Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Ett borreliavaccin kan finnas på marknaden inom några år – Sverige leder en av förstudierna

Uppdaterad 04.06.2021 21:53.
En fästing i en pincett.
Bildtext Ungefär 20-25 procent av alla fästingar i Finland bär på en borreliabakterie och under de senaste åren har omkring 2000 finländare smittats av borrelia per år.

Fästingar kan smitta människan med både TBE och borrelia, men hittills har det bara funnits ett vaccin mot det förstnämnda. Ett vaccin mot borrelia verkar nu inte vara så långt bort – i år inleds sex europeiska studier och om de ger goda resultat kan det i bästa fall finnas ett nytt borreliavaccin på marknaden inom några år. 

Bakterien borrelia sprids via fästingar och orsakar infektionssjukdomen borrelios. Ungefär 20-25 procent av alla fästingar i Finland bär på borrelia. Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd, THL, har antalet konstaterade borreliosfall i Finland femfaldigats under de senaste 20 åren. Under fjolåret insjuknade drygt 2 000 personer i borrelia i Finland. 

Det nya borreliavaccinet VLA 15 som utvecklats av Pfizer och Valneva i bland annat Österrike kan nu bli det första globala borreliavaccinet, som alltså kunde användas i hela världen. Vaccinet ska nämligen täcka de sex olika typer av borreliabakterier som finns på det norra halvklotet.

En ett år lång förstudie ska nu genomföras i sex europeiska länder – som en grund för den första stora vaccineringsstudien som inleds nästa år.

I korthet fungerar vaccinet så att det i preparatet finns en antigen som baserar sig på proteinet OspA, som är ett ytprotein på borreliabakterier. De som får vaccinet utvecklar antikroppar mot borrelia och utvecklar därför inte en infektion. Då fästingen biter människan, får fästingarna i sig av antikropparna och borreliabakterien dör.

Blekinge i Sverige får representera Skandinavien i studien

Sverige är ett av de länder som leder en förstudie, där Jämjö och Rödeby i Blekinge ingår som forskningsområden. Johan Sanmartin Berglund som är professor i hälsovetenskap vid Blekinge tekniska högskola leder den svenska förstudien. Han har forskat kring fästingburna infektioner under många år och samarbetat med bland annat finländska och åländska institutioner. 

– Sverige representerar Skandinavien i studien skulle man kunna säga. Områdena som ingår har valts ut för att de har ett par procent som insjuknar i borrelios varje år. Blekinge har hög förekomst av infektionsfall och mycket forskning har gjorts kring borrelia här tidigare, säger han. 

Fästing på hud.
Bildtext Fästingar sprider bakterien borrelios och viruset TBE - men hittills finnd fry bara vaccin mot TBE.

De andra länderna som ingår i studien är Polen, Tyskland, Tjeckien, Slovenien och Slovakien. Förstudien är en slags systematisk kartläggning som ska ligga till grund för vaccineringsstudien som inleds nästa år. Man vill i det här skedet bland annat identifiera och noggrant kartlägga vilka typer av borrelia som uppstår, vem som drabbas och i vilka områden det förekommer.

Borrelia är mycket vanligare än TBE – trots det finns det bara vaccin mot TBE

TBE är ett fästingburet virus som orsakar hjärnhinneinflammation och mot det har det redan länge funnits vaccin. Johan Sanmartin Berglund säger att borrelia är åtminstone hundra gånger vanligare än TBE. Enligt THL smittades ungefär 90 personer av TBE under fjolåret – vilket kan ställas emot de drygt 2 000 som smittades av borrelia.

Varför finns det då ett TBE-vaccin men inget borreliavaccin? 

– Ur en medicinsk synpunkt är TBE, eller fästingburen hjärninflammation, mer svårbehandlat än borrelios. Borrelios kan man effektivt behandla med penicillin eller besläktade preparat, så länge det upptäcks tillräckligt tidigt. 

Borrelios visar sig allra oftast först som ett rodnande utslag på huden. Om infektionen inte behandlas med antibiotika kan den gå över till nervsystemet (neuroborrelios), lederna, musklerna, hjärtat och ögonen, och då är den svårare, men inte omöjlig, att behandla. 

Utslag som tyder på borrelios.
Bildtext Ungefär hälften av dem som smittas av borrelia utvecklar ett hudutslag, erythema migrans, där de blivit bitna av fästingen.

– Från allmänheten finns det ändå ett stort intresse för ett borreliavaccin. Det skulle ge en trygghet att röra sig mera fritt i skog och mark. 

För 20 år sedan fanns borreliavaccinet Lymerix i Nordamerika, men det skyddade bara mot en form av borreliabakterie. Lymerix drogs sedan även tillbaka från marknaden eftersom man misstänkte att det gav oönskade biverkningar. I Europa har det inte funnits ett allmänt använt borreliavaccin. Varför har det varit så svårt att skapa ett?

– Det förekommer många olika varianter av borreliabakterier och de uttrycker protein olika. Det är svårt att hitta ett protein på bakterien som ger ett tillräckligt antikroppssvar. Dessutom är det olika protein som uttrycks i det tidiga infektionsskedet och i det senare. 

En enda kombinerad "fästingspruta" kan vara verklighet inom några år

Vaccineringsstudien som inleds nästa år kommer att omfatta åtminstone 15 000 personer. Johan Sanmartin Berglund tror ändå att det kommer räcka några år innan ett borreliavaccin finns på marknaden. 

– Vaccineringsstudien måste pågå åtminstone en eller två fästingsäsonger och därefter räcker det ytterligare något år innan vaccinet är godkänt och tillgängligt i Europa, men kanske inom några år.

Johan Sanmartin Berglund tror att det kan bli möjligt med en så kallad "fästingspruta" i framtiden – alltså ett kombinerat vaccin som skulle skydda mot både viruset TBE och bakterien borrelia.

– Det diskuteras och är inte alls omöjligt, säger han.

Professor Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge tekniska högskola
Bildtext Johan Sanmartin Berglund är professor i hälsovetenskap vid Blekinge Tekniska högskola. Han leder den svenska förstudien av det nya vaccinet.

Artikeln specificerades angående ytprotein på borreliabakterier 4.6.2021 klockan 21.53.