Hoppa till huvudinnehåll

Fyrabarnsmamman Anna är en av de finländare som räknas som fattig: "Pengarna räcker ibland inte månaden ut"

Folk som ber diakonin föra hem mathjälp för att de inte vill synas i brödkön.

Föräldrar som i smyg får hjälp att skaffa kläder till barnen av välgörenhetsorganisationer, utan att barnen vet om att familjens ekonomi ändrat radikalt under året som gått.

Svenskspråkiga som söker hjälp hos finskspråkiga församlingar för att inte stöta på någon bekant.

Plötslig eller förvärrad fattigdom har drabbat en del av finländarna under det gångna året.

Många står handfallna och har svårt att finna sig och söka hjälp i situationen.

Anna, som bor i en mindre stad i Svenskfinland, vet hur det känns då pengarna inte räcker till.

Under några år har hon levt som ensamförsörjare på heltid, hon har fyra minderåriga barn boende hemma.

Anna, som både studerar och jobbar, har niohundra euro kvar efter skatt som ska räcka till hyra, telefon och andra räkningar, mat och kläder åt barnen.

– Jag är helt beroende av bidrag för att få det att gå ihop.

Ekvationen är många gånger omöjlig.

Om någon oväntad utgift dyker upp faller ekvationen ihop.

I Finland talar vi om relativ fattigdom och avser då att man lever under den relativa fattigdomsgränsen som är sextio procent av hushållens medelinkomst.

Enligt Statistikcentralens levde 873 000 finländare under risk för fattigdom eller social utestängning år 2019 - det här är de färskaste siffrorna för tillfället.

Det här utgör sexton procent av befolkningen, vilket är en ökning på omkring 17 000 personer från året innan.

Hushåll som får utkomststöd ökade med drygt fem procent år 2020, jämfört med året innan. Andelen nya hushåll som behövde stöd ökade med 17 procent.

Det innebär en ökning på nästan 130 000 hushåll och nu får sammanlagt drygt åtta procent av befolkningen utkomststöd, visar nya siffror från Institutet för Hälsa och välfärd THL.

Arbetslöshetsstatistiken å sin sida visar en ökning från sex procent i december 2019 till nio procent nu i april 2021.

Om man adderar mängden arbetssökanden med de som deltar i olika former av aktiveringsåtgärder, blir arbetslöshetssiffran hela sexton procent, konstaterar Johannes Kananen som är docent i socialpolitik.

– Det här är en hög siffra som det inte talats särskilt mycket om, säger Kananen.

Ett annat sätt att få en bild av fattigdom eller "ökade klassklyftor" är att se på hur den tredje sektorn och det sociala arbetet påverkats under året.

– Från fältet hörs nog att de sociala problemen ökat, säger Kananen.

En rundringning till olika välgörenhetsorganisationer inom tredje sektorn och diakonin, visar att detta tycks stämma.

Karin Salenius, ledande diakoniarbetare i Johannes församling i Helsingfors, säger att det ökade hjälpbehovet är tydligt.

Enligt Salenius har man också märkt en större fördelning i åldersstrukturen. Det är yngre, medelålders och äldre.

– Pengaflöden har stängts av, men räkningarna rinner ändå in. Då blir det kris, säger Salenius. 

För Anna är det stundande sommarlovet en extra påfrestning för ekonomin.

Hon säger att hon försöker ha en tydlig framförhållning för att klara sig.

På skolloven stiger matkostnaderna, och Anna är tacksam för den hjälp hon får från diakonin och via privata donationer.

Även om Anna vet att det inte är något att skämmas över ifall pengarna inte räcker till alla gånger, så har det varit en process att komma till den insikten, berättar hon.

Kananen känner igen det här och påpekar att vi i Finland har en stark "duglighetsnorm".

– Vi tänker att en värdig medborgare ska själv tjäna sitt eget levebröd och ifall man inte kan göra det kan man utsättas för ganska stor skam, både av andra och att man skuldbelägger sig själv.

För Annas del är barnens förväntningar inför sommarlovet viktigare än allt annat.

Förra sommaren tänkte hon att hon skulle klara sig utan hjälp, men insåg att hon “måste svälja stoltheten” och kontaktade diakonin för hjälp.

Och så blir det även denna sommar. Utöver det försöker hon spara det lilla hon kan för att ge barnen ett så bra sommarlov som möjligt.

– Så att vi till exempel någon gång kan köpa glass på stan eller gå på kafé, fara på picknick … Någonting som sätter lite guldkant på deras tillvaro.

Bild: Anki Westergård, Antti Haanpää, All over press, Anssi Leppänen, Carl Fahllund.

Uppdaterad 07.06.2021 08:01.