Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

God ekonomi, god gemenskap över partigränserna och bra stämning får kommunalpolitiker i Mörskom att ställa upp för omval

Ett lågt rött tegelhus vid en övergångsväg. På väggen står kunnanvirasto, kommunkansliet.
Bildtext De flesta Mörskompolitikerna vill jobba för kommunens väl i många år.

94,4 procent av fullmäktigeledamöterna i Mörskom ställer upp för omval. Det är den största andelen, inte bara i Svenskfinland utan i hela landet.

I Mörskom kan nästa fullmäktige se rätt lika ut som under föregående mandatperiod.

Det beror på att 17 av 18 ledamöter i nuvarande fullmäktige är uppställda igen.

Bland de 56 uppställda kandidaterna finns dock ett antal nya som ställer upp för första gången.

Men vad betyder det för en kommun med knappa 1 900 invånare att så många vill vara med och fatta beslut år efter år?

Pensionerade skogsbruksföretagaren Henrik Sjölund (C) har varit aktiv i kommunalpolitiken i Mörskom i över 40 år.

Med sina 76 år är han en av fullmäktiges äldsta ledamöter, men ställer åter upp igen.

- Jo, först och främst för att vi har mycket bra stämning. För mig var det sista droppen på mötet i januari då kommundirektören sa att särskilt dom äldsta i nuvarande fullmäktige inte ska lämna den erfarenhet som ni har utan ställa upp i fortsättningen.

Det värmde Sjölunds hjärta till den grad att han sade till pojkarna att han skriver namnet under.

- Om kommundirektören vill ha med oss gamla så ska ortsborna få säga det sista ordet, om dom vill så fortsätter man då man är i ganska gott skick ännu.

Sten Lindgren och Henrik Sjölund utanför hälsostationen i Mörskom.
Bildtext Henrik Sjölund (C) och Sten Lindgren (SFP) är de äldsta sittande ledamöterna i Mörskoms fullmäktige. Arkivbild.

Mikaela Fabritius (SFP) arbetar som sekreterare för anställningsärenden och som byråsekreterare. Hon ställer i år upp för andra gången. Fabritius har varken suttit i fullmäktige eller styrelsen men varit suppleant i bådadera.

- Man har väl ett visst intresse av att vara med och kunna inverka på hur det styrs och ställs och vara medveten om vad som händer i kommunen.

Och stämningen inom kommunen och bland beslutsfattarna är god.

- Jo, vi kör mycket samarbete över partigränserna i beslutsfattandet så jag anser nog att vi har en bra stämning, säger Fabritius.

Ungdomsledare och hortonom Eeva Hava (De gröna) ställer också upp igen efter en mandatperiod i fullmäktige.

Hava pekar på tre aspekter som kan ha bidragit till att så många ledamöter och kandidater ställer upp igen; god ekonomi, bra stämning och inga utmaningar som delar åsikterna.

- Vi har haft det så bra ekonomiskt de senaste åren och det är lätt att vara med när vi inte har gjort stora nedskärningar. Det är lätt att vara med när det går bra, säger Hava.

En god ekonomi är ett stort plus

Kommunens bokslut för 2020 som presenterades av fullmäktige måndagen den 31 maj visar ett överskott på cirka 900 000 euro.

Men det är inte den enda orsaken. Liksom Sjölund och Fabritius tror Hava att beslutsfattarna är rätt eniga i många ärenden. Det är sällan det numera uppstår gräl och hetsiga debatter bland beslutsfattarna.

- När vi gjorde nedskärningar och lade ner skolan i Kankböle för tio år sedan var det bråkigt, men nu har vi inga stora grejer som delar åsikter, säger Hava.

Både Eeva Hava och Henrik Sjölund är inne på samma linje om att kommunen tack vare en god ekonomi har kunnat samsas om viktiga beslut och investeringar.

De nämner båda skolbygget i Mörskom kyrkby 2010 som kostade kommunen 8–9 miljoner euro.

- Vi var eniga om skolan och att det blev en skola i trä, säger Hava.

Sjölund nämner också daghemmet från 2012 som också har tjänat barn från Liljendal.

Nu väcker social- och hälsovårdsreformen känslor bland ortsborna. Mörskom har traditionellt hör till Päijät-Häme sjukvårdsdistrikt.

- Men vi bor i Östnyland så det kan hända att vi måste flytta våra tjänster till Borgå och HUS och det är sådant som delar åsikter. Men det är inget som vi som fullmäktige kan bestämma över. Det är större makter där, det är inte mycket en liten kommun kan göra mot sotereformen, säger Hava.

Hava påpekar också att man i lokala grupper på sociala medier för en god ton och att folk i regel är snälla med varandra.

- Det är sällan någon säger något elakt eller att det blir bråk om saker. Det är hundbajs eller något sånt som kommer upp på våren, men annars är alla eniga.

Folk är ohyggligt snälla med varandra

Enigheten eller "grannsämjan" sträcker sig också över partigränserna och Hava säger att det ibland är svårt att få igång en debatt för att alla är så ärliga och stöder varandra.

