Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vilka åsikter är okej i arbetet med skolelever? – frågan blir allt viktigare när mängden konspirationsteorier ökar

Uppdaterad 02.06.2021 07:26.
en kvinna på sin telefon
Bildtext Vad vågar man lita på, vad är fakta och vad är påståenden? Gymnasiestuderande i Karis-Billnäs gymnasium efterlyser mera undervisning om källkritik.

Skolorna uppmanas allt mer att samarbeta med utomstående aktörer. Samtidigt blir det allt viktigare att vara medveten om vilken agenda de eventuellt kan ha, säger rektorn för Karis-Billnäs gymnasium.

Esbjörn Hägerstedt som är rektor för Karis-Billnäs gymnasium, säger att den nya läroplanen uppmuntrar gymnasier att samarbeta med utomstående aktörer i större grad. Det kan handla om organisationer, föreningar eller lokala företagare. Också samarbete med tredje stadiets utbildningsanordnare blir allt viktigare.

– Vi försöker hela tiden nå ut mer och mer och öka samarbeten på olika håll. Då kommer ju den här aspekten in att hur man ska välja en lämplig samarbetspartner. Den kollen kommer nog att öka i framtiden också, säger Hägerstedt.

Saken har aktualiserats efter Svenska Yles granskning av aktivistgrupper som sprider desinformation om coronapandemin. Det fanns preliminära planer på att Karis-Billnäs gymnasium skulle samarbeta med en av rörelsens nyckelpersoner. 

en man i 30-års åldern med mörk kavaj och glasögon
Bildtext Hägerstedt såg poddprojektet som något nytt och fräscht.

– Vi planerade ett podcastprojekt. Weiss skulle ha stått för den tekniska biten, kommit med sådan kunskap som vi saknar här i huset, säger Esbjörn Hägerstedt.

Det var meningen att Christoffer Weiss skulle komma in som en samarbetspartner på en mediarelaterad kurs på Karis-Billnäs gymnasium, men samarbetet blev inställt på grund av svårigheter med finansieringen.

Karisbon Christoffer Weiss som står i täten av aktivistgruppen, har organiserat sex demonstrationer mot coronarestriktioner. Weiss administrerar också gruppens konton och chattar på sociala medier.

Svårare att dra gräns mellan vad som är okej och vad som inte är det

Rektor Hägerstedt tror inte att ett samarbete är möjligt i framtiden med tanke på de uppgifter som nu kommit fram.

Gymnasiet har en värdegrund som bygger på vetenskap, så det är något som är väldigt viktigt, att det syns i dem vi samarbetar med

― Rektor Esbjörn Hägerstedt

Aktivistgruppen som Weiss är en del av, förnekar bland annat forskning om corona och vacciner. Många av dem tror också på alternativ vård.

Hägerstedt säger att gymnasier i framtiden måste tänka till två gånger vem de samarbetar med. 

– Kan vi, till exempel, samarbeta med en känd fotbollsspelare som uttalat sig klumpigt i pressen någon gång för länge sen? Kan en sådan person fungera som rollmodell för de unga? 

Putaan koululla englannin tunti käynnissä.
Bildtext Rektor Esbjörn Hägerstedt nämner också organisationen Greenpeace som ett exempel. Kan ett gymnasium samarbeta med en organisation som bland annat håller på med civil olydnad? Var går gränsen, undrar han. 

Kan åsikter man har privat bli ett problem på arbetsplatsen?

Esbjörn Hägerstedt tycker man till viss grad ska kunna skilja på vem man är som privatperson och vem man är på jobbet. Men det är en fråga som blir allt mer svår hitta ett entydigt svar på.

Det där är ju en spänning som vi ser i samhället idag. Som arbetsgivare måste man fråga sig vad som är skäligt av en arbetstagare. Vad kan man förvänta sig eller kräva, och vad faller inom åsikts- och yttrandefrihet

― Rektor Esbjörn Hägerstedt

Hägerstedt betonar också att man i all undervisning ska följa gymnasiets styrdokument, läroplanen och gymnasielagen.

Lärare vid Karis-Billnäs gymnasium upplever att vissa saker kan vara problematiska att hålla på med på fritiden.

Politikens inverkan på rollen som lärare nämns som ett exempel.

– Jag kan inte tänka mig att ställa upp i val, trots att jag blivit tillfrågad. Här i klassrummet så får alla partier sin dos av beröm och kritik, säger läraren i historia och samhällslära Jan-Erik Till. 

en medelåldersman i jeansjacka och grått hår
Bildtext Jan-Erik Till tror att de största lärarpersonligheterna inte är enbart objektiva.

Men till viss mån måste man ha subjektiva inslag i undervisningen, tycker Till.

Om du tar bort det subjektiva, vad har du kvar då? En maskin! 

― Lärare i historia och samhällslära Jan-Erik Till

Modersmålslärare Eva Westerlund-Jäntti försöker hålla sina åsikter utanför klassrummet.  

– Jag är nog mer intresserad av att höra vad eleverna tycker än att framföra min egen åsikt, säger Westerlund-Jäntti.

Gymnasiestuderande upplever det svårt att orientera bland all information

I en tid där desinformation, konspirationsteorier och ökat subjektivt innehåll på sociala medier bara ökar, hur ska man kunna veta vad man kan lita på? 

Det kan ibland vara svårt, medger första årets gymnasiestuderande Oliver Heikkinen. Han säger att det handlar om att själv kunna tänka kritiskt till det innehåll man stöter på. 

– Om man följer med media som är partiskt, men marknadsför sig som neutral, så kan det uppstå problem. Mottagaren kan bli besatt av ideologi och enbart följa med en viss sorts innehåll som styrs av algoritmer, säger Heikkinen. 

en gymnasiestuderande, ung kille, i kort mörkt hår och spräcklig tröjja.
Bildtext Oliver Heikkinen tror att ideologier eller åsikter ibalnd kan smyga sig in på innehåll som säger sig vara neutralt.

Julia Berlin som också är första årets studerande på Karis-Billnäs gymnasium säger att hon ofta ser innehåll i sitt flöde som hon måste ifrågasätta.

Nyheter som kommer emot i Instagramflödet kan vara missvisande. Man reagerar kanske starkt först, men sen läser man sig in på det och förstår att det inte var som man först tänkt

― Gymnasiestuderande Julia Berlin
en gymnasiestuderande, ung tjej, i långt blont hår och vit tröjja.
Bildtext Julia Berlin upplever att hon ofta stöter på rubriker som bara är ute efter att folk ska klicka på dem.

“Källkritik är det allra viktigaste att lära unga”

Lärare vid Karis Billnäs gymnasium berättar att man börjat ta upp källkritik i undervisningen allt mer på senare år. I bland annat studentskrivningarna får man poäng för kritiskt tänkande och sin förmåga att granska ur olika aspekter.

– När man får en text framför sig så måste man alltid tänka till. Vi utgår alltid från genre, vem har skrivit den och varför, vem är målgruppen, vad är själva kontexten, säger modersmålsläraren Eva Westerlund-Jäntti.

en äldre kvinna i svart blus
Bildtext I modersmål analyseras texter, där kommer källkritiken också in, säger Eva Westerlund-Jäntti.

Jan-Erik Till som är lärare i historia och samhällslära säger att ifrågasättande av källor bakas in i undervisningen.

– Det syns under varje lektion egentligen, jag har under hela min karriär tänkt att källkritik är det allra viktigaste att lära unga. Så hela tiden går vi an med vem säger vad och till vem, med vilken avsikt, säger han.

– När vi går över på historia så får vi dessutom historiebruket med som en extra krydda; vem har bestämt vår bild av vårt förflutna, varför ändrar den med jämna mellanrum? 

Lärarna ser också utmaningar i mediefostran. Det är inte den tekniska biten det är fråga om, den klarar de galant, tycker Jan-Erik Till. 

Ibland kan de unga vara blåögda, då får man ruska om dem. De ha lite svårt att ta till sig att somliga manipulerar eller drar hårt på egen vinning

― Lärare i historia och samhällslära Jan-Erik Till

Mer undervisning om källkritik, tycker gymnasiestuderande

Både Oliver Heikkinen och Julia Berlin tycker att liknande teman bara kommer fram i vissa kurser, så som historia och modersmål, men inte i de andra. De skulle gärna lära sig mer. 

– Jag tycker när vi skriver essäuppgifter att lärarna skulle kunna ge råd varifrån man kan söka pålitlig information, säger Heikkinen.

Mer handledning i essäskrivning är en lösning. Julia Berlin har också en möjlig lösning på behovet som de upplever.

– Jag tycker man skulle kunna ha en skild kurs för att gå mer in på hur man ska vara mer källkritisk. Kanske det skulle kunna gå att ta upp i studiehandledningen, föreslår Berlin.