Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det finns potential för flera små kärnkraftverk nära bebyggelse, säger experter – kan ge effektiv uppvärmning utan koldioxidutsläpp

Forskning kring kärnkraft vid universitetet LUT.
Bildtext Små kärnkraftverk intresserar kärnkraftsbranschen allt mer. Vid universitetet LUT i Villmanstrand utvecklar man en kärnreaktor som främst är avsedd för fjärrvärmeproduktion, med en effekt på 20–30 megawatt. Fotot är taget i januari 2020.

Tekniken för att serietillverka mindre kärnreaktorer börjar så småningom vara klar och flera sådana är att vänta runtom i världen under 2020-talet. Lagen och säkerhetsdirektiven i Finland ska också ses över för att bättre möjliggöra små kärnkraftverk.

Många aktörer i vårt land är mycket intresserade av små kärnkraftverk, alltså kraftverk med så kallade små modulära reaktorer (SMR), med en effekt på mellan några tiotals megawatt och 300 megawatt. 

Modulär betyder att kärnreaktorerna ska gå att serietillverka i moduler och sedan flyttas dit de behövs.

Byggandet kan då ske relativt snabbt och billigt, till skillnad från stora projekt såsom till exempel Olkiluoto 3-reaktorn (1600 megawatt) som byggs på plats och har överskridit både tidtabellen och budgeten avsevärt.

– Kärnkraft har en roll i att bekämpa klimatförändringen. Vi ser små kärnkraftverk som en del av kärnkraftens framtid, påpekar Antti Rantakaulio som är utvecklingschef för små kärnkraftverk vid energibolaget Fortum.

Porträtt på Antti Rantakaulio
Bildtext Antti Rantakaulio fokuserar på just mindre kärnkraftverk i sitt jobb på Fortum.

Rantakaulio säger att det finns potential för små kärnreaktorer till exempel i medelstora eller stora städer.

– Det är svårt att säga var eller när vi eventuellt skulle vilja låta bygga. Vi är intresserade, men det hela är ännu på ett ganska tidigt stadie och inga investeringsbeslut har fattats, tillägger han.

Kärnkraft anses inte vara förnybar energi. Samtidigt är energiformen ändå klimatvänlig i och med att det inte uppstår koldioxidutsläpp. Däremot kan avfallet såsom känt behöva lagras i upp till hundratusentals år för att oskadliggöras.

EU ska också småningom ta ställning till om kärnkraft kan få komma med på en lista över hållbar energi – något som kan göra det lättare att få finansiering för kärnkraftsbyggen. Det som talar för att kärnkraften borde få komma med på listan är energiformens förmåga att begränsa klimatförändringen. Däremot är slutförvaringen av radioaktivt avfall ett dilemma för miljön på lång sikt.

– Små kärnkraftverk skulle kunna passa bra in i Finland när det hela tiden blir vanligare med el- och värmeproduktion som varierar mer, till exempel vindkraft och solenergi. Kärnkraft ger en mer jämn energitillförsel, kommenterar industriråd Liisa Heikinheimo vid Arbets- och näringsministeriet.

Många är intresserade av klimatvänligare fjärrvärme

Politiker i flera kommuner har visat intresse för små modulära reaktorer, liksom också energibolagen Helen och Vanda energi. Heikinheimo intygar också att intresset är stort. Det finns dessutom ett särskilt nätverk som samlar ihop flera intresserade parter.

I Finland skulle den största potentialen för mindre kärnkraftverk vara att ersätta kolkraftverk och annan värmeproduktion som drivs med fossila bränslen.

Kärnkraft kan alltså skicka värme ut i fjärrvärmenätet – i praktiken upphettat vatten.

Värme kan inte transporteras effektivt långa sträckor. Det innebär att mindre reaktorer skulle behöva placeras närmare bebyggelse än vad stora kärnkraftverk för elproduktion brukar placeras – till exempel på ett industriområde.

I bästa fall kan en liten kärnreaktor designas så att man placerar ett staket 50–100 meter ifrån den och på utsidan av staketet behöver man inte ens tänka på att där är ett kärnkraftverk

― Juhani Hyvärinen, professor i kärnteknik vid universitetet LUT.

Det här torde vara möjligt eftersom det enligt experter är lättare att trygga säkerheten i mindre kärnkraftverk – mängden radioaktiva ämnen är mindre och säkerhetsfunktioner är lättare att bygga.

– I bästa fall kan en liten kärnreaktor designas så att man placerar ett staket 50–100 meter ifrån den och på utsidan av staketet behöver man inte ens tänka på att där är ett kärnkraftverk. Det blir som vilken industribyggnad som helst, påpekar Juhani Hyvärinen som är professor i kärnteknik vid Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT.

LUT-yliopiston professori Juhani Hyvärinen esittelemässä pienydinvoimalaa.
Bildtext Professor Juhani Hyvärinen.

Hyvärinen gör för tillfället en utredning för statsrådet kring små modulära kärnreaktorer (SMR) och deras specifika egenskaper – ett arbete som ska vara klart nästa år. Det ska sedan ligga till grund för en förnyelse av den finländska kärnkraftslagen och Strålsäkerhetscentralens direktiv.

Också mindre kärnkraftverk skulle kunna vara lönsamma

Hittills har man tänkt att kärnkraftverk borde vara stora för att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Idén att också små reaktorer skulle kunna vara också kommersiellt intressanta började ta fart på allvar först under det förra årtiondet.

Ryssland har till exempel nu två små modulära reaktorer på fartyget Akademik Lomonosov som började användas i fjol på den avlägsna orten Pevek i nordöstra Sibirien. 

– Sådana här fartygsreaktorer görs i flera exemplar utgående från samma ritningar, kommenterar Juhani Hyvärinen.

Flera länder har nu planer på små modulära reaktorer på land.

Finland följer noggrant med det estniska energibolaget Fermi Energias planer på ett litet kärnkraftverk i Estland – energibolaget siktar på att be om tillstånd för ett sådant bygge ännu i år, som en av de första i Europa. 

Avsikten där är också att kunna minska på fossila bränslen och hitta ersättande värme- och elproduktion. 

Det pågår dessutom utveckling i USA, Storbritannien och Frankrike, för att nämna några exempel.

En anläggning där man utvecklar en mindre kärnreaktor.
Bildtext I Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet förbereder man sig på att kunna bygga en egen fjärrvärmereaktor.

Lagen är skriven med tanke på större kärnkraftverk

Lagen möjliggör i princip byggandet av små kärnkraftverk i Finland redan i dag. Men om den uppdateras, vilket man alltså planerar, så skulle den kunna ta små reaktorer bättre i betraktande. 

I nuläget är lagen skriven med tanke på större kärnkraftverk, som är kopplade till elnätet och belägna på mer avlägsna ställen. 

Juhani Hyvärinen påpekar att det kunde vara ändamålsenligt att möjliggöra att när en viss teknik har visat sig vara säker, så ska samma ritningar få användas för att bygga fler kärnkraftverk. 

– För tillfället anses det i lagen att varje kärnkraftverk är ett enskilt exemplar.

Dessutom skulle Strålsäkerhetcentralen också behöva uppdatera sina säkerhetskrav. Bland annat den utredning som Hyvärinen nu är med om att göra kan bidra med information till det här.

Hur snabbt går utvecklingen?

När kan ett litet kärnkraftverk börja verka i Finland om tekniken visar sig vara bra och politiker godkänner byggandet?

– Vi talar troligen om 2030-talet innan en första liten serietillverkad kärnreaktor är i användning i vårt land, men tiden får utvisa om det går snabbare än det, säger industriråd Liisa Heikinheimo vid Arbets- och näringsministeriet.

Professor Juhani Hyvärinen, som är med om att utveckla en finländsk kärnreaktor för fjärrvärmeproduktion, tror att det kommer att gå snabbare. 

Han räknar med att ett första mindre kärnkraftverk i Finland skulle kunna börja byggas år 2025 och kunna stå klart år 2028.

– Vi behöver också en tillräcklig politisk och samhällelig diskussion om det här. Oberoende av hur stor reaktor man går in för så måste invånarna på den ort där reaktorn börjar användas tycka att det är en bra idé, kommenterar han.

Han bedömer själv att intresset för att värma upp byggnader på ett klimatvänligare sätt, med hjälp av kärnkraft, kommer att vara stort på många orter.