Hava nämner också att de ideologiska skillnaderna mellan politikerna inte är så stora i Mörskom. Det handlar snarare om fokusering på sakfrågor.

När Hava första gången kandiderade för De gröna frågade man till exempel med glimten i ögat om hon hade för avsikt att förbjuda biltrafiken.

- Jag bor här i Mörskom och min familj har flera bilar, det måste man ha här. Inte kan man stoppa bilarna fast man är grön. Inte får man bussarna tillbaka, den tiden då de gick härifrån en gång i timmen är förbi.

Finns det bara fördelar med att känna varandra så bra och veta hur andra tänker?

- Fördelen är ju just det att när man förstår och vet hur dom tänker så kan man kanske inverka eller förstå deras synpunkter. Det gör det ju lättare att fatta ett beslut eller komma fram till en kompromiss som då möjligtvis gynnar bådadera. Men främsta tanken är ju att vi gynnar kommunen, säger Mikaela Fabritius.

- Det är nog ganska bra för om det kommer en utomstående till fullmäktiges möte så märker man inte från vilket parti dom är, säger Henrik Sjölund.

Förutom några enstaka ledamöter med avvikande åsikter i olika frågor beskriver Sjölund fullmäktige som ett gemensamt Mörskomparti.

- Det är ingen annat parti än bara Mörskompartiet. I kommunalvalet har var och en sitt parti men efteråt är det bara samma Mörskomparti, säger Sjölund.

Grafik över mandatfördelningen i Mörskom, kommunalvalet 2017.
Bildtext Så här såg resultatet ut i Mörskom efter valet 2017.

Eeva Hava betonar vikten av att ha arbetat i eller för kommunen så att många redan känner en om man blir invald.

Då är det ofta lättare att diskutera frågor över partigränserna och få stöd också för svåra ärenden och udda tankar.

- Det har varit lite svårt att komma med annorlunda saker som ingen annan gör. Det är kanske därför jag har gjort motioner om att Mörskom ska vara barnvänlig och kolneutral och idka kontinuitetsskogsbruk, säger Hava.

Vågar man komma med nya initiativ då alla är så eniga och känner varandra så bra?

- Absolut eftersom du aldrig kan veta på förhand vad de andra i grund och botten funderar på. Om du har ett bra förslag så varför inte komma ut med det. Då får det gå åt vilketdera hållet det går och beslutet enligt majoriteten så att säga, säger Fabritius.

- Vi har alltid haft mycket idéer. Så länge som jag har varit med sedan början av 1980-talet har vi hela tiden haft fjong på att investera, säger Sjölund.

Eeva Hava hör till de kommunalpolitiker som gärna lämnar in motioner, senast på måndagens fullmäktige.

- Jag har nu gjort tre under mina fyra år. Eftersom jag inte sitter i kommunstyrelsen så tycker jag att det är det enda sättet att få fram det jag tycker är viktigt.

Motionerna har inte godkänts, men Hava har inte fått spe för dem heller.

- Det enda jag inte tycker så mycket om, för att jag är väldigt pratsam och vågar ställa frågor, är att det finns många som sitter tysta och aldrig har frågat någonting. De sitter tysta, men ändå vill de fortsätta och det tycker jag är konstigt. Varför sitter de där utan att säga något, undrar Eeva Hava.

Svårt locka unga kandidater

De flesta partierna i Mörskom upplever svårigheter med att rekrytera nya och unga kandidater.

- Nog är det lite svårt skulle jag säga. Under 30-åringar är det svårt att få, säger Sjölund.

Många Mörskombor lämnar kommunen när de når studieåldern och återvänder möjligen om det finns arbete eller andra orsaker som lockar dem tillbaka, till exempel att ta över en gård eller ett företag.

- Unga är det svårt att få med, speciellt i Svenska folkpartiet som skattas som språkpolitiskt fast det inte är det mera. Vi tar gärna med finskspråkiga och vi har en helt finskspråkig kandidat i år. Men just 20–30-åringarna är väldigt svåra att få med eftersom det ofta handlar om unga som kanske är skrivna i Mörskom men inte bor där. Man studerar och bygger familj någon annanstans, säger Mikaela Fabritius.

Fabritius ser att man kunde sänka rösträtten till 16 år i kommunalval för att bättre nå yngre som fortfarande bor hemma.

Ung man i mörkblå höstjacka.
Bildtext Beslutsfattarna ser kommundirektören Sam Vuorinen som en viktig sammanhållande faktor. Arkivbild.

Även De gröna har fått kämpa med rekryteringen. 2017 var Eeva Hava partiets enda kandidat, till årets val lyckades hon rekrytera tre till.

- Det var inte lätt. Först tänkte jag att jag hittar ingen. Jag ringde säkert ett tjugotal människor. Jag hittade sådana som tycker att De gröna är bra men som inte ville ställa upp, säger Hava.

Samtliga kandidater ser att ett bra fullmäktige består av både äldre och yngre medlemmar, knutpatrioter, företagare och udda fåglar. Den yngre generationen kommer däremot i framtiden att bestå av nyinflyttade snarare än i kommunen uppvuxna.