Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Psykisk ohälsa relaterad till coronapandemin är ovanligare i Finland jämfört med andra länder

Åbo universitets huvudbyggnad, ett grått stenhus.
Bildtext Arkivbild. Ny forskning visar att finländarna har upplevt färre symtom på psykisk ohälsa än invånarna i många andra länder under pandemin.

En internationell jämförelse av elva europeiska länder visar att förekomsten av allvarliga symptom på psykisk ohälsa har varit lägst i Finland under coronapandemin. Undersökningen visar att rädslan för att smittas av covid-19 och stress i samband med pandemin har en negativ effekt på den psykiska hälsan. Däremot kan ett förtroende för myndigheterna och de begränsningar som införts skydda mot psykisk ohälsa.

Nederländerna, Belgien, Bulgarien, Indien, Storbritannien, Lettland, Polen, Rumänien, Sverige och Tjeckien deltog i undersökningen. 9 543 personer svarade på enkätundersökningen i det första skedet, 542 av dessa var finländare.

- Deltagarna fick utvärdera sina symptom på posttraumatiskt stressyndrom, depression, ångest, och paniksyndrom. De fick också bland annat bedöma sin rädsla för att bli smittad av covid-19 och sin uppleve av den stress som pandemin medförde. Dessutom fick de berätta sina åsikter om coronabegränsningarna och svara på frågor om tilliten till statsapparaten och hälsovården i samband med pandemin, säger forskardoktor Tella Lantta från Åbo Universitet i ett pressmeddelande. Lantta har lett undersökningen i Finland.

Undersökningen visade att nästan hälften av deltagarna antingen hade någon typ av psykisk störning som konstaterats redan innan pandemin, eller att de hade insjuknat under pandemin. Enligt undersökningen hade 17 procent av de psykiska störningarna uppkommit under pandemin. Finland hade de lägsta siffrorna av länderna som inkluderades i undersökningen - 42 procent av deltagarna led av någon psykisk störning och endast 11 procent av dessa hade uppkommit under pandemin.

- En förvånande upptäckt som vi gjorde i samband med den här undersökningen var att personer som arbetade inom hälsovården upplevde färre symptom på psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Det här kan bero på att förekomsten av pyskiska störningar var lägre i den här gruppen, vilket i sin tur kan innebära att de inte i lika hög grad kände stress och rädsla för att smittas, säger Lantta.

Rädsla för att smittas av corona och stress över pandemin ledde till att symptomen på psykisk ohälsa ökade. Också tidigare psykiska störningar och livshändelser som orsakat stress under pandemin ökade symptomen på psykisk ohälsa. Att aktivt konsumera nyheter och att uppleva coronarestriktionerna som begränsande på ens liv hade också ett samband med ökade symptom på psykisk ohälsa.

Tilltro till begränsningar skyddar mot psykiskt illamående

Enligt undersökningen kan tilltron till staten, hälsovården och de begränsningar som införts minska på risken för att utveckla allvarliga symptom på psykisk ohälsa under pandemin.

- Resultaten tyder på att psykisk ohälsa är vanligare i länder där man vidtagit extrema åtgärder i att förhindra coronaspridningen, till exempel i länder där man helt stängt ner samhället. Det finns även tecken på att symptomen kan vara långvariga. Speciellt personer som redan innan pandemin har haft någon typ av psykisk störning eller har upplevt någon stor livsförändring under pandemin bör erbjudas psykiskt stöd med låg tröskel, betonar Lantta.

Undersökningen har publicerats i tidsskriften Healthcare.