Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Motståndet mot vindkraft har ökat kraftigt under 2010-talet – forskare: "Vi borde ta modell av gruvindustrin"

Uppdaterad 20.07.2021 12:02.
fyra vindmöllor i österbottnisk skärgård vid vattnet
Bildtext Så här såg vindmöllorna ut i Finlands första vindkraftpark i Molpe, Korsnäs kommun. Möllorna hade namnen Bella, Ella, Stella och Hella. Vindkraftparken revs 2017.

Stödet för förnyelsebar energi och vindkraft är stort i hela Finland, men sedan 2010-talet har man märkt av ett större motstånd än tidigare, speciellt lokalt där vindkraften byggs ut. Vad är orsakerna till motståndet och finns det någon väg ut från de känslomässiga argument som präglar diskussionerna idag?

I Molpe, en liten by i Österbotten mitt emellan Vasa och Närpes, restes 1991 Finlands första vindkraftpark, Korsnäs vindkraftpark. Den bestod av fyra 200 kW:s vindturbiner och producerade energi fram till 2017, då parken med de fyra möllorna revs. Då hade möllorna blivit 26 år gamla.

När parken byggdes 1991 gjordes det utan större problem, minns Molpebon Rune Björkqvist.

– Inte kommer jag ihåg att man skulle ha frågat oss om några åsikter, men generellt var nog folk optimister och tyckte att det var bra med en vindkraftpark. Kanske det fanns en och annan som var emot, men de höll sig i så fall undan.

Björkqvist minns till och med att Molpeborna utnyttjade situationen till sin fördel.

– Molpeborna utnyttjade situationen till att begära en restaurang till Molpe och det lyckade vi ju med. Så det var många glada över.

Kanske det fanns en och annan som var emot, men de höll sig i så fall undan

― Molpebon Rune Björkqvist om när Finlands första vindkraftpark byggdes

Från 4 till 821 möllor

Men mycket har hänt sedan 1991. 

På 30 år har vindmöllorna gått från 4 stycken till 821 stycken. Vindkraft har blivit den billigaste elen i hela Finland och idag står den för tio procent av Finlands elproduktion, och väntas stå för 30 procent år 2030.

De flesta vindmöllor finns idag längs med Finlands västra kust på ett område som sträcker sig ända från Kemi i norr till Björneborg i söder. Några möllor finns också på Åland och i Åbolands skärgård.

Enligt Finlands vindkraftsförening planeras 240 vindkraftsprojekt till lands för tillfället med totalt 4089 vindmöllor och 9 projekt till havs med totalt 381 möllor.

Projekten har börjat sprida sig mer inåt landet, men fortfarande planeras det många vindkraftparker inom samma kommuner där det redan finns existerande vindkraft. Bland annat landskapet Österbotten blev ifjol Finlands näst största vindkraftproducent med totalt 155 vindmöllor. På första plats fanns Norra Österbotten.

Av de kommuner i Finland där det finns flest projekt på gång finns tre i Österbotten. På Finlands vindkraftsförenings sidor (du förflyttas till en annan sida) kan du se var alla projekt finns i nuläget och i vilket stadie projekten är.

Hinder för att bygga mer vindkraft ska åtgärdas

En forskargrupp har analyserat ekonomiska och byråkratiska hinder för att bygga ut vindkraften. Vindmöllornas storlek och effekt ökar så snabbt att planläggningar och miljökonsekvensbedömningar måste göras om ifall de drar ut på tiden.

Vindkraften har inte heller byggts ut i södra och östra Finland. Försvarets radarsystem kan ha varit en orsak tidigare, men inte längre. Däremot har delgeneralplaner för byggande av vindkraft i östra Finland inte riktigt kommit igång. Varför vet man inte.

Allt det här vill forskargruppen nu att man tar tag i så att de inte utgör ett fortsatt hinder för utbyggnaden av vindkraft.

Men om ortsbornas motstånd är stort kan det också utgöra ett hinder, säger Lasse Peltonen. Han är professor i miljökonfliktshantering vid Östra Finlands universitet och har också tidigare jobbat som medlare i miljökonflikter i många år.

Så vad grundar då det här motståndet sig på?

Grafik som visar hur mycket större vindmöllor är i dag: på 90-talet hade rotorbladen en diameter på 35 meter, i dag är den över 160 meter.
Bildtext Mycket har hänt med storleken på rotorerna och eleffekten sedan vindmöllorna började byggas i Finland på 90-talet. Den här modellen är ett år gammal och höjden har ökat ännu mer sedan den gjordes.

Motståndet mot vindkraft började på 2000-talet

Acceptansen för vindkraft kan delas in i tre nivåer: den politiska acceptansen, marknadens och den ekonomiska acceptansen och den lokala acceptansen.

Allt det här påverkar attityden till vindkraftsprojekt i Finland, berättar Lasse Peltonen och påpekar att den politiska acceptansen till vindkraft är stor och har om något bara ökat under de senaste åren. Den ekonomiska acceptansen har också bara ökat, medan den lokala acceptansen istället minskat med åren.

Peltonen säger att motståndet började öka under 2000-talet.

Enligt min egen uppfattning har konflikterna ökat ännu mera på 2010-talet, men då har också antalet vindkraftparker ökat hela tiden

― Lasse Peltonen, professor i miljökonflikthantering

Även den allmänna acceptansen fick sig en törn under 2010-talet, nämner Peltonen, då lagen om om stöd till produktion av el från förnyelsebara energikällor kom 2010/2011. Men den nuvarande klimatdebatten har igen ökat den allmänna acceptansen.

Lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (2010/1396) och kritiken mot den

en man i kort ljusbrunt hår och svart kavaj står inomhus i ett ljust rum
Bildtext 2010-talet var ett årtionde av motstånd säger professor Lasse Peltonen och tycker det är intressant att fundera på vilken typ av politik som kommer att färga vindkraftsdebatten nu i framtiden.

Lokala frågor väcker de starkaste känslorna

Det är lokalt som vindkraftsfrågan väcker de starkaste känslorna. Det här är helt normalt, säger Marina Lindell, forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

– Vindkraft är oftast en väldigt lokal fråga som påverkar byn och kommunen på olika sätt och lokala frågor väcker oftast starka känslor hos dem som bor i kommunen.

Orsakerna till att det väcker så starka känslor är många. Det främsta är enligt Lindell att vindkraften syns och vindkraften hörs.

– Så även om man allmänt tycker om vindkraft så vill man inte se eller höra den.

Sedan påverkar vindkraften också kanske värdet på fastigheterna och tomterna. Man blir alltså väldigt orolig för sina egna intressen i frågan, alltså hur påverkar det här mig personligen?

― Marina Lindell, forskare vid Institutet för samhällsforskning

Naturen är också en stor orsak till kritiken. Nya vägar måste byggas för att transportera delarna till kraftverket, det här kanske förstör skogsvägar och påverkar djurlivet, påpekar Lindell.

– Jag tror också att en stor orsak till den hätska debatten är intressekonflikterna mellan dels markägare och kommunen som kanske får arrendera mark och får in skatteintäkter, dels fastighets- och sommarstugeägare som bara ser det negativa i allt.

Vindkraft kan skapa störningar i hemmiljön men leder inte till sjukdomar

Hälsoaspekten kan också vara en del av motståndet. En del kan uppleva störningar medan andra påstår att infraljudet från kraftverken leder till sjukdomar.

– Forskning i både Finland och internationellt visar däremot att det inte är skadligt att bo nära ett vindkraftverk, säger Anu Turunen vid THL. Däremot kan man uppleva störningar.

Störningar, infraljud och oron för den egna hälsan

en bild av en vindmölla taget från marken så man ser rotorbladen och den molniga himlen
Bildtext Att bo nära ett vindkraftverk kan leda till störningar i hemmiljön och sömnen, men inte orsaka sjukdomar, visar den nyaste forskningen gjord i Finland.

Bestämda minimiavstånd inte att rekommendera

I speciellt Österbotten har debatterna och motståndet till vindkraftverken mycket handlat om avståndet mellan vindkraftverk och närmaste bebyggelse. En del invånare vill att deras hemkommun ska införa ett minimiavstånd mellan bostäder och vindkraftverk och den här siffran verkar variera mellan allt från en kilometer till fem kilometer.

Något standardminimiavstånd finns nämligen inte i bruk i Finland.

– Däremot finns det nog säkerhetsavstånd, påpekar Anu Turunen vid THL. Men de bestäms från fall till fall.

Och det är nog bra att det är platsspecifikt och inte några färdiga bestämda avstånd, för då kan man bättre ta i beaktande storleksskillnader och de lokala förhållandena

― Anu Turunen, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd

Här betonar också Turunen hur viktigt det är med korrekt information.

– Det är såklart väldigt viktigt att värdena som uppmätts är tillförlitliga. Att den bullernivå som maximalt kommer från vindkraftverk är en tillförlitlig siffra.

Miljöministeriet om gränsen för bullernivån vid vindkraftverk

Jag frågade vad Lasse Peltonen tänker när han hör om att diskussionen just nu verkar gälla specifika kilometrar.

– Förutom att det berättar att folket är intresserade av vindkraften och vilka regler som styr det så tror jag det också handlar om lokalsamhällets behov av kontroll.

Det är alltid en utmaning i konflikter om ena parten inte upplever sig ha någon kontroll över situationen. Då kan vissa kilometerkrav göra att man får en känsla av kontroll

― Lasse Peltonen, professor i miljökonflikthantering

- Så den här känslan av kontroll är väldigt närvarande i många konflikter och frågan är då hur den här känslan påverkar hela processen och vilken bild det ger till de företag som försöker utveckla vindkraften, säger Peltonen.

Ett tiotal vindkraftverk som syns högt över skogen i soligt väder
Bildtext Eftersom vindkraften kommer byggas ut i hela Finland måste kommunerna fundera på om de vill ha mera vindkraft eller inte och kunna hantera konflikterna i kommunen, säger Peltonen. Ett dåligt debattklimat kan sprida sig till grannkommunerna och leda till att läget "låser sig", vilket både företag och kommuner borde vilja undvika.

"Vindkraftföretagen borde inspireras av gruvindustrin"

De faktabaserade argumenten behöver föras fram mera för att undvika konflikter, säger Marina Lindell.

– Det behöver klargöras att det finns ett klart behov av vindkraften och hur det här behovet ser ut, hur mycket el vi behöver och vilka våra alternativ är ifall man inte skulle bygga ut vindkraften.

Idag lider debatten väldigt mycket av affektiv polarisering, alltså att man inte bara tycker olika, utan att man faktiskt börjar tycka illa om de som har en annan åsikt än en själv. Det här är skadligt och något jag hoppas vi kommer bort från

― Marina Lindell, samhällsforskare
Marina Lindell.
Bildtext Vi vet att om man är nöjd med processen om hur allt gått till så kan man bättre acceptera ett beslut, även om det inte ligger i linje med den egna åsikten, säger forskaren Marina Lindell.

Lasse Peltonen påpekar även att man inom vindkraftsprojekten borde ta modell av hur man verkar inom gruvindustrin, där det länge varit vanligt att tillämpa SLO, alltså "social license to operate" eller "samhällelig acceptans" på svenska, vid nya gruvprojekt.

Det handlar alltså om att företagen först försöker nå en samhällelig, eller i det här fallet, lokal acceptans till projektet, innan man börjar skicka in ansökningarna.

Genom att arbeta med SLO kan vindkraftföretagen vinna lokalsamhällets förtroende och fortsätta kunna arbeta ansvarsfullt och trovärdigt

― Lasse Peltonen, professor i miljökonflikthantering

För att lyckas med det behövs en tidig och öppen interaktion, så att ett projekt kan accepteras lokalt, påpekar Peltonen.

"Vi borde sluta tala om NIMBY gällande vindkraft"

Slutligen önskar Lasse Peltonen att vi borde sluta tala om NIMBY då det gäller motståndet mot vindkraft. NIMBY står för "not in my backyard" eller "inte på min gård" och brukar användas för att symbolisera att man är för någonting, så länge det inte finns i närheten av en själv och ens liv.

Han ogillar att folk bara använder NIMBY som argument, eftersom orsaken oftast är djupare, såsom att den kritiska massan kanske tystats ner, inte fått bli hörd eller inte fått lyfta fram sina argument.

– I alla konflikter är det viktigt att gå till kärnan och undersöka vad orsaken till den kritiska rösten är och då är NIMBY en återvändsgränd, det stänger diskussionen.


Rubriken uppdaterad 20 juli klockan 9.16.

Kommentarsfältet var öppet 20 juli mellan 8.00 och 12.00.

Diskussion om artikeln