ska diskutera det här Nimby-fenomenet, inte på min bakgård, så går attityderna väldigt mycket i sär i de här områdena, säger Terje Talv från Estlands vindkraftförening.

Talv påpekar att hon uppfattar att till exempel Hiiu Tuul och Talts är emot all vindkraft till havs, inte bara den som kommer för nära. Det här är något Talts också bekräftar för mig att hon tycker.

– Många ser negativt på vindkraft, men många ser på miljön på det sätt som vi gör, att vindkraften är nödvändig för klimatet och miljön. Vi kan ju inte fortsätta med oljeskiffret, säger Talv. 

Yrkesskolornas representanter får lära sig lite om vilka kunskaper en vindkraftverkstekniker måste ha.
Bildtext Yrkesskolornas representanter får lära sig lite om vilka kunskaper en vindkraftverkstekniker måste ha.

Inge Talts anser att Estland kan göra det.

– Vi kan utveckla processen att utvinna energi ur oljeskiffret så att den blir mindre miljöfarlig, anser Talts, och tillägger att närmiljön är viktigare att skydda än klimatet i sig.

Ett finger pekar på en datorskärm där det finns en karta på havet norr om den estniska ön Dagö.
Bildtext Inge Talts anser att de här områdena norr om Dagö nu är skyddade av Högsta domstolens beslut, men nu fortsätter kampen mot vindkraftsparker i Rigabukten. "Det är inte mitt projekt, men jag hjälper gärna lokalbefolkningen till exempel på Runö om de ber om det."

Taavi Veskimägi tror att lokalbefolkningarna börjar få en positivare syn på vindkraften i synnerhet eftersom yngre människor förstår klimatproblematiken bättre.

– I dialog med lokalbefolkningen hittar vi säkert rätt balans mellan vad som blir av och vad som inte blir av. Det är alltid bra med medvetna personer och aktiva medborgare, säger han. 

Ett småskaligt liv på lokal nivå är det hälsosammaste sättet att leva - lösningen på klimatfrågan är mindre konsumtion

― Inge Talts, ledare för oppositionen mot vindkraft och läkare

Kuido Kartau verkar vara mer intresserad av att informera lokalbefolkningen än av en riktig dialog.

När han beskriver sitt best case -scenario för Sea Wind Energys projekt nämner han inte dialogen med lokalbefolkningen som en viktig ingrediens.

– I tre år utreder vi miljökonsekvenserna. I slutet av 2023 ger staten oss tillstånd att bygga och sedan tar upphandlingarna ett par år, säger han.

Själva byggarbetet förväntas också det behöva två år.

– Om vi inte slösar en enda dag kan vi från den 1 januari 2028 erbjuda 1 400 MW till Estlands stamnät.

En grupp män diskuterar hur den estniska utbildningen av vindkraftverkstekniker kan arrangeras utomhus på ett lobbningsevenemang.
Bildtext Vindkraftbolagen satsar en hel del på lobbyverksamhet. Här ett evenemang där de försöker locka yrkesskolor att börja utbilda estniska vindkraftverkstekniker. Kuido Kartau i mitten.

Inge Talts har en bestämd åsikt om vad hon tycker om det som hon upplever vara en symbios mellan vindkraftsföretagen, makthavarna i Tallinn och EU-ledarna i Bryssel.

– Allt prat om att vi måste uppnå klimatneutralitet till ett visst årtal påminner mig om det sovjetiska planekonomin. Då talades mycket om att uppfylla femårsplanen på fyra år, säger Talts.

Utvecklingen av vindenergi är ett viktigt allmänintresse

― Högsta domstolen den 26 maj 2021