Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Emil rekryterade sin kompis Jesse som saknar vårdutbildning: I hemvården sköter vi såriga ben och matar klienter – de första dagarna var en chock

Jesse Pöri studerar vid Hanken i Vasa men sommarjobbar i Raseborg inom hemvården. En chock de första dagarna, säger han själv. En utbildad person skulle göra ett bättre jobb. Han rekryterades av sin kompis Emil Dahlqvist, utbildad sjukskötare i hemvården. 120 fastanställda hemvårdare behöver vikarier i sommar i Raseborg, nu testar vi också ny teknik i vården, berättar enhetschef Minna Yli-Tainio.

Jesse Pöri sitter utanför hyresbostaden i Ekenäs med sin kompis Emil Dahlqvist. De är lottovinsten inom hemvården i Raseborg, unga 20-plussare och män, som är så efterlängtade bland många äldre i en kvinnodominerad bransch.

– Emil drog in mig i sommarjobbet, berättar Jesse, som efter sina första tre dagar i hemvården är chockad. Psykiskt tungt, fysiskt utmanande och ett enormt ansvar för andra i vardagen, säger han till Yle Västnyland.

Jesse studerar vid Hanken i Vasa och har således ingen utbildning för vårdarbete. Han får några dagars handledning för att sedan klara sig själv i hembesöken hos äldre i Raseborg, äldre som kämpar med att bo kvar hemma.

– Första dagen var nog hujsig, berättar han öppet. Vi besökte en äldre man med såriga ben. Han skrek varje gång man lyfte på honom, det gjorde ont. Han blev arg. Det är svårt att stå och se på när någon försöker hjälpa och den andra bara skriker: Sluta, du vill bara bråka med mig.

Personporträtt av Jesse Pöri.
Bildtext Första dagen var nog en chock för mig. Jag visste att jobbet var tungt psykiskt och fysiskt, men ändå, säger Jesse Pöri.

I hemvården tvingas du ta ansvar

Jesse har tre dagar inom hemvården bakom sig. I och med att han inte har någon utbildning i vården har han inga redskap att tackla utmaningarna. Han får handledning av sina kolleger, men småningom, när semestrarna tar vid, måste han klara av jobbet på egen hand.

– Min andra klient i dag var en man som måste matas två gånger om dagen efter en hjärninfarkt. Han kunde tala, det kändes bra, fortsätter Jesse. Han hade humor och vi pratade medan jag var där. Jag kom att tänka på min morfar, han hade liknande problem innan han dog.

Emil Dahlqvist lyssnar på Jesses berättelse. Han visste att Jesse skulle ha mycket att ta in på kort tid.

– I det här yrket tvingas man fatta många beslut ganska snabbt och ta ansvar för dem. Det gör gott åt vem som helst, med vilken utbildning som helst. Inom hemvården i Raseborg har vi god stämning bland de anställda, det är också en orsak att jag alltid återvänder hit, säger han och skrattar.

Personporträtt av Emil Dahlqvist.
Bildtext Emil Dahlqvist är utbildad sjukvårdare och trivs i sitt jobb.

Rekordstor vikariebrist i vår

Men Emil säger att vikarieläget aldrig varit så här svårt som i sommar, under hans fem år här. Lönen är också central.

– Ska jag få två tusen euro i handen med högskoleutbildning, frågar han. Jag jobbar kontorstid utan tillägg.

Jesse infliktar genast med att säga att lönen är avgörande för branschens attraktionskraft.

– Klart är att jag hade tagit ett marknadsföringsjobb om det hade erbjudits mig, säger han. Lönen är usel och ansvaret stort. Det räcker inte med att göra skillnad i sitt jobb, skillnaden måste märkas i lönen också.

Han tillägger ändå genast att han efter bara tre dagars jobb inser att han GÖR skillnad i jobbet.

– Mitt bästa är ändå inte det samma som en utbildad persons bästa, så är det nog också.

Lyssna på hela intervjun med Emil Dahlqvist och Jesse Pöri. Artikeln fortsätter efter ljudklippet.

Möt hemvårdarna som vill göra skillnad på jobbet i Raseborg
Möt hemvårdarna som vill göra skillnad på jobbet i Raseborg - Spela upp på Arenan

Dags för ett Raseborgstillägg i hemvården

― Enhetschef för hemvården, Minna Yli-Tainio

En handfull vikarier fattas ännu inom hemvården i Raseborg. 120 fastanställda hemvårdare ska ha semester, det finns ett trettiotal personer ytterligare inom hemvården, som arbetar året runt. 30-40 vikarier behövs. Rekryteringen är en stor utmaning för alla kommuner i hela landet i sommar.

– Vi söker vikarier med ljus och lykta, berättar Minna Yli-Tainio, enhetschef för hemvården i Raseborg. Vi skulle behöva morötter: Rekryteringspeng i fall en anställd lyckas rekrytera någon till jobbet.

– Vi borde också få ett Raseborgstillägg till hemvården, säger hon. Det kunde betalas när man rekryterar en ny, ordinarie arbetstagare. Ett tillägg på 500 euro, kastar hon fram. Det är mycket pengar men för att tillägget ska ha någon betydelse måste vi ha en rejäl summa.

Personporträtt av Minna Yli-Tainio.
Bildtext Raseborgstillägg, tipspengar, rekryteringstillägg - ALLT behövs nu för att få personal till vården i Raseborg, säger hemvårdens enhetschef Minna Yli-Tainio.

Yli-Tainio är medveten om att Raseborg är snubblande nära kriskommunstatus. Men vården behöver nytänk.

– Raseborgstillägget kunde tas i bruk genast, vi borde ha haft det för länge sedan. När den nya arbetstagaren har jobbat några månader kunde tillägget betalas ut, föreslår hon.

Tipsaren kunde också få en slant – personalen skulle då aktivera sig på ett annat sätt, när det finns en belöning i sikte.

– Det är valtider, fortsätter Yli-Tainio – beslutsfattarna måste se vården och dess behov. Därför vill jag lyfta fram det här nu. Vikarieläget hos oss har inte varit så här svårt på flera år.

Behörighetskraven ger ingen draghjälp till skolbänken i vården.

― Lena Johansson, rektor vid Axxell
Lena Johansson är rektor för Axxell.
Bildtext För att jobba en längre tid eller i fast jobb med barn måste man ha utbildning i dag, här är skillnaden till vården, säger Lena Johansson.

Rektor Lena Johansson vid Axxell är inte förvånad över att obehöriga tas in som vikarier i hemvården i Raseborg i sommar.

– Jag förstår att eftersom behovet av vikarier är så stort så måste man göra så. I förlängningen betyder det att man kan få jobb i vården utan utbildning. Inom småbarnspedagogiken är det tvärtom – du måste ha utbildning för att få ett längre jobb eller ett fast jobb, som barnledare till exempel.

För vårdens del innebär det här enligt Johansson att behörighetskraven inte ger någon draghjälp för att få folk till skolbänken.

Den som lyssnar på personalen och värnar om den vinner

― Kommentar ur Facebookgruppen JoNej, sa Karisbon

Vården i Raseborg är ett hett diskussionsämne på sociala medier, såsom Facebook. I gruppen Jonej, sa Karisbon diskuteras lönens betydelse men också vikten av att arbetsgivaren tar hand om och uppskattar sin personal.

Läkare, vårdpersonal och utbildare diskuterar öppet i tråden på Facebook problemen i hela vården i Raseborg (som gäller vården i hela landet överlag). Det behövs både högre lön och bättre möjligheter till bostäder för de vårdare som jobbar här.

Det behövs också en ny ton om vården i det offentliga rummet. En ton, som handlar om erkänsla för viktigt arbete, om starka möten mellan människor och positiva, gemensamma upplevelser.

Yle Västnyland har upprepade gånger bevakat vården ur olika synvinklar. Senast handlade det om nedskärningen av vårdplatser på bäddavdelningen i Raseborg på grund av personalbrist. Det här kommer att synas i hemvården i form av mer arbete med klienter i sämre skick.