Hoppa till huvudinnehåll

Kommunalvalet 2021

Faktagranskning: Är det solens värmestrålning som värmer upp klimatet? Ger en euros satsning på mentalvården fem euro tillbaka?

Juho Lyytikäinen (Kristallpartiet) och Riikka Nieminen (piratpartiet) deltog i Yles partiledardebatt för de små partierna.

Yle faktagranskar politikers och partiers påståenden under kommunalvalskampanjen. Påståenden som vi utreder är bland annat vilken solens inverkan är på klimatförändringen? Du kan själv testa om påståendena är sanna eller inte.

Vi har granskat de uttalanden som ordförandena för de små partierna kom fram med under Yle:s valdebatt för de registrerade partier som inte finns representerade i riksdagen.  

Påståendena placerar vi på trestegsskala stämmer inte, något ditåt, stämmer. Ett påstående stämmer då alla uppgifter i det är sanna och stämmer inte när uppgifterna är falska. Om påståendet innehåller både sådant som stämmer och sådant som inte stämmer klassar vi det som “något ditåt”. 

Vi granskar endast påståenden som innehöll fakta där vi kunde stödja oss på tillförlitliga källor. Vi granskar inte åsikter eller politikernas visioner om framtiden.

Du kan själv innan du får svaret på vår granskning kolla om påståendet är sant, inte sant eller något ditåt genom att trycka på någon av knapparna.

I tidigare granskningar har vi granskat tips från publiken och Yles utfrågningar av riksdagspartiernas ordförande. 

"Solens normala värmestrålning påverkar klimatet"

Påstående: “Den här koldioxiden, den här lögnen om klimatförändringen, grundar sig på en stor osanning. Man tar inte alls i beaktande hur solens normala värmestrålning påverkar vårt klimat.” Juho Lyytikäinen tf ordförande Kristallpartiet vid 1`12:53

Motivering: Sedan 1800-talets slut har solens strålning och dess variationer mäts och under de senaste 50 åren har solens värmestrålning i medeltal avtagit. Enligt forskningen har solens inverkan på uppvärmningen av klimatet sedan 1950-talet varit högst en tiondels grad. Sedan 1980-talet är inverkan försumbar. 

Enligt internationella klimatpanelen IPCC och Meteorologiska institutet är den mänskliga inverkan  på värmeförhöjningen 1,6 W/m2 och solens inverkan 0,12 W/m2.

Därför är påståendet falskt. Vid uppskattningen av klimatförändringen tas solens strålning i beaktande men dess inverkan är liten.

"Bensinbilar miljövänligare än elbilar"

Påstående: “Våra lösningar som bygger på ett livslängdstänk  är ohållbara. Ta till exempel elbilarna, i verkligheten är deras koldioxidavtryck mycket större  än för förbränningsmotorernas”. Sami Kilpeläinen Medborgarpartiets ordförande vid 1`10:54 min i De små partiernas debatt 3.6

Motivering: Påståendet att elbilar har ett större koldioxidavtryck hänförs ofta till ekonomen Hans-Werner Sinn. 2019 publicerade han tillsammans med två medförfattare en jämförelse mellan el- och dieselbilar. Den fick stor internationell uppmärksamhet.

Deras resultat har kritiserats bland annat för att de baserar sina ståndpunkter på föråldrade uppgifter och på felaktiga data. 

Till exempel publicerades i fjol en forskningsrapport som visar att elbilarna lämnar ett mindre koldioxidavtryck än fordon med förbränningsmotorer. Tre universitet står bakom rapporten. Större koldioxidavtryck uppstår om elen produceras med fossila bränslen.

Enligt den livscykelanalys som Bilbranschens informationscentralen har gjort så ger tillverkningen av elbilar ett större koldioxidavtryck än tillverkningen av fordon med förbränningsmotorer. Men trafiken med elbilar förorsakar så mycket mindre koldioxidutsläpp att de totala utsläppen stannar på en lägre nivå än för fordon med förbränningsmotorer.

Förlängd läroplikt kostar miljoner

Påstående: “Man har inte räknat ut vad  förlängningen av läroplikt har kostat för kommunerna”. Tiina Ahva  viceordförande för Blå framtid vid 21;23 i De små partiernas debatt 3.6   

Motivering: Regeringsrådet Piritta Sirvio, vid Undervisnings- och kulturministeriet, förklarar för Yle att påståendet inte stämmer. Uträkningar över kostnaderna för den utvidgade läroplikten har gjorts. 

Läroplikten utvidgas till 18 års ålder och samtidigt blir andra stadiets utbildning avgiftsfri. Reformen träder i kraft stegvis från och med i höst. Kostnaderna för kommunerna och andra instanser som ordnar andra stadiets utbildningar  ersätts till 100 procent via statsandelarna.

I år har regeringen reserverat 22 miljoner euro för reformen. Fram till år 2024 har 129 miljoner euro reserverats. Med anslagen ska bland annat läromedel och skolskjutsar bli kostnadsfria.

Kommunförbundet har påpekat att reformen är underfinansierad. Enligt kommunförbundets beräkningar fattas det cirka 20 miljoner euro.

Det lönar sig att satsa på mentalvården

Påstående: “Jag vill också lyfta fram en euros – kampanjen. Det vill säga om det satsas en euro på mentalvårdstjänster genererar det fem euro tillbaka.” Riikka Nieminen, Piratpartiets ordförande  vid 13:24 min i De små partiernas debatt 3.6

Motivering: Psykisk hälsa i Finland r.f har i sitt eget material fört fram att varje euro som investeras i mentalvårdsarbetet betalar sig tillbaka femfaldigt.

Uppgifterna kommer från EU-rapporten: Making the long-term economics case for investing in mental health to contribute to sustainability av David MCDaid.

Enligt utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck finns det också en studie i Sverige som bekräftar att kostnadseffektiviteten är hög för insatser som främjar psykisk hälsa.

De här undersökningarna gäller mentalvårdsarbetet, inte mentalvårdstjänster. Mentalvårdsarbete som begrepp omfattar rämjande av kompetens i psykisk hälsa i skolor och arbetsliv, mobbningsförebyggande arbete, krisinsatser, förebyggande stödsamtal, självmordsförebyggande arbete osv

Om man enbart tittar på mentalvårdstjänster blir det hela mycket mer komplicerat enligt Kristian Wahlbeck. Därför bedöms påståendet vara något ditåt.

Små inkomster = ingen kommunalskatt

Påstående: ”Om man tjänar lite är inkomstskatten två procent. Då betalas ingen kommunalskatt.” Tatu Chantch, Djurrättspartiets ordförande vid 28:04 i De små partiernas debatt 3.6   

Motivering: Med påståendet om 2 procents skatt hänvisas antagligen till minimiskatteavdraget. Av löneinkomster går 2,04 procent till sjukförsäkringspremie, förutsatt att löneinkomsten under ett år är minst 14 766 euro. För de allra lägsta årsinkomsterna betalas det ingen skatt för.

Enligt skatteförvaltningen behöver man inte betala kommunalskatt om den sammanlagda lönen under ett år är cirka 7 510 euro. Om inkomsterna är mycket låga så betalas alltså ingen kommunalskatt.

När årsinkomsterna överstiger 7 510 euro betalas kommunalskatt. Men då börjar arbetsinkomstavdraget dras av från arbetsinkomsterna. Enligt skatteförvaltningen betyder det att kommunalskatt inte betalas förrän årslönen överstiger cirka 17 930 euro.

Diskussion om artikeln