Go, baduk, weiqi – vad vet du om världens bästa spel?

Go, ett urgammalt brädspel från Östasien, beskrivs som världens bästa spel. Vad betyder det egentligen? Och varför blev just det spelet en milstolpe för artificiell intelligens?

Lyssna på audioessän Världens bästa spel och vad det lärde mig – En historia om go på Arenan.

Det östasiatiska spelet go kan med starka skäl beskrivas som världens bästa klassiska spel. Spelet kallas go i Japan, baduk i Korea eller weiqi i Kina. Det spelas med två spelare på ett bräde med 19 gånger 19 linjer, lite som ett rutigt papper.

Spelet är urgammalt. Exakt när det uppfanns är oklart men arkeologer har hittat 2 500 år gamla gobräden i Kina.

Spelarna lägger turvis ut en rund sten av sin färg, svart eller vit, var som helst där två linjer korsas. Målet med spelet är att kontrollera tomma områden på brädet och omringa motståndarens stenar.

Hur så "bäst"?

Vilket spel man gillar mest är förstås en fråga om smak och tycke. Men om vi kan enas om att till exempel schack är mer avancerat och utmanande än Fia med knuff (eller Kimble som det heter i Finland), och därmed "bättre", ja då är det entydigt att go är ännu större och mer utmanande.

I väst har schack traditionellt betraktats som den främsta intellektuella kraftmätningen, och schack har många likheter med go. Spelen har inga tärningskast eller kortlekar, skickligast vinner.

Men trots att go har ett mycket enklare regelverk än schack (i schack finns sex sorters pjäser med olika egenskaper och undantagsregler som rockad och en passant) så öppnar sig go mot en närmast ofattbar komplexitet.

Sorry, Queen’s gambit-fans. När det kommer till komplexitet och djup så slår go faktiskt schack med hästlängder.

Men ni behöver inte lita på mitt omdöme, istället kan ni läsa hur det brittiska AI-företaget DeepMind beskriver spelet:

”Trots dess enkla regler är go ett otroligt komplext spel. Spelet har förbluffande 10^170 möjliga brädespositioner, vilket är mer än antalet atomer i det kända universum. Det gör spelet go en googol [en etta följd av hundra nollor] gånger mer komplext än schack.”

Ett genombrott för AI

År 1996 besegrade IBM:s superdator Deep Blue den regerande världsmästaren Garry Kasparov i schack, men att skriva ett datorprogram som kunde besegra en proffsspelare i go gick inte, hur man än försökte. I tjugo års tid var go den stora utmaningen för utvecklingen av artificiell intelligens.

Trots årtionden av försök kunde de starkaste datorprogrammen bara spela på en amatörspelares nivå. Konventionell datorprogrammering kunde helt enkelt inte hantera den ofantliga mängden av möjliga drag.

Först 2016 lyckades DeepMinds algoritm Alphago besegra Lee Sedol, en av världens absoluta toppspelare i go. Det representerade en viktig milstolpe för AI.

Med tanke på att go är så komplext är det snarast förbluffande att vi människor är så bra på att spela det.

Låter det här intressant? Då ska du lyssna på min audioessä om go.

I essän berättar jag min personliga historia med spelet från mitt första möte med det på civiltjänstcentralen 2004, samt går in på den långa historien om mekaniska motståndare från den österrikiska kejsarhovet på 1700-talet, via universalgeniet Alan Turing, Alphago och dess ännu kraftfullare efterträdare.

Essän utforskar också vad spelet berättar om mänskligt tänkande och skapande. Musik och ljudbearbetning samt värdefull röstregi av Matti Raita.

Artikeln uppdaterades 8 december 2021 kl 15:21. En hänvisning i ingressen till ett amatörmästerskap i juni 2021 togs bort.