Kandidater: "Vasa stad ska inte styra var folk bosätter sig" – forskare: "Om inget görs ökar risken för utanförskap"

Av kommunalvalskandidaterna i Vasa är det främst sannfinländare och samlingspartister som anser att staden inte ska sträva efter att folk med olika bakgrund bor i alla bostadsområden. Forskaren Peter Ehrström säger att det finns risk för segregering om man lämnar boendepolitiken upp till marknaden.

Frågan dök upp i medierna när dåvarande Samlingspartisten Petteri Kalliola i Yles valkompass svarat att man borde samla mörkhyade, romer och fattiga i Korsnäståget så att man vet var man har dem.

Kalliola lämnade partiet efter att kommentarerna lyftes upp i medierna och han fick ändra sina svar i valkompassen.

Frågan/påståendet är alltså "Min stad borde sträva efter att det bor människor med olika bakgrund och från olika samhällsklasser i alla bostadsområden".

Sannfinländarna mest kritiska

Tittar man på partierna anser 29 procent, av de sannfinländare som svarat på valkompassen, att man inte ska sträva till att människor med olika bakgrund bor i alla bostadsområden. Dessa har svarat "helt av annan åsikt".

Adderar man de som svarat "delvis av annan åsikt" blir siffran 61 procent, eller 19 av 31 kandidater.

19 procent av samlingspartisterna som svarat på valkompassen är av helt annan åsikt. Lägger man till de med delvis annan åsikt kommer man upp i 45 procent, eller 19 av 42 kandidater.

I SFP är 5 av 34 kandidater, eller 14,7 procent, delvis av annan åsikt. Inte en enda är av helt annan åsikt.

För SDP:s del är en kandidat helt av annan åsikt och två delvis av annan åsikt. 3 av 35 kandidater betyder 8,5 procent.

I Kristdemokraterna (fyra kandidater har svarat på valkompassen), De Gröna, Vänsterförbundet och Rörelse Nu (en kandidat har svarat) håller alla med om påståendet.

Problemen sprids

Motiveringarna till varför kandidaterna svarat som de gjort varierar givetvis.

Sannfinländarnas Kimmo Köykkä motiverar sitt svar med "Sitten vaan meinaa olla niin että myös ongelmat on joka paikassa".

Alltså ungefär "Då brukar det bara vara så att också problemen finns överallt", eller "Då går det ofta så att också problemen finns överallt".

– För de som måste göra utryckningar skulle det bli så att området för utryckning bara blir större, tyvärr, säger Köykkä till Yle Österbotten.

Vad tror du att det rör sig om för problem?

– Ofog, förstörda cyklar och trafikmärken. Men som tur verkar det i Vasa vara ganska lite så att man gör någon person illa.

Köykkä vill inte specificera vem det i så fall är som orsakar problemen.

– Ofta tänker man säkert att det är utlänningar, men jag känner så många fantastiska utlänningar så jag vill inte generalisera. Jag kan inte säga att det skulle röra sig om någon viss grupp.

Köykkä säger också att det lite av tvång blir en uppdelning områdesvis.

– På vissa ställen har det redan byggts så mycket att där inte finns plats att bygga sådant dit personer från alla samhällsklasser kunde flytta. Inte kommer jag mig heller ner till stranden för att bo, även om jag vill.

Vill inte ha mindre bemedlade som granne?

Kari Laine, även han sannfinländare, skriver "Jos toiset maksavat asunnoistaan huikeita hintoja, he tuskin haluavat ketään vähäosaista seinänsä taakse. Ei Westendiinkään ole suunnitteilla vastaanottokeskusta".

Alltså: "Om andra betalar skyhöga priser för sina bostäder, vill de knappast ha någon mindre bemedlad som granne. Inte planerar man ju en mottagningscentral till Westend heller".

Westend är ett välbeställt område i Esbo.

Sannfinländarnas Matti Vahtera frågar sig "Miksi? Miten saadaan esimerkiksi uudelle omakotialueelle asutettua vähävaraisia ihmisiä?"

Alltså: "Varför? Hur får man till exempel mindre bemedlade bosatta på ett nytt egnahemshusområde?"

Tero Koski är inne på samma linje: "Markkinat määrittelevät neliöiden hinnan ostettaessa ja vuokrattaessa".

Alltså: "Marknaden bestämmer hur mycket kvadratmetrarna kostar när man köper och hyr".

Sovjetmetoder

Av samlingspartisterna säger till exempel Atte Filppa att "Kaupungin ei pidä ohjata ihmisten asettumista kaupungissa. Antaa ihmisten itse valita".

Alltså: "Staden bör inte styra var människor bosätter sig. Låt dem välja själv".

Eerik Matkoski skriver "Monikulturisuus syntyy eri asuntoalueille itsestään, jos se on syntyäkseen. Jos kaupunki ohjaa tätä, niin eikö se ole 'Neuvostoliittoa'."

Alltså: "Mångkulturalism uppstår av sig själv i olika bostadsområden, om det är meningen. Om staden styr detta, är det då inte som 'Sovjetunionen'?"

Jouni Lilja hänvisar till marknadskrafterna: "En usko, että tässä asiassa tarvitaan kovinkaan paljon kaupungin ohjausta vaan markkinat hoitavat kyllä tilanteen itsestään. Jo nyt asuinalueet ovat riittävän heterogeenisia".

Alltså: "Jag tror inte att det behövs värst mycket styrning från staden, marknaderna tar hand om det. Redan nu är bostadsområdena tillräckligt heterogena".

Kan inte styras med tvång

Av de fem SFP:are som är delvis av annan åsikt skriver till exempel Rasmus Hautala: "Tror att detta inte skall eller kan styras med tvång, mera information och naturlig integrering är en bättre modell."

Av socialdemokraterna är det bara Pia Vuoto som motiverar sin ståndpunkt: "Mielestäni kaupunki ei voi jakaa ihmisiä millään tavalla, ihmisillä itsellään on oikeus siihen".

Alltså: "Jag tycker inte att staden kan dela upp människor på något sätt, det är deras egen rätt".

Koncentrerat utanförskap ökar problemen

Peter Ehrström är forskningschef i regionalvetenskap på Åbo Akademi i Vasa.

Vad säger forskningen om att till exempel invandrare och mindre bemedlade koncentreras till vissa områden?

– Det är just segregation som skapar problem. Om man koncentrerar fattigdom och utanförskap ökar risken för ett vi och dem-förhållande, säger Ehrström.

Så skulle det löna sig för en stad att satsa på att blanda befolkningen?

– Definitivt. Vi kan se till exempel på Helsingfors, där man haft ett betydligt mer blandat boende än i storstäderna i Sverige. Det bidrar till att man har mindre av de problem i form av våld och radikalisering som finns i Sverige.

Riskfyllt att lämna allt till marknadskrafterna

Ehrström säger att mycket hänger ihop med stadsplaneringen. Det går att planera bort en hel del.

– Man kan möjliggöra olika former av boende i samma stadsdel.

Men faktum är att det kostar mer att bo i vissa områden än i andra. Men det går alltså att göra något åt det här?

– Naturligtvis. Det beror på boendepolitiken. Om man lämnar det helt till marknaden finns det en stor risk för segregering, säger Ehrström.

Finland har lyckats bättre än Sverige

I Sverige pratar man om utsatta områden, med låg socioekonomisk status och hög kriminalitet.

Hur har vi lyckats här i Finland?

– Bättre. Men vi måste också komma ihåg att Finland har internationaliserats mycket sent och att de socio-ekonomiska klyftorna är större i Sverige.

Det är i de städer där fattigdom och utanförskap koncentreras till vissa platser som det uppstår mest problem också i staden som helhet

Finns det utsatta områden i Vasa?

– Inte på samma sätt som i en storstad. Det är ofta mindre utmaningar i en mindre stad. Men det finns områden med större social utsatthet också i mindre städer.

Hållbara städer – inte bara stadsdelar

Vissa kanske är rädda för att problemen ska komma till den stadsdel där man själv bor, vad säger du om det?

– Vi ska först och främst tänka på att skapa hållbara städer. Det är i de städer där fattigdom och utanförskap koncentreras till vissa platser som det uppstår mest problem också i staden som helhet.

– Framgångsrika städer kombinerar teknologi, talang och tolerans. Där skapas utrymme för olika grupper och olika idéer, på samma plats, säger Ehrström.