Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Distansarbete har haft positiva effekter, visar arbetslivsbarometern – men coronans långvariga effekter syns inte än

Henkilö ruokapöydän ääressä työskentelee kannettavalla tietokonella.
Bildtext Distansarbete blev vanligare under år 2020. Den försämrade ekonomin syns också i Arbetsbarometern – den yrkesmässiga organiseringen ökade år 2020 för första gången på ungefär fem år.

Coronaepidemin har i regel inte påverkat personers upplevda arbetsförmåga, visar Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer 2020.

Enligt undersökningen skulle distansarbete ha haft positiva effekter: Högre statstjänstemän och statliga anställda, alltså grupper som ofta jobbar på distans, upplevde mindre psykisk belastning och stress i arbetet år 2020. Men det fanns tydliga skillnader mellan grupper.

Distansarbete blev vanligare under coronaåret. Ungefär 36 procent kunde år 2020 påverka var de arbetade, jämfört med 29 procent år 2019.

Färre sjukledigheter under coronaåret

De säkerhetsåtgärder och rekommendationer som trädde i kraft år 2020, som god handhygien och säkerhetsavstånd, har haft positiva effekter på sjukfrånvaron. År 2020 hade 63 procent av arbetstagarna varit sjuklediga, jämfört med 71 procent år 2019.

Men de långvariga effekterna av coronakrisen syns inte ännu i resultaten.

"Risken är att dålig arbetsergonomi ökar sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Man borde också noggrant följa med hur människors psykiska hälsa utvecklas", säger arbetsminister Tuula Haatainen i ett pressmeddelande.

En person ligger på en soffa under en filt.
Bildtext Högre tjänstemän var inte lika sjuka år 2020. Sjukfrånvaron i deras arbete minskade med 13 procentenheter på ett år.

Problem med diskriminering och våld består

Det har inte skett några stora förändringar gällande diskriminering, mobbning eller fysiskt våld i arbetslivet.

Mobbning på arbetsplatsen är fortfarande vanligt – över hälften av arbetstagarna har sett mobbning på sin arbetsplats, åtminstone ibland, och kvinnor i högre grad än män. Ungefär 62 procent av kvinnorna har sett någon bli mobbad i arbetet, jämfört med 44 procent av männen.

Den vanligaste orsaken till diskriminering är fortfarande att någon har ett tidsbundet anställningsförhållande. Åldersdiskriminering minskade något litet år 2020.

Hot om fysiskt våld eller risken att bli utsatt för det är störst i kvinnodominerade yrken och bland kommunalt anställda. År 2020 hade 24 procent blivit utsatta för våld eller hot om våld. Ungefär hälften hade sett fysiskt våld i arbetet.

Fler ansluter sig till fackförbund

År 2020 satte stopp för en dalande trend: Att gå med i fackförbund och arbetslöshetskassor. Andelen arbetstagare som är medlemmar i fackförbund steg från 67 till 69 procent.

Det har blivit vanligare att endast höra till en arbetslöshetskassa. Var femte löntagare gjorde det år 2020.

Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2020 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcen-tralens arbetskraftsundersökning under augusti–september 2019. År 2020 svarade 1 647 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet (på finska).