Hoppa till huvudinnehåll

Forskning hjälper jordbrukarna att binda kol och öka sina skördar – åkrarna kunde bli stora kolsänkor

Juuso Joona
Bildtext Agronom Juuso Joona undersöker jordmånen.

Åkrar är mycket mer än hektar och skördar. Det är hela system av liv och tillväxt som väl skötta förser oss med mat.

En åker är lite som en lasagneform med flera lager. Jordbrukarens uppgift är att se till att jordlagren är så luckra och gryniga som möjligt så att mikroberna och växterna trivs. Det görs med växter som i sin tur lagrar kol i marken.

På åkrarna till Finlands äldsta herrgård Qvidja i Pargas pågår forskning i regenerativ odling, och dessa mätningar kan komma att revolutionera hela jordbruket i Finland. 

Fånggrödor fångar kol

En av dem som sprider information om regenerativ odling och kolinlagring är jordbrukare och agronom Juuso Joona. Han har tillsammans med sin kollega Tuomas Mattila belönats med informationspriset Tiedonjyvä av Finlands lantbruksjournalister r.f.

Enligt Joona är det mest centrala vid kolinlagring att marken inte ska vara bar överhuvudtaget. Den ska året om vara täckt av fånggrödor. Idag avger Finlands mineraljordar i genomsnitt ett par hundra kilo koldioxid per hektar och år, medan de organiska jordarna som utgör ungefär tio procent av åkermarken avger cirka tio gånger så mycket per år. Sammanlagt blir det ungefär 7 megaton koldioxidekvivalenter per år.

Det kan jämföras med att Finlands sammanlagda klimatutsläpp år 2019 var knappt 53 megaton.

Det marken gett ifrån sig kunde den lagra igen

– På ett globalt plan har jordbruksmarken avgett ungefär 70 procent av det kol den innehållit och det betyder att den skulle ha motsvarande kapacitet att binda motsvarande mängd kol. Ifall vi kunde öka kolinlagringen skulle markerna också bättre klara av långvariga regn och blöta perioder, säger Joona.

Qvidja
Bildtext Qvidja är Finlands äldsta herrgård, med anor från medeltiden.

Ungefär hälften av den kol som lagrats i marken är död mikrobmassa. Det viktiga är att bibehålla markens grynstruktur och mikroberna och svamparna bidrar till det. Därför är det också viktigt att inte bearbeta marken alltför mycket.

Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta äger Qvidja som har anor från medeltiden. På gården finns både hästar och höglandsboskap. Tillsammans med Saara Kankaanrinta och Anna Kotsalo-Mustonen grundade Herlin 2008 organisationen Baltic Sea Action Group som har som mål att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön.

Sanna Kankaanrinta och Ilkka Herlin
Bildtext Paret Saara Kankaanrinta och Ilkka Herlin vill förbättra Östersjöns tillstånd. Det sker via en förbättring av åkrarnas tillstånd.

Rädda Östersjön via åkrarna

Men mycket snart stod det klart att för att förbättra kvaliteten på vattnet måste utsläppen från jordbruket minska och för att det ska lyckas måste kvaliteten på jordmånen förbättras.

– När man vill göra något för Östersjön är det ofta ett klimatarbete på samma gång. Vi har märkt att ju mera kol det finns i marken desto bättre bli skördarna. Med kolbindning kan jordbrukarna få bättre resultat och alla vinner, säger Herlin.

– Om man gör det här ordentligt behöver man varken konstgödsel eller bekämpningsmedel.

I det så kallade Carbon Action programmet deltar 100 odlare. Och efter hand som de lyckas förbättra kvaliteten på sin jordar växer deltagarantalet. Men förändringen går långsamt. Herlin är besviken på MTK och byråkratiska tjänstemän.

– Det är hela EU:s jordbrukssystem som borde ändra, hela CAP. Alla som vi har talat med förstår att det här är nödvändigt och att vi måste göra det. Men vi måste kämpa hårdare för att få det igång, säger Herlin.

Ilkka Herlin presenterar ett jordmånstest
Bildtext Här testas jordmånen helt konkret, utan fina instrument. Från vänster Tuomas Mattila, Juuso Joona och Ilkka Herlin.

Kolinlagring finns med i jordmånsprogram 

MTK och SLC publicerade nyligen ett jordmånsprogram. Där nämns regenerativt jordbruk i förbigående och Svenska Lantbruksproducenternas verksamhetsledare Jonas Laxåback vill inte se en motsättning här.

– Det som vi lyfter fram i vårt gemensamma jordmånsprogram tillsammans med MTK bygger ju egentligen på gamla goda hederliga metoder. Det är en god odlingspraxis som vi berättar om för jordbrukarkåren. Det handlar om grundförutsättningarna för en produktiv mark. Samma principer som regenerativt jordbruk bygger på, menar Laxåback.

I jordmånsprogrammet, där klimatförändringen inte nämns, talas också om att ny kunskap ska ersätta kunskapsluckor och det är här Qvidjas åkrar kommer in.

Mätare som registrerar hur koldioxiden rör sig över åkern

BSAG samarbetar med bland annat Meteorologiska institutet som samlar in uppgifter som kan utnyttjas på alla åkrar i Finland genom modellering. 

– Med hjälp av en virvelkovariansmätare mäter man den vertikala vinden och dess styrka var tionde sekund för att se om det blåser upp mot himlen eller ner mot marken och samtidigt mäts luftströmmens koldioxidmängd. På det sättet kan mäta åkerns koldioxidväxling, när den är en kolsänka eller en kolkälla, säger Laura Heimsch, vatten- och miljötekniker som doktorerar på mätningen av åkrars koldioxidbalans.

Laura Heimsch
Bildtext Doktorand Laura Heimsch analyserar de data som samlas in.

Åkern är en kolsänka när de växter som täcker marken konsumerar koldioxid genom fotosyntes och den är en kolkälla när det kol som finns i marken frigörs och blir koldioxid.

– Vi har en beräkningsmodell som ger en bild av hur åkerns ekosystem och dess kretslopp fungerar, berättar forskningsprofessor Jari Liski från Meteorologiska institutet. Det betyder att vi kan jämföra våra beräkningsmodeller med de resultat vi får från mätningen och precisera resultaten.

Jari Liski
Bildtext Forskningsprofessor Jari Liski och virvelkovariansmätaren som mäter koldioxidmängden.

Allt beror på solen

Det som inverkar är mängden solsken och växtmassan. Det fina i kråksången är att med de här uppgifterna kan forskarna förutspå mängden koldioxidutsläpp från åkermarken. Resultaten kan senare tillämpas på andra åkrar med hjälp av en simuleringsmodell och satelliter som mäter hur gröna Finlands åkrar är.

På försommaren och mitt på dagen när solen lyser är åkern en kolsänka. På kvällen och natten när det blir mörkare och fotosyntesen upphör medan mikroberna fortsätter att bryta ned organiskt material som avger koldioxid, då är den en kolkälla. Men som helhet under dygnet är det en kolsänka tack vare växternas fotosyntes.

Det kommer den att vara ända till vallgräset skördas. Under några veckor är den då en kolkälla när åkerns kolreserver minskar. Allt hänger alltså på växterna och deras fotosyntes.

Åsa Stam
Bildtext Åsa Stam tror att jordbrukets klimatutsläpp kan minska betydligt.

Resultat syns och ger bättre skördar

Biolog och forskningskoordinator Åsa Stam från Meteorologiska institutet tror att den här metoden och den här forskningen kommer att ändra jordbruket i Finland. Man kan se förändringar till det bättre redan inom några år. Hon påminner om nätkursen i regenerativt jordbruk som vem som helst kan bekanta sig med.

Åkrarna finns till för att producera mat så det gäller att hitta en balans där våra åkrar binder kol så bra som möjligt på samma gång som det är lönsamt för jordbrukaren. Kolinlagring borde bli en del av vanlig matproduktion, menar både lantbruksproducenter och forskare.

Ny metod kunde minska jordbrukets klimatutsläpp radikalt.
Ny metod kunde minska jordbrukets klimatutsläpp radikalt. - Spela upp på Arenan

Rättelse 8.6.2021 kl. 10.31 Saara Kankaanrintas namn korrigerat.

Diskussion om artikeln