Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nu är Joe Biden i Europa – Svenska Yles korrespondenter i Bryssel och New York sammanfattar hållpunkterna inför den intensiva veckan som avslutas med ett möte med Vladimir Putin

Uppdaterad 10.06.2021 12:14.
Presidentparet Biden anländer till engelska Cornwall. Det är sen kväll och mörkt ute. I bakgrunden ser man brittiska poliser i traditionell uniform.
Bildtext Presidentparet Biden anlände till engelska Cornwall sent på onsdag kväll.

Allt ljus är riktat på USA:s president Joe Biden som är i Europa den här veckan. Svenska Yles korrespondenter i New York och Bryssel sammanfattar utgångsläget inför det viktiga besöket.

NEW YORK / BRYSSEL Under normala omständigheter ligger ett besök till Europa högt på dagordningen hos en nyvald amerikansk president. På grund av det svåra coronaläget har man fått vänta i fem månader på Joe Bidens första besök i Europa som president.

Inom loppet av en knapp vecka kommer Biden att göra en europeisk Grand tour som syftar till att stärka banden till USA:s partners i Europa. Biden hoppas kunna bilda en gemensam front med EU-länderna mot Kina och Ryssland som utmanat de globala spelreglerna inom gepolitik och handel.

En möjlighet att konfrontera Ryssland erbjuds på onsdag då Biden träffar Rysslands president Vladimir Putin i Genève. Vi sammanfattar den intensiva veckan i fyra punkter.

En karta med datumen för Bidens Europabesök.
Bildtext Så här framskrider Bidens Europabesök.

1. Vad beslutar de mäktiga G7-länderna?

G7-toppmötet som ordnas i Cornwall under ledning av ordförandelandet Storbritannien blir den första etappen under president Bidens Europabesök.

I samband med mötet har ledarna för sju rika och industrialiserade länder - USA, Kanada, Japan, Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien - möjlighet att föra informella diskussioner med ekonomiskt fokus.

Ledarna för EU-kommissionen och Europeiska rådet deltar också i mötet, även om EU som helhet inte är medlem i G7.

Något kafferep blir det inte frågan om i år. En av de mest akuta frågorna gäller hur man ska få bukt med coronapandemin. Enligt amerikanska medier kommer Biden att tillkännage att USA köper 500 miljoner doser vaccin som ska distribueras globalt.

Ledarna väntas också ge grönt ljus åt ett initiativ från G7-ländernas finansministrar om att harmonisera den globala företagsbeskattningen.

Biden träffar också premiärminister Boris Johnson och drottning Elisabeth II i samband med sitt besök i Storbritannien.

Britannian valtiovarainministeri Rishi Sunak (oik.) keskusteli Yhdysvaltain valtiovarainministerin Janet Yellenin kanssa Lontoossa perjantaina.
Bildtext Kompromissen mellan G7-ländernas finansministrar banar väg för rättvisare företagsbeskattning.

Rikhard Husu, Bryssel: EU togs på sängen då Bidenadministrationen gick ut med kravet om ett temporärt slopande av patenträtten för vaccin. Vid G7-mötet lär EU-ledarna påminna president Biden om betydelsen av att det också är viktigt att länderna tillåter export av vaccin, något som USA inte gjort hittills.

Bland EU-länderna finns det också en stor förståelse för kravet att se över företagsbeskattningen. Samtidigt kunde reformen få konsekvenser för länder som Irland som lockat globala storbolag tack vare sin låga företagsbeskattning.

Ville Hupa, New York: Joe Bidens övergripande mål för Europaresan är att övertyga resten av världen om att USA återigen är redo att förbinda sig vid det internationella, demokratiska samarbetet. Förtroendet för USA som en samarbetsvillig, global aktör tog allvarlig skada under Donald Trumps turbulenta presidentperiod och Biden har en stor utmaning framför sig i att försöka återskapa förtroendet.

Vad kan G7-länderna gemensamt göra för att befrämja den globala kampen mot coronapandemin och ge fart åt världsekonomin? Det är konkreta frågor som står högt på Bidens agenda inför G7-mötet, liksom förslaget på att införa en gemensam, global företagsbesbeskattning.

Förutsättningnarna för att avveckla de coronabetingade reserestriktionerna torde också diskuteras.

2. Hur mår det transatlantiska samarbetet?

Från Cornwall flyger Biden vidare till Bryssel där ledarna för de 30 Natoländerna samlas till toppmöte på måndag. Efter Donald Trumps stormiga presidentperiod har Bidenadministrationen varit mån om att återknyta banden till sina allierade i Europa.

Samtidigt hoppas Biden i likhet med sin föregångare att de europeiska länderna ska satsa mer på att upprätthålla sitt eget försvar.

Natoländerna har en målsättning om att var för sig lägga åtminstone två procent av BNP på försvaret. I dagens läge är det endast en tredjedel av länderna som gör det.

Biden väntas också föra bilaterala samtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i samband med Natotoppmötet.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ger en presskonferens utanför Vita Huset i Washington.
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Vita huset på måndagen.

Ville Hupa: Relationen till Nato har alltid varit betydelsefull för den utrikespolitiskt erfarne Joe Biden. Han har beskrivit USA:s relation till Nato som “helig” och kommer vid mötet att försöka övertyga övriga medlemsländer om att USA är fullt inställd på att uppfylla sina förpliktelser till organisationen. 

Flera amerikanska experter har påpekat att utmaningen är stor, efter att relationen mellan USA och Nato lidit under Trumps presidentperiod.

USA och Biden beslöt tidigare i höst att kalla hem alla trupper från Afghanistan senast på det symboliska datumet 11 september och Nato följde snabbt exemplet. Beslutet stöds av en majoritet av amerikanerna som är krigströtta efter två decennier av amerikansk militär närvaro i Afghanistan. 

Förhållningssättet till Kina kan bli en kvistig fråga. USA hoppas få stöd för en striktare linje i förhållandet till Kina, medan flera Natoledare är måna om att Nato inte bör uppfattas som en alltför Kinafientlig koalition.

Natos förmåga att möta cyberhot kommer med säkerhet att tas upp under mötet. Frågan har blivit högaktuell i USA de senaste åren efter flera attacker mot amerikanska myndigheter och företag, senast mot oljeledningen Colonial pipeline för några veckor sedan. 

Som ett slags uppvärmning inför Europaresan träffade Joe Biden Natochefen Jens Stoltenberg i Vita huset i början av veckan. 

Rikhard Husu: Den som väntar sig den typens drama som utspelade sig vid Natos 70-årstopppmöte för två år sedan kommer att bli besviken. Natotoppmötet i Bryssel blir en avskalad affär där Biden lär fokusera på att betydelsen att Natosamarbetet och de vänskapliga relationerna allierade emellan.

Relationen till Kina och Ryssland samt utvecklingen i Vitryssland ligger högt på agendan. Beslutet att dra bort trupperna från Afghanistan kommer också att diskuteras. I EU-kretsen höjs röster för mer strategisk autonomi i förhållande till USA och andra globala aktörer vad säkerhetspolitiken beträffar.

Planerna på att utveckla ett gemensamt europeiskt försvar är ändå i sin linda. För en merpart av EU-länderna förblir Nato och USA den främsta försvarspolitiska stöttepelaren. Därför är relationen till president Biden viktig.

3. Vilka förhoppningar har EU på Joe Biden?

President Bidens Brysselbesök fortsätter med ett minitoppmöte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel.

Trion har vid det här laget redan haft möjlighet att diskutera vid G7-mötet i Cornwall. Men då man sitter ned tillsammans har man möjlighet att fokusera närmare på relationen mellan USA och EU.

Rikhard Husu: I Joe Biden har EU en amerikansk president som hellre ser EU som en samarbetspartner än en konkurrent. Det här gäller inte minst kampen mot klimatförändringen där EU gärna vill leda den globala utvecklingen tillsammans med USA.

Samtidigt finns det frågor där åsikterna går i sär mellan parterna. Den utdragna handelstvisten mellan USA och EU om statssubventioner till den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing har till exempel inte ännu lösts på ett tillfredsställande sätt.

USA vill också se resoluta åtgärder mot Ryssland som bland annat inbegriper stoppandet av gasrörsprojektet Nord Stream 2. Det här är något de medverkande länderna med Tyskland i spetsen avböjt hittills.

Ville Hupa: Handelsrelationen mellan USA och EU har knakat i fogarna de senaste åren. Ett exempel är USA:s stål- och aluminiumtullar som infördes mot EU av Donald Trump. Frågan är svår för Biden. Förhandlingar för att avskaffa tullarna har inletts med EU men samtidigt måste han beakta den inhemska industrins behov och eventuella politiska konsekvenser på hemmaplan.

En ytterligare aspekt i frågan är Kinas överproduktion av stål som drivit ner världshandelspriserna.

Gasledningsprojektet Nord Stream 2 är en annan fråga där åsikterna också går isär.

Klimatet och mänskliga rättigheter är däremot områden där de båda globala aktörerna har goda möjligheter att hitta en gemensam melodi. Klimatkampen har en hög prioritet både för Biden och för de flesta EU-länder. På samma sätt stöder både USA och EU sanktioner mot Ryssland, Belarus, Kina och Myanmar.

USA:s president Joe Biden och Rysslands president Vladimir Putin.
Bildtext Joe Biden och Putin har träffats flera gånger tidigare. Mötet i Genéve blir det första under Bidens tid som president. (Arkivbild från 2011)

4. Vad händer vid mötet med Vladimir Putin?

Blir mötet i Genève en upprepning av det omtalade mötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin i Helsingfors för tre år sedan? Det är frågan på allas läppar inför den mest laddade träffen under Bidens Europavecka.

Då blev intrycket hos många att den amerikanska presidenten inte stod upp mot Vladimir Putin under den gemensamma presskonferensen. Mötet spädde på spekulationerna om Trumps påstådda nära kontakter till Ryssland.

Arrangemangen kring toppmötet i Genève är fortfarande höljda i dunkel. Det ser till exempel inte ut att bli en gemensam presskonferens med de båda presidenterna efter mötet.

Ville Hupa: Medieintresset är begripligt nog stort inför det planerade mötet mellan Joe Biden och Vladimir Putin, men det tål att påpekas att för Biden är Putinmötet inte Europaresans huvudmål. 

Cyberattacker från Ryssland mot USA, läget i Ukraina och Belarus och behandlingen av oppositionen i Ryssland är några exempel på smärtpunkter som skaver på den hårt ansträngda relationen. 

Bidenadministrationen har inga illusioner om att mötet skulle medföra stora framsteg, men ser ändå en dialog med Putin som ett mer eftersträvansvärt tillstånd än ingen dialog alls, vilket förklarar Bidens initiativ till mötet. 

Biden kallade tidigare i år Putin för “en mördare” vilket Putin besvarade genom med kalla hem Rysslands ambassadör från USA. Det säger mycket om den ömsesidiga misstron mellan länderna.

Rikhard Husu: Det har sagts om Genève att det är ett möte med höga insatser men låga förväntningar. På EU-sidan är det få som väntar sig positiva framsteg vad den frusna relationen mellan USA och Ryssland beträffar.

Med Joe Biden har frågetecknen rätats ut vad USA:s förhållande till Ryssland beträffar. Inför avfärden försäkrade Biden att USA och dess europeiska allierade och partners står förenade mot säkerhetshot från ryskt håll.

"Putin vet att jag inte kommer att tveka att besvara skadlig aktivitet framöver", skrev Biden i en opinionsartikel inför Europaresan.

Samtidigt är det ett faktum att relationen till Ryssland är viktigare för EU än för USA, som ser Kina som sin främsta konkurrent på global nivå.

Frågan är vilken effekt Bidens lugnande ord har på de EU-stater och länder i närområdet som blivit föremål för rysk aggression. De lär hoppas på ett lika resolut agerande från EU:s sida.

Unionens möjligheter att tala klarspråk till Ryssland hämmas av kravet på att beslut om den gemensamma utrikespolitiken måste fattas enhälligt. Det här spelar i händerna på de medlemsländer som har mer överseende med Rysslands agerande.