Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kolumn: Träning är träning, men det var omöjligt att inte förundras, förfasas och förfäras av Finlands prestation

Mats Ahlnäs och Paulus Arajuuri i bakgrunden.
Bildtext Paulus Arajuuri medgav också att Finland spelade svagt efter matchen.

Med kraft, fart och eftertryck in i EM-sommaren? Finland–Estland 0–1. Hundra frågor snurrar i huvudet. Som start: Vad var nyttan med det här?

Symboliken fanns där.

När Finland ställde sig på tå, sköt fart och gav oss startskottet för den här vindlande resan var det med en explosion i Tallinn. Fullsmetat med finländare, stopptidsmål av Teemu Pukki och en blåvit bergvägg av finska flaggor.

Hösten 2018 är en evighet bort, men jösses så man längtade dit i kväll. Andra tider, härliga tider.

Tider då Finland vann fotbollsmatcher, dominerade spelbilden, städade undan motståndare och hade medvind.

En träning i matchmundering en vecka före EM-premiären är raka motsatsen. Det är ingen galakväll. Det är sista kvalpasset inför slutspelsstarten och det avgörs i sjukstugan.

Ingen vill stiga på fel sida av linjen här och nu. Det är fullt naturligt att det blir lite försiktigt, väldigt avvaktande, totalt intetsägande.

Men det här?

– Man skäms lite, sa Markku Kanerva och såg ut som att han verkligen gjorde det.

Sömnigt och långsamt

När matchens största syfte är att förbli hel och frisk faller den sportsliga utvärderingen lite i glömska. Här var det ändå fullständigt omöjligt att inte titta och förundras, förfasas och förfäras. 

Det var sorgligt lite fotboll att bli glad av och injicera självförtroende med inför EM-premiären. Det var ett stort ingenting.

– Det sägs väl att ett dåligt genrep ger en bra premiär, men vi kan inte bara säga det och tro på det. Det finns mycket att fundera på och jobba med. En bra väckarklocka, sa Kanerva.

Finland spelade sömnigt och långsamt, oskarpt och svagt. Det går inte att räkna ihop fem vettiga målchanser mot ett motstånd som Estland – 116:e på världsrankningen och en seger mot Litauen i baltiska cupen som största merit under det senaste spelåret.

Det var som att allt dåligt slogs ihop i samma nittiominutare. Träning mot Estland är inte en mätare för de blåvita EM-chanserna, men man spelar som man tränar?

Innehållslös fotboll

Det finns ingen orsak att lämna WO, ta sommarlov och strunta i EM, förstås. Däremot finns det orsak att zooma ut och se den stora bilden.

En kort inblick i fragment av min senaste vecka:

  • Brottstycken av Polen–Ryssland, stora delar av Tyskland–Danmark.

  • Lite Kroatien–Armenien, Sverige–Finland från början till slut.

Där har ni många innehållslösa minuter skräpfotboll. Landslagen testar EM-form, spelare och formationer inför sommarens fotbollsfest just nu.

Men ärligt talat, det sprakar inte på många håll i Europa veckan före premiären.

Finland lyckades slå säsongsbästa i grenen – men samtidigt som den här icke-insatsen gör att hundra frågor snurrar i skallen finns en överst på näthinnan: Vad var nyttan med det här?

– Alla fick speltid i våra två matcher före EM och det är viktigt. Det här är första gången som vi ses sen i mars. Alla lag spelar matcher nu, men jag hade förväntat mig att få med mig något positivt också, sa Kanerva.

Sen gick han. Besviken och fundersam – till och med lite pressad?

Nu ska han skära sönder en prestation mot ett motstånd som inte gav svar på en enda fråga. Danmark, Ryssland och Belgien i EM-gruppspelet blir något annat än Estland en försommarvarm fredag i Helsingfors.

Finland startar sitt historiska EM-äventyr med sex raka matcher utan seger. Nivåhöjning krävs om de inte ska lämna slutspelet med nio raka utan seger.