Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

EU närmar sig målet att få multinationella bolag att betala skatt där vinsten görs

Uppdaterad 01.07.2021 21:24.
Jordglob på sandstrand.

Nya regler inom EU ska sätta stopp för företagens möjligheter att använda luckor i regelverken för att slippa betala skatt. Företag ska inte längre kunna flytta sina vinster till sådana EU-länder där företagsskatten är lägre.

Inom EU pågår trepartsförhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet om en så kallad landsspecifik rapportering CBCR (Country-by-country reporting) gällande beskattning av företag. Förhandlingarna är på slutrakan och beslut kan göras ännu i dag, lördag.

I ministerförhandlingarna är den största återstående frågan företagsskattenivån. Frankrike hoppas till exempel att skattenivån blir "mer ambitiös", med andra ord högre.

I början av veckan föreslog EU-kommissionen bland annat att stora bolag som är verksamma inom EU ska publicera sina skatteuppgifter för att garantera en större tydlighet. Vidare kommer det att vidtas åtgärder som ska tackla missbruket av så kallade skalföretag. 

Den landsspecifika rapportering som planeras avviker från vanlig finansiell rapportering så till vida att företagen måste rapportera om all verksamhet i varje enskilt land som det är verksamt i – i stället för att presentera samlad information på global nivå.

Landsspecifik rapportering ska göra det möjligt att samla in tillräckligt mycket data så att det går att urskilja den del av multinationella företags verksamhet som är förankrad i ett enskilt land.

Specifika regler gäller för företag som sysslar med gruvdrift och skogsavverkning samt för bolag som betalar ut skatter, royalty och bonus globalt. 

Landsspecifik information om både vinster och skatter

EU-kommissionen har presenterat ett direktiv som kräver att stora multinationella företag publicerar landsspecifik information om den plats där vinsten har skapats och det land där skatten har betalats.

Storbolag ska inte på konstgjord väg kunna flytta intäkter till vissa medlemsländer på andra medlemsländers bekostnad. Det ska alltså bli svårare för företag att flytta sina vinster till medlemsländer där bolagsskatten är lägre.

EU-kommissionens avsikt är att råda bot på kutymen med slutna system som leder till skattsmitning och aggressiv skatteplanering - som i sin tur minskar skatteinkomsterna i enskilda länder. 

EU:s medlemsländer förlorar tiotals miljarder varje år på grund av skattefiffel,  skattesmitning och skatteplanering. Uppskattningsvis 50 miljarder euro förloras årligen till gränsöverskridande momsbedrägerier, 46 miljarder förloras på grund av individer som smiter från skatt och mellan 35 och 70 miljarder försvinner årligen till följd av företagens skatteflykt – så nu krävs det åtgärder

― EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentilonis presentation av EU:s planer på att förnya företagsbeskattningen 

EU-kommissionen har redan tidigare pekat ut medlemsländerna Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna som de EU-länder som tillämpar aggressiv skatteplanering.  EU påpekar att systemet drabbar medborgare och små företag på ett negativt sätt.

– De sju EU-skatteparadisen kostar de övriga EU-länderna stora summor årligen, påpekade Paul Tang, ordförande för EU-parlamentets underutskott för skattefrågor i höstas.

Tang sa också att EU-kommissionen är mycket tydlig i sitt budskap: EU:s skatteparadis måste reformera sina skattesystem. 

Sex stycken högar med mynt.

Naturresurser, gruvdrift och skogsavverkning ska övervakas bättre 

I enlighet med EU:s bestämmelser har företag som är verksamma i olje-, gas-, gruv- och skogsavverkningssektorerna en specifik anmälningsskyldighet.

Alla slags betalningar (inkomstskatter, vinster, royalty, dividender, bonus, licenser, avgifter och tillstånd) måste rapporteras till myndigheterna i respektive land. Också enskilda projekt måste anmälas.  

Det här ska öka genomskinligheten i betalningar till myndigheter över hela världen. Det ska också underlätta invånarnas möjligheter att i resursrika länder ställa regimer till svars för exploatering av av naturresurser.

Avsikten är också att allmänt uppmärksamma de metoder som olika länder använder för att hantera nationella olje-, gas- och mineraltillgångar. (I enlighet med initiativet Extractive Industries Transparency Initiative (EITI). 

Företag måste också bifoga information om hur mycket skatt de betalar för verksamhet i länder utanför EU. Detta gäller också så kallade skatteparadis.

Genomskinlighetsprincipen gäller för alla multinationella företag – oavsett om de är europeiska eller inte – som:

  • för närvarande är aktiva på EU:s inre marknad 

  • permanent är närvarande i EU

  • har en global omsättning som överskrider 750 000 000 euro per år

Förslaget bygger på EU-kommissionens arbete med att tackla skatteflykten i Europa som kostar EU-länderna 50-70 miljarder euro årligen. Meningen är också att rannsaka de multinationella bolagen.

EU-parlamentet arbetar alltså med att få till stånd ett rättvisare, mer hållbart och mer genomskinligt och öppet skattesystem. Avsikten är att EU ska vara aktivt också i den globala kampen mot skattebedrägerier, skatteflykt och penningtvätt.

500-eurossedlar med ett mynt med skattebyråns logo på.

G7 stöder global minimiskatt för bolag

Finansministrar från den så kallade G7-gruppen bestående av rika nationer planerar att inom kort offentliggöra sitt beslut om en minimiskatt för företag. 

G7-länderna möts i London den 4-5 juni och kommer att ge sitt starka stöd till OECD:s planer på att införa en minimiskatt som tvingar de stora multinationella företagen att betala sin beskärda andel av skattekakan.

Det handlar om jätteföretag som gör stora vinster men som betalar väldigt lite skatt eftersom de placerar sina kontor i lågskatteländer. Enligt de nya bestämmelserna betalar bolagen skatt oavsett var de – av skatteskäl – har placerat sitt huvudkontor. 

USA föreslog tidigare i maj en minimiskatt på 15 procent (ner från tidigare 21 procent som föreslogs i april) vilket genast fick respons i Europa.

Enligt G7-ländernas utkast hoppas man nu på att G-20-länderna och centralbankerna i juli når en överenskommelse i frågan