Svenska litteratursällskapet: Berätta om ditt förhållande till läsning och böcker!

Hur förhåller du dig till läsande? Vad påverkar ditt val av litteratur? Vad gör du istället för att läsa? Svenska litteratursällskapet i Finland vill ha in svar både från de som läser och från de som inte läser. 

– Vi vill veta hur den läsande människans vardag ser ut. Om det skapats nya möjligheter för läsning eller nya lässituationer, säger Nelly Laitinen som gjort frågelistan.

Nelly Laitinen är förste arkivarie på Svenska litteratursällskapet i Finland. Hon är också litteraturvetare och har studerat nordisk litteratur, vilket bidrog till att hon fick i uppdrag att göra frågelistan om läsande.

Dubbel relation mellan läsande och sociala medier

Nelly Laitinen för själv läsdagbok och är inne på årets nittonde bok. Det är S:t Petersburg: metropolen runt hörnet av bland andra Magnus Londen.

Hur hon kom på att läsa den är ett exempel på hur dagens sociala medier och läsande kan interagera.

– Jag blev påmind via Facebook om en resa jag gjorde till Sankt Petersburg för några år sedan. Nu när man inte får resa så kändes det som ett bra val att läsa boken, som fanns i min bokhylla.  

– När det gäller ungdomar konkurrerar sociala medier istället med läsandet, konstaterar Nelly Laitinen. Den här dubbla relationen hör till det som frågelistan vill fånga upp.

Frågelistan om läsande är gjord med tanke på framtida forskning och man kan endera svara på frågorna eller använda frågorna som inspiration.

Vad har läsningen för status i dag?

– Jag tror att läsningen har olika status beroende på generation. Jag tror inte att statusen är särskilt hög bland unga, men jag vet inte vad det beror på. I min generation är läsningen däremot i många fall enormt viktig och en del av livet. 

När det gäller personer som inte läser frågar Svenska litteratursällskapet efter vad som är orsaker till förändringen. Finns det något som tagit läsningens plats? Och vad gör de som slutat läsa, eller som inte läser, i stället? 

Nelly Laitinen ger exempel från sin egen familj, där barnen slutade läsa i början av tonåren.

Innan tonåren var de storkonsumenter av barn- och ungdomslitteratur, men sedan tog det slut. Sociala datorspel där de kan umgås med andra, liksom sociala medier och kommunikationskanaler som Snapchat, ersatte läsandet.

– Att vara ensam hemma och ha tråkigt är en stark drivkraft till att ta i en bok och börja läsa. Men om du alltid har möjligheten att umgås med någon annan, så tar du i stället chansen att umgås, konstaterar Nelly Laitinen.

Ljudböcker då?

I dag har ljudböcker kommit in och Nelly Laitinen konstaterar att ljudböcker ger en annan upplevelse än att läsa en bok. Men med ljudböcker uppstår nya situationer då man kan ta till sig en bok.

– Man kan lyssna på en bok när man till exempel arbetar i trädgården, kokar eller städar. 

I frågelistan om läsandet kommer också ljudböckerna upp i frågor som: Hur påverkar ljudböckerna ditt val av litteratur eller din lässituation? På vilket sätt skiljer sig läsupplevelsen formaten emellan? Har de nya formaten klara för- eller nackdelar? 

– Att lyssna på en ljudbok är inte samma sak som att läsa, men man tar ändå del av berättelsen, säger Nelly Laitinen. 

Om man ändå vill läsa istället för att lyssna och samtidigt uppnå ett njutbart läsande, krävs det att man övar upp sin läskondition.

– Jag tror på det här med läskondition. Ju mer du läser desto bättre läskondition får du, och då är det lätt och roligt att läsa. Men om du är otränad i att läsa får du sämre läskondition. Då blir det jobbigt och då vill du inte läsa.

Hur har läsningen format dig som människa?

I frågelistan frågar Svenska litteratursällskapet också efter hur vi ser på det kulturarv vi fått via böcker och läsning, och om det format oss på något sätt.  

För Nelly Laitinens egen del utgör läsningen det största fritidsintresset. Hon har omkring trettio hyllmeter böcker hemma.

Böckerna är ordnade i hyllorna enligt språk och land och i viss mån enligt genre. Poesi, litteraturvetenskap, arkitektur och konst står i egna hyllor.

– Läsningen har definitivt format mig. Först och främst har det gett mig en enorm glädje att läsa. Läsandet har också gett mig ett språk och en förmåga att uttrycka mig i skrift. Jag skriver mycket, både på Facebook och i mitt arbete.

"Vad ska hända med mina böcker efter att jag har dött?"

En fråga som många bokälskare ställer sig är vad som ska hända med boksamlingen efter att man själv är borta. De här tankarna vill frågelistan om läsande också fånga upp.

Nelly Laitinen, som skrivit frågorna, har också funderat på sin egen samling. Hon befarar att böckerna kommer att säljas eller slängas bort efter att hon dött.  

– Men för mig gör det precis detsamma var de hamnar. De är en del av min historia och mänskliga tillblivelse. Jag ser olika skeden i mitt liv i boksamlingen, vad jag tyckt om som ung och böcker som jag ärvt efter min pappa. För mig är de viktiga, men sedan när jag inte längre finns kan man göra sig av med böckerna. Det är absolut okej.
Här hittar du frågelistan. Om du inte har möjlighet att svara via webben, så kan du också skicka ditt svar per e-post till nelly.laitinen@sls.fi.

Insamlingen pågår till 31.12.2021. Bland alla som svarat lottas ett antal bokpris ut.

8.6 klockan 9.35: Tidigare skrev vi felaktigt att tre penningpris lottas ut bland de inlämnade svaren. Det har nu korrigerats