Prognos: Svenskfinland är vinnare i befolkningsutvecklingen fram till 2040 – utom Österbotten

Trots täta rapporter om alla som tar sin tillflykt till stugan och distansjobb utanför storstan under coronaepidemin, ser det inte ut att det här blir en trend som vänder urbaniseringspendeln i Finland.

På den regionala utvecklingskonsultbyrån MDI har man granskat material från Statistikcentralen och skissat upp tre olika scenarier för hur befolkningen inom landet kommer att flytta och bosätta sig fram till 2040.

Tre modeller hur det kan gå

Grundscenariot bygger på matematiska uppgifter från åren 2015-2020.

I den här modellen utgår konsultbyråns sakkunniga från att avvikelserna under coronaåret avspeglar endast ett år i raden av en räcka år i utvecklingen.

På de två följande kartorna kan du se hur befolkningsutvecklingen i Finland ser ut på landskapsnivå och kommunnivå fram till 2040.

Urbaniseringsscenariot är en modell där coronaåret inte beaktas.

De sakkunniga utgår från att dynamiken i befolkningsutvecklingen återgår till det normala före coronaepidemin bröt ut och de har granskat material från 2015-2019.

På de två följande kartorna kan du se hur befolkningsutvecklingen i Finland ser ut på landskapsnivå och kommunnivå fram till 2040.

Spridningsscenariot bygger enbart på uppgifter från 2020.

Modellen visar hur det nya normala med distansjobb, boende på flera orter och letandet efter trygghet påverkar befolkningsutvecklingen.

I den här modellen utgår de sakkunniga från att det inte blir en återgång till tiden före coronaepidemin. 

På den två följande kartorna kan du se hur befolkningsutvecklingen i Finland ser ut på landskapsnivå och kommunnivå fram till 2040.

Åland och kustområdet lockar inflyttare

I alla tre scenarier är faktiskt Åland en vinnare.  

– Vi talar ofta om Birkaland, Egentliga Finland och Nyland som vinnare (ökad befolkningsmängd) men Åland är den fjärde vinnaren, säger Janne Antikainen, utvecklingsdirektör på MDI.

Inflyttningen till Åland kommer också västerifrån, från Sverige. 

– Om vi tar spridningsscenariot är många svenskspråkiga kommuner i kustområdet vinnare och det går inte dåligt för dem i något annat scenario heller, säger Antikainen.

Ljuset från städerna drar men också kranskommunerna glimmar

– Vi ser att det är stadsområdena: Helsingfors, Åbo och Tammerfors som är verkligt kraftiga i framtiden också, säger Antikainen.

Men det som är nytt i den här rapporten är att kranskommuner intill större städer och centra har ökat sin dragningskraft. 

– Människor med estniska och ryska som modersmål flyttar i lika hög grad som finsk- och svenskspråkiga till de här orterna, säger Rasmus Aro, sakkunnig på MDI.

Däremot väljer de som har andra främmande språk som modersmål att helst bosätta sig i de större städerna.

Finland internationaliseras i rask takt

I prognosen är det de som har främmande språk som modersmål som främst står för befolkningsökningen.

Den finsk- och svenskspråkiga befolkningen väntas minska med omkring 450 000 fram till 2040.

Orsakerna är ålderstrukturen och den låga nativiteten och emigration ur de de här språkgrupperna, förklarar Aro.

Samtidigt före 2030-talet tar slut finns det uppemot en halv miljon bosatta i Finland eller var femte som har ett främmande modersmål. 

Aro vill lyfta fram att det här är en brokig halvmiljon. Det är gästarbetare, det är invandrare och invandrare i flera led och asylsökande. 

– Många orter som får en befolkningstillväxt av människor utomlands ifrån mister dem inom kort i flyttrörelsen inom landet, säger Aro.

Aro anser att det här borde kommuner och städer som förlitar sig på utländsk arbetskraft fästa uppmärksamhet vid.

Aro räknar upp de faktorer som är avgörande för alla som rycker upp sina bopålar: trivsel på en plats och att hitta jobb.

För dem som har invandrarbakgrund gäller ytterligare att de vill känna att de är en del av gemenskapen. 

– Det understryker vikten av integration och att man speciellt i större städer förhindrar segregation, annars flyttar man lätt, säger Aro.