Jakobstad behöver fler inflyttare också de som talar finska: "Ställ inte språkgrupperna mot varandra utan hitta lösningar som gynnar alla"

Befolkningsutvecklingen har länge varit en het fråga i Jakobstadsregionen. Området behöver fler invånare, både från utlandet och från övriga Finland säger man på utvecklingsbolaget Concordia. Men hur kan man göra staden mera attraktiv på både finska och svenska?

Regionutvecklare Fredrik Sandelin på utvecklingsbolaget Concordia säger att Jakobstadsområdet behöver mer arbetskraft än årskullarna räcker till för.

- Vi har arbetsplatserna och möjligheterna till en bra livskvalitet, men vi behöver fler inflyttare. Och vi behöver bli bättre på att berätta om de här möjligheterna säger Fredrik Sandelin.

Hans kollega Heidi Matinlassi säger att den höga tröskeln för finskspråkiga att flytta till regionen främst beror på okunskap. Concordias undersökning visar att arbetsgivarna gärna skulle ta emot arbetskraft utifrån, både nationellt och internationellt.

- När man deltar i evenemang och mässor runt om i landet så är det många som aldrig ens besökt vår region, säger Matinlassi.

Själv är hon ett levande exempel på att det går bra att flytta till Jakobstad utan att kunna svenska. Den lärde hon sig sedan genom nya vänner och inte minst på fotbollsplanen.

Fredrik Sandelin säger att Jakobstadsområdet och