Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Målvaktshjälten, glödheta radarparet och backklippan – Yle Sporten presenterar VM-truppens största Lejonkungar

Anton Lundell och Jussi Olkinuora firar.
Bildtext Anton Lundell och Jussi Olkinuora var Lejonens största hjältar i Riga.

Ishockey-VM 2021 slutade i ett silver för Finland. Men vem var det egentligen som klev fram under turneringen? Yle Sporten sammanfattar VM-lirarnas prestationer!

Lejonen kom så nära ett VM-guld man bara kan komma. Finalen mot Kanada gick till förlängning och pucken studsade inte Finlands väg.

Men faktum är ändå att Lejonen – helt som Jukka Jalonen också underströk – inte förlorade en enda match under ordinarie speltid i VM 2021. Det är ett bevis på hur sammansvetsad och hårt kämpande den här truppen var.

Men det finns ändå individer att lyfta fram. Efter varje match delade Yle Sporten ut sammanlagt 60 Lejonkungsstjärnor, här presenterar vi dem som prisades mest för sina insatser!

Lejonkung nr 1: Jussi Olkinuora – 11 stjärnor

Stod för två makalösa insatser som resulterade i en finalbiljett. Var Lejonens i särklass viktigaste spelare då det betydde som mest, alltså både i kvartsfinalen mot Tjeckien och i semifinalen mot Tyskland.

Noterades för en räddningsprocent på 94,25 i sina sju matcher i turneringen, vilket ger honom ett bättre "stjärnsnitt" än...

Lejonkung nr 2: Anton Lundell – 13 stjärnor

Var Finlands vassaste anfallare i offensiven och dessutom också stabil bakåt, trots att tränaren Jalonen var skeptisk till hur bra Lundell som center skulle klara sig i försvaret mot de bättre motståndarna.

Visade prov på sin kreativitet då han gång på gång överlistade motståndarna med antingen kyliga dragningar eller genialiska passningar. Dessvärre hängde inte ens lagkamraterna alltid med då Lundell gick igång. Har dessutom ett skott av rang.

Lejonkung nr 3: Arttu Ruotsalainen – 7 stjärnor

Inledde turneringen som center, men fick flytta ut på kanten i samma tidiga rockad som innebar att Lundell tog klivet in i mitten. Det mest lyckade var att placera duon i samma kedja.

Lundell och Ruotsalainen bildade ett livsfarligt radarpar som lyckades skapa lägen betydligt frekventare än någon annan i laget. Kunde ha avgjort VM-finalen i förlängningen, men hade inte marginalerna på sin sida då handledsskottet först träffade Kanadas målvakt och därefter ribban.

Petteri Lindbohm.
Bildtext Lejonens bästa back: Petteri Lindbohm.

Lejonkung nr 4: Petteri Lindbohm – 6 stjärnor

En bra back är en osynlig back – och den devisen stämmer verkligen överens med Lindbohms spel i VM 2021. För det mesta märktes han inte på isen, men för en tvåvägsback är det ingen dålig grej.

Det som ändå fick honom att stå ut i mängden var hans rappa skott från offensiv blå – som bland annat gav Finland en 2–1-ledning i finalen. Oerhört stabil med puck också i den egna zonen och var inte heller rädd för att dela ut hårda och rena tacklingar.

Lejonkung nr 5: Hannes Björninen – 4 stjärnor

Det klickade mellan Björninen, Marko Anttila och Saku Mäenalanen redan i EHT-genrepet i Tjeckien. Kedjan hölls dessutom intakt genom hela VM.

I ärlighetens namn var Björninen klistret som höll trions spel ihop. Pigg, aktiv och defensivt stark. Dessutom var han den offensivt mest spelskickliga i kedjan och belönades också med några mål.

Lejonkung nr 6: Iiro Pakarinen – 4 stjärnor

Pakarinen visade sig vara den här truppens energiknippe som dessutom hade kapacitet att avfyra farliga skott på mål. Var utöver det en av få killar som på regelbunden basis vann närkamper framför motståndarnas mål – vilket var ett problem för Lejonen genom hela turneringen.

Lejonkung nr 7: Tony Sund – 3 stjärnor

Ibland räcker det med en jättematch för att klättra på rankningen. Efter tvåmålskvällen mot Italien var det precis det som räckte för Pedersöresonen Tony Sund.

I ärlighetens namn ska Sund hyllas för mer än så. VM-debutanten spelade i Lejonens första backpar (om än bara på pappret med tanke på hur jämnt Jalonen fördelade minuterna), men fick framför allt visa vad han går för i powerplay.

Handen upp den som innan turneringen hade trott att Sund skulle vara spelfördelare i den första pp-formationen. Förbisett finalen mot Kanada klarade Sund den uppgiften med äran i behåll.

Tony Sund.
Bildtext Tony Sund i farten.

Lejonkung nr 8: Olli Määttä – 2 stjärnor

Det finns flera spelare som landade på sammanlagt två stjärnor och här förbehåller redaktionen rätten att helt fräckt ranka dem subjektivt. Den som placeras högst av de aktuella spelarna är Määttä.

Määttä var inledningsvis lite svajig, men hittade formen ju längre turneringen gick. I finalen var han en av Finlands klart bästa backar – vilket också var vad som förväntades med tanke på hans NHL-erfarenhet.

Lejonkung nr 9: Niko Ojamäki – 2 stjärnor

Spelade tredjefiol i kedjan med Anton Lundell och Arttu Ruotsalainen och gjorde det ytterst väl. Både Lundell och Ruotsalainen hyllade under turneringens gång Ojamäki för det jobb han gjorde på isen, och det är faktiskt bara att hålla med.

Var konsekvent en pigg syn på isen med sin aggressiva forecheck och hastighet på skridskorna. Har dessutom ett rappt skott som han visade upp alltför sällan.

Lejonkung nr 10: Jere Innala – 2 stjärnor

Kedjan med Innala, Petri Kontiola och Iiro Pakarinen var i ärlighetens namn lite väl svajig. Matchformen varierade grymt mycket från dag till dag. Samtidigt som Pakarinen var synlig i form av sin forecheck kunde Innala ibland drunkna i den gråa massan.

Då det ville sig såg det ändå riktigt bra ut. Trots sin mindre skräckinjagande fysiska storlek var Innala ett koffeinpiller då han var på spelhumör. Och visade också upp kanonen i powerplay.

Jere Sallinen och Marko Anttila.
Bildtext Både Jere Sallinen och Marko Anttila var med redan 2019. Nu var de inte lika framstående.

Lejonkung nr 11: Marko Anttila – 2 stjärnor

Mörkö-Marko var inte alls på samma nivå som för två år sedan, men det var det knappast många som förväntade sig heller. Var med i laget i egenskap av ledare utanför isen.

Stundvis stabil, men väl ofta flera steg efter motståndaren. Inte minst i boxplay som ändå ska vara hans stora styrka. I finalen såg han ut som den Anttila som avgjorde VM 2019 med sina mål.

Lejonkung nr 13: Mikael Ruohomaa – 2 stjärnor

Fjärdekedjan med Ruohomaa, Jere Sallinen och Teemu Turunen var lite väl osynlig under turneringens gång. Det var också i den kedjan som Jalonen för det mesta roterade spelare.

Ruohomaa stod ändå för en grymt bra match då det betydde som allra mest, alltså i finalen. Bortsett den onödiga utvisningen som ledde till Kanadas kvitteringsmål i den tredje perioden kunde Ruohomaa ha valts till matchens lirare.

Lejonkung nr 14: Saku Mäenalanen – 1 stjärna

Den tredje länken i den redan tidigare hyllade kedjan med Marko Anttila och Hannes Björninen. Bidrog med sandpappersattityd och retade upp motståndarna i de viktiga matcherna.

Lejonkung nr 15: Jere Sallinen – 1 stjärna

Om det är något som Jere Sallinen kan så är det att forechecka aggressivt. Och det var exakt det han gjorde, speciellt då det behövdes som mest.

Då resten av laget såg ut att ha tappat all ork i benen åkte Sallinen runt som en raket och pressade motståndarna frenetiskt.

Håller du med om rankningen? Tyck till genom att kommentera på artikeln!