Överraskande trend: Kommunalvalskandidater väljer allt oftare arbetsplatser före miljön – aktivist: "Grundvatten viktigare än bensin"

Allt fler kommunalvalskandidater kan tänka sig att kompromissa om miljövärden om det skapar nya jobb. Samtidigt ökar polariseringen mellan partierna. Det visar Svenska Yles analys av kandidaternas svar i tre valkompasser inför kommunalval.

Middagssolen gassar skoningslöst och en bil tutar otåligt. Det har bildats en kö vid bensinmacken vid torget i Hangö. Inom loppet av några år har fyra mackar reducerats till en.

– Det är väldigt dåligt. Folk blir nervösa när de måste köa hela tiden. Det handlar ju om att det finns grundvatten under nästan hela Hangö, men samtidigt måste vi ha bensin, säger Hangöbon Barbro Eskelin medan hon tankar sin personbil.

Shell-macken är det enda stället i Hangö stad där invånarna kan fylla tanken. Förra sommaren stängde ABC-macken och före det även Neste-macken för tung trafik. I båda fallen stötte miljöloven på patrull på grund av riskerna för grundvattnet.

Nästan en tredjedel av Hangö udds markareal är grundvattenområde. Det är en sårbar naturrikedom och viktigt för vattenförsörjningen. Bara i centrum, där Shell-macken står, finns inget grundvatten.

Jag prioriterar grundvattnet som är viktigare än bensin.

Johannes Runeberg, Miljöföreningen i Hangö

Bristen på mackar har inte bara upprört bilburna invånare, utan fått även stadsdirektör Denis Strandell att ryta till. Han menar att Hangös attraktionskraft och arbetsmöjligheter påverkas negativt av att långtradarna, som passerar den viktiga lasthamnen, inte längre kan tanka i staden.

– Det är ytterst tråkigt. Mackarna borde inte ha fått stänga. I ett modernt samhälle måste man se till att också människan kan verka och hit räknas bränsleförsörjning. I mackfrågan kan man säga att näringsliv och trafik har kolliderat med miljövärden, säger Denis Strandell.

Corona flyttar fokus till ekonomi

Spänning mellan arbetsplatser och miljö är ett tema också i Yles valkompass. 

Yle har inför kommunalvalen 2012, 2017 och 2021 bett kandidaterna bedöma påståendet "Man kan kompromissa om miljö- och naturvärden om det skapar nya jobb". Kandidaterna har sagt om de är helt eller delvis av annan åsikt eller helt eller delvis av samma åsikt.

En tydlig trend är kandidaternas ökande villighet att nedprioritera miljö- och naturvärden ifall det ökar sysselsättningen i kommunen.

Den interaktiva grafen nedan visar trenden närmare. Tryck på knapparna för att välja parti.

Andelen kandidater som helt eller delvis håller med om påståendet har på åtta år ökat från ungefär 25 till 38 procent. 

Trenden syns även i andelen kandidater som helt eller delvis motsätter sig påståendet. Andelen har minskat med nästan 15 procentenheter sedan kommunalvalet 2017.

Kandidater väljer sida tydligare än tidigare

– Trenden är förvånande eftersom klimatfrågorna varit på allas läppar de senaste åren, inte minst på grund av "generation Greta" som uppmärksammat miljön så pass mycket, säger Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi.

– Men samtidigt ser beslutsfattare för- och nackdelarna ur sin egen kommuns synvinkel. Jag tror trenden beror på coronakrisen, ökande arbetslöshet och oro kring hur det går med jobben i kommunerna.

Sedan det senaste kommunalvalet har polariseringen ökat mellan partierna.

– Det syns framför allt i värdefrågor som miljö, klimat och jämställdhet. Polariseringen märks av på riksnivå och förstås också i kommunalpolitiken. Därför finns det kanske en önskan om att välja sida lite tydligare, säger Sandberg.

Vänsterförbundet och De Gröna är de partier som tydligast motsätter sig kompromisser om miljöfrågor. Starkast ställning för jobben tar Sannfinländarna, där andelen som förespråkar kompromisser ökat tydligt inför varje kommunalval.

– Det är inte överraskande med tanke på att Sannfinländarnas valprogram så starkt markerar mot miljöfrågor. Programmet talar för privatbilism och industrietableringar. Det är uppenbarligen också en stark markering mot "grön-vänstern", säger Siv Sandberg.

– Man kunde säga att Sannfinländarnas valprogram riktar sig till en äldre man på en industriort eller på landsbygden. Där har till exempel pappersfabriker lagts ner och det finns en stark oro för jobben.

Storstäder grönare än små kommuner

Siv Sandberg pekar också på att viljan att kompromissa med miljöfrågor verkar ha ökat betydligt inom både Centern och Samlingspartiet.

– Svenska folkpartiet följer samma trend. SFP har sina väljare och politiker i många olika verkligheter, även i kommuner där det är angeläget att bevara arbetsplatser. I många kustkommuner är dessutom frågan om vindkraft mångfacetterad och polariserande.

När man ställer miljö mot sysselsättning så faller det sig ganska naturligt att ta det mer grundläggande först, alltså tänka på jobben.

Denis Strandell, stadsdirektör i Hangö

Överlag tar kandidater i större kommuner starkare ställning för miljön än i mindre kommuner. 

Enligt Sandberg handlar det dels om att storstäderna gjort klimatfrågan till ett fokusområde med dedikerade tjänstemän och detaljerade klimatprogram. Dels menar hon att De Grönas popularitet i många större städer lyft klimatfrågorna på dagordningen.

– Men som vi såg i torvfrågan nyligen kan Finlands nationella miljöpolitik ha dåliga konsekvenser på det lokala planet. Det sätter lokala beslutsfattare i ett mycket svårt korstryck där det måste väga arbetsplatser mot miljön, säger Siv Sandberg.

– Kommunpolitikerna har ett omedelbart ansvar för ekonomin och näringslivet i kommunen. Klimatfrågan däremot är långsiktig och inte lika konkret.

Arbetslösheten i Hangö oroar

Hangö är en av de tvåspråkiga kommuner där trenden syns. Bland kandidaterna har andelen som helt motsätter sig att man kompromissar om miljövärden sjunkit betydligt. I valskompassen 2012 stod 40 procent av kandidaterna för den linjen, i år knappt 20 procent. 

Tre fjärdedelar av valkompassens Hangökandidater väljer fortfarande miljön framför sysselsättningen, men de väljer i år hellre det mindre absoluta alternativet "delvis av annan åsikt" (om att kompromissa i miljöfrågor).

Läs mer om hur Hangökandidaterna förhåller sig till mackfrågan.

Stadsdirektör Denis Strandell drar paralleller till coronaepidemin. Våren 2020 rusade arbetslösheten i Hangö från ungefär 10 till 17 procent. Nu är siffran nere på ungefär 12 procent.

– När man ställer miljö mot sysselsättning så faller det sig ganska naturligt att ta det mer grundläggande först, alltså tänka på jobben, även om jag inte sett en så tydligt trend kring detta i vår kommunfullmäktige, säger Denis Strandell.

Mackar ger konkurrensfördel

Att bränslemackarna i Hangö reducerats till bara en har fått ett stort symbolvärde i staden.

År 2018 sanerades marken vid Neste-macken för tung trafik eftersom man upptäckt att olja hade läckt ut. Den lokala Miljöföreningen, som påpekade också två tidigare läckage, initierade en domstolsprocess som ledde till att mackens miljölov förkastades och att macken revs.

– Visst är hamntrafiken och arbetsplatserna jätteviktiga. Men jag prioriterar ändå grundvattnet som är viktigare än bensin, säger Johannes Runeberg som är styrelsemedlem i Miljöföreningen.

Många undrar hur tillgången till bränsle kommer att påverka turistnäringen.

– Förra sommaren hade vi en mycket livlig turistsäsong på grund av färre utlandsresor, och då tog bränslet stundvis slut i staden, säger stadsdirektör Denis Strandell.

Dessutom är Hangö hamn den näst största långtradarhamnen i landet och sysselsätter hundratals personer. Stadsdirektören menar att hamnverksamheten därför måste prioriteras.

– Till syvende och sist handlar det om att konkurrera med övriga hamnar i Finland, och då får man inte plocka bort vitala delar som möjligheten att tanka långtradarna. De har inte nödvändigtvis fulla tankar när de anländer med fartygen, säger Strandell.

Tanka hos grannen i stället

Johannes Runeberg ser det ändå som det enda rätta att mackarna som stått på grundvattenområdet stängt. 

– Utan grundvatten skulle det inte finnas något liv alls här på Hangö udd. Att bränsle inte är tillgängligt just i Hangö precis så som alla vill är inte ett jättestort problem. Det finns mackar i grannkommunen Raseborg några tiotals kilometer bort, säger Johannes Runeberg.

Denis Strandell hade velat se en kompromiss. Han hade hoppats att mackarna på grundvattenområdet hade kunnat hållas öppna tills en ny matbutik och en ny mack vid Järnvägstorget står klara inom några år.

– Inget är någonsin hundra procent riskfritt, men man kan sträva efter att göra mackar så riskfria som möjligt. Jag hade velat hålla ytterligare en bränslemack i funktion, tills det kan byggas en som inte ligger på grundvattenområdet, säger Denis Strandell.