Pompös stad uppförs för Malaysias ledare – mycket är färdigt men invånarna saknas
Storartade byggnader, breda avenyer och välskötta parker präglar den splitternya staden Putrajaya. Den fungerar nu i praktiken som Malaysias glänsande administrativa huvudstad. Gatorna är ändå folktomma, och på kvällarna påminner Putrajaya om en spökstad.
Beväpnad med tålamod väntar Izazi Ariffin på att kunder ska stiga ur en stor livsmedelsbutik i centrum av Putrajaya. Butiken är så gott som tom, men för Izazis del är det ändå den bästa platsen att hålla till på.
– Under mina lunchpauser samlar jag in pengar till en medborgarorganisation som stöder fattiga barn. I och med att det bor så få människor i Putrajaya är det lättare sagt än gjort, men den här butiken brukar i varje fall ha en del kunder, förklarar hon.
Izazi flyttade till Putrajaya när hon för tre år sedan fick en tjänst på det malaysiska transportministeriet. Hon trivs inte, så hon överväger att flytta till en närbelägen stad därifrån hon kan pendla till jobbet.
– Det finns inget att göra i Putrajaya. Staden är ren och vacker men den är också väldigt trist, konstaterar hon.
Få vill flytta till konstgjord stad
Enligt de ursprungliga planerna skulle det nu bo ungefär 300 000 människor i Putrajaya. Invånarantalet har ändå inte ens nått upp till 100 000, och det har ökat långsamt under de senaste åren.
Staden anses därför ge ett säreget intryck. På dagarna är den flera kilometer långa, monumentala huvudgatan så gott som tom på både människor och bilar, och i de välskötta parkerna är det få som njuter av grönskan.
– Trafiken är livlig bara när folk är på väg till eller hem från sina arbetsplatser. Det goda är att det aldrig uppstår trafikstockningar, kommenterar Izazi.
På kvällarna och nätterna är stämningen närmast kuslig. Silhuetterna av nattvakter vid foten av de enorma regeringsbyggnaderna är ofta de enda livstecknen man kan se.
Autokrat ville visa vad landet kan
Putrajaya började uppföras i mitten av 1990-talet söder om huvudstaden Kuala Lumpur. På den tiden täcktes området främst av väldiga oljepalm- och gummiträdplantager.
Det var den autoritära och långvariga premiärministern Mahathir Mohamad som kläckte idén om att flytta hela administrationen bort från Kuala Lumpur. Han motiverade det jättelika projektet med att det skulle lösa huvudstadens allt svårare trafikproblem.
Malaysia hade då genomgått en lång period av snabb ekonomisk tillväxt. Mahathir hade en förkärlek för storskaliga byggprojekt, och den tog sig uttryck också i att ett statsbolag samtidigt höll på att uppföra en skyskrapa som var den högsta i världen när den öppnades i Kuala Lumpur år 1999.
– Malaysia boleh, Malaysia kan, löd ett av Mahathirs slagord.
Ledare belönades med palats
Även om malaysierna höll med om att problemet med trafikstockningarna måste åtgärdas ställde sig många skeptiskt till Mahathirs projekt. Det ansågs vara överdrivet dyrt, och det misstänktes också att den framtida staden i alltför hög grad skulle bestå av skrytbyggen.
Misstron stärktes när det framkom att premiärministerns kontor och tjänstebostad hörde till byggnaderna som skulle bli färdiga först. När Mahathir flyttade in i dem år 1999 fick folket se att det var frågan om två påkostade palats.
"Premiärministerns kontor är en sex våningar hög byggnad som består av tre olika flyglar. Byggnaden toppas av kopior av kupoler som pryder en av Malaysias viktigaste moskéer," konstateras det på regeringens webbsidor.
Också premiärministerns ofantliga tjänstebostad pryds av en stilig kupol. Byggnaden är omgiven av en stor park, och den ligger vackert vid en konstgjord sjö.
Etniska minoriteter syns inte till
Invid premiärministerns kontor har det uppförts en imponerande moské i iransk stil. Den och de andra moskéerna hör till de få platserna i Putrajaya där det kan uppstå stora folksamlingar i samband med bönestunderna.
Malaysia är ett av de mest mångkulturella länderna i världen, men det skulle man inte tro när man befinner sig i Putrajaya. Mer än 95 procent av invånarna är muslimska malajer, och landets näst- och tredje största folkgrupper, kineserna och indierna, lyser så gott som helt med sin frånvaro.
Största delen av dem som bor i den administrativa huvudstaden är statstjänstemän som arbetar i ministerier och andra statliga organ. En överväldigande del av ämbetsmannakåren består av malajer medan de kinesiska och indiska minoriteterna i praktiken är uteslutna.
Också i övrigt är det nästan bara muslimska malajer som har flyttat till Putrajaya. Det har resulterat bland annat i att Putrajaya är en av de enda städerna i Malaysia där det inte säljs någon alkohol.
Kuala Lumpur fortsätter att vara Malaysias huvudstad. Det formella statsöverhuvudet, kungen, bor i Kuala Lumpur och där fungerar också landets parlament liksom alla ambassader.