Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

I Helsingfors slåss 14 kandidater om en fullmäktigeplats – på små orter kan släkt och vänner rösta in dig: "När beslutsfattandet går dåligt i en liten kommun låser det sig totalt"

Uppdaterad 09.06.2021 07:24.
Gatuvy i Kristinestad
Bildtext I små städer och kommuner i Finland kan det vara svårt att hitta sakkunniga nämndmedlemmar

I Helsingfors tävlar 14 kandidater om en post i stadsfullmäktige, medan det i vissa små kommuner finns färre än två kandidater för varje plats i fullmäktige. Blir det då svårare att få rätt person på rätt plats då kommunala nämnder och organ ska tillsättas? Vi ställde frågan till en kommunforskare och två tjänstemän i små kommuner i Svenskfinland.

Om förtroendevalda i små kommuners nämnder inte är tillräckligt insatta i de ämnen som nämnderna fattar beslut om, måste de förlita sig allt mer på tjänstemän. Kommunalpolitiken har blivit svårare, samtidigt som lokalpolitiker med låg eller ingen utbildning också har en viktig roll i den kommunala demokratin.

– Alla ärenden, både i fullmäktige och i nämnder har blivit mer komplicerade, framför allt på tekniska sidan. En vanlig människa som inte har någon koppling till den här branschen får göra ett ganska stort arbete för att sätta sig in i ärendena, säger Siv Sandberg, som är kommunforskare vid Åbo Akademi.


"Tjänstemännen står för sakkunskapen, politikerna för synpunkterna"

Sandberg tycker ändå att det är viktigt att nämnderna också består av sådana som inte är utbildade inom området de fattar beslut om. Enligt henne ska tjänstemännen stå för sakkunskapen, medan förtroendevalda ska stå för kommuninvånarnas synpunkter i olika frågor.

– Politikerna har också ett viktigt uppdrag i att väga samman olika synpunkter. Fullmäktiges viktigaste roll är att man ska få en rättvis behandling av alla kommuninvånare och se till att ingen sektor kör sitt eget lopp och använder för mycket pengar på andras bekostnad. Förtroendevalda ska stå för helhetsperspektivet, säger hon.

Kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi
Bildtext Siv Sandberg

När det går dåligt i det kommunala beslutsfattandet i en liten kommun så låser det sig totalt

― Siv Sandberg

I Kaskö stöter man ofta på jäv i nämnder

Kaskö, som är Finlands minsta stad, har drygt 1200 invånare. I kommunalvalet år 2017 behövdes bara 17 röster för att bli invald i stadsfullmäktige.

Kaskös förvaltningsdirektör Margit Kaseva säger att nämndernas styrka i en liten stad är att tröskeln till beslutsfattarna är låg, och att man känner till förhållandena inom de olika områdena, även om man inte är formellt utbildad inom dem.

Hon säger att en utmaning inom nämnderna är bristen på sakkunnighet, vilket enligt henne leder till att kraven på de förberedande tjänstemännen är högre. Hon ser också vissa andra problematiska aspekter i beslutsfattandet i staden.

– Man ställs ganska ofta inför frågan om jäv, då samhället är så litet. Vi har också rätt många som är anställda inom kommunen som också är förtroendevalda, vilket är ganska problematiskt, säger hon.

Politiker måste förstå skillnaden mellan stora och små frågor

― Aija Aunio, samhällsteknisk direktör i Ingå kommun

Ingådirektör önskar tätare kommunikation

Ingå har drygt 5300 invånare, och i kommunalvalet år 2017 räckte det med 32 röster för att bli invald i kommunfullmäktige. 

Kommunens samhällstekniska direktör Aija Aunio säger att det är viktigt med mångsidiga kompetenser och åsikter inom nämnderna, och hon tycker att arbetet med byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden har fungerat bra.

– Politiker måste förstå skillnaden mellan stora och små frågor dvs. strategiska frågor som hör till nämnden och detaljer som hör till tjänstemännen. Åtminstone en del av nämndens politiker ska också ha en utvecklingsvision, dvs. att man kan tänka 40-50 år framåt i stora frågor, säger hon.

Hon tycker ändå att det skulle vara bra om kommunpolitikerna skulle kommunicera mera med varandra och engagera sig också utanför nämndernas möten.

– Man kunde diskutera eventuella frågor och oklarheter med sin grupp, men också med den som bereder ärenden. Efter mötet skulle det också vara fint om informationen från mötet går vidare till alla grupper, så att grupperna vet vad de olika nämnderna behandlar.

En röd tegelbyggnad i Ingå där det finns bibliotek och kommunhus.
Bildtext I Ingå fungerar samarbetet i byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden bra.

Större politisk ambition i städer

En förklaring till att det är svårare att hitta lämpliga medlemmar till nämnder i mindre städer är helt enkelt att det finns färre kandidater. I Helsingfors tävlar 14 kandidater om en post i stadsfullmäktige, medan det i vissa småstäder är färre än två kandidater för varje plats i kommunfullmäktige.

– Beslutsfattare i stora städer har en mer medveten politisk karriär i sikte eller på gång, eftersom konkurrensen om att bli beslutsfattare är betydligt hårdare än i en liten kommun, säger Sandberg.

Dessutom tar kommunpolitiken betydligt mera tid i stora städer än i små. Då en styrelseledamot i en liten stad på under 5000 invånare tillbringar ungefär tre timmar i veckan med sina kommunala förtroendeuppdrag kan det i stora städer handla om mera än 10 timmar i veckan.

– I stora städer är man del av ett betydligt större beslutsmaskineri, medan mindre kommuner har ett mer klassiskt gammaldags lekmannastyre där varken de politiska grupperna eller tjänstemannakårerna är särskilt stora, säger hon.

Vaalitauluja telineissä Helsingin Kampissa.
Bildtext I stora städer är politikerna i allmänhet mer ambitiösa.

Risk för låst läge i små kommuner

Förutom skillnaden mellan den politiska ambitionen hos lokalpolitiker i små och stora städer nämner Sandberg även andra skillnader i den kommunala demokratin. I stora städer finns det en klarare partipolitik, medan det i små kommuner kan finnas ett starkare samarbete över partigränser.

– Den kommunala demokratin i små kommuner är enligt min erfarenhet ibland otroligt bra, och när den är otroligt bra så beror det på att man har en väldigt samstämmig syn och en stark lokal anda. Stämningen, samspelet och arbetsklimatet i fullmäktige har otroligt stor betydelse för hurdana beslut man fattar och hur väl processerna fungerar, säger hon.

Småstadsdemokrati är ändå inte bara en konsensusbaserad dans på rosor. Då kretsarna är små och samarbetet baserar sig på samstämmighet finns det andra risker att ta i betraktande.

– När det går dåligt i det kommunala beslutsfattandet i en liten kommun så låser det sig totalt, för att det är så få människor som är inblandade och då kan det uppstå konflikter mellan politik och juridik men också egenintresse.

Diskussion om artikeln