Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

En tiondedel av hushållen får utkomststöd – stor skillnad mellan ensamförsörjande mammor och pappor

Mamma och barn som håller hand fotograferade bakifrån med människor i bakgrunden.
Bildtext Pandemiåret 2020 tvingade många att ansöka om utkomststöd.

Nästan en tiondedel av hushållen i Finland får utkomststöd. Ensamstående mammor har det knepigare ekonomiskt än pappor. Coronapandemin har förvärrat läget för många unga.

Det skulle vara viktigt att se till att stödet bli kortvarigt, säger forskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

Ensamstående mammor har det största behovet

Sedan 2015 har antalet personer som får utkomststöd ökat, med undantag för år 2019. Då vände trenden neråt, men coronapandemin bröt utvecklingen.

Förra året var 8,4 procent av alla finländare och 9,9 procent av alla hushåll tvungna att förlita sig på utkomststöd någon gång under året. Det finns ändå grupper som har större behov än andra.

Ensamstående mammor är överrepresenterade i statistiken. Det är nästan dubbelt så vanligt att de är tvungna att förlita sig på utkomststöd jämfört med papporna. Nästan trettio procent av de ensamstående mammorna lyfte utkomststöd år 2020.

Föga överraskande har gifta eller samboende par det lättare att få ekonomin att gå ihop. De par som inte har barn lyfter mycket sällan utkomststöd.

Ganska få personer över 65 år får utkomststöd eftersom de lyfter pension. Pensionen är ändå inte tillräckligt hög för alla och då är utkomststöd aktuellt.

Coronapandemin kraschade ekonomin för många unga

Innan coronapandemin slog till hade trenden för behovet av utkomststöd vänt neråt för första gången på flera år. Men när permitteringar och uppsägningar blev vardag för finländarna tvingades många söka hjälp.

Mängden hushåll som fick utkomststöd växte med 5,3 procent jämfört med år 2019. Det totala antalet personer som fick utkomststöd växte med 3,5 procent.

En indikator på hur coronapandemin slog till mot finländarna är antalet nya hushåll som fick utkomststöd någon gång under 2020. Det är frågan om hushåll som inte fick stödet under år 2019.

De här hushållen ökade totalt med 17 procent, men i åldersgruppen 18 - 24 år ökade de med 24 procent.

Kortvarigt stöd får inte bli permanent

Utkomststöd beviljas åt personer och familjer som inte har tillräckligt med inkomster för att täcka nödvändiga dagliga utgifter. Det beviljas i regel för en månad åt gången, men längre perioder är också möjliga.

Utkomststödet är tänkt att vara ett tillfälligt stöd, men för många är det stödet som får vardagen att snurra på månad efter månad.

Nedgången i behovet av utkomststöd år 2019 avbröts av pandemin. Enligt specialforskaren Paula Saikkonen vid Institutet för hälsa och välfärd behövs åtgärder för att vända utvecklingen.

– Nu måste vi se till att behovet blir kortvarigt för så många som möjligt, så att de inte behöver förlita sig på utkomststödet i längden, konstaterar Saikkonen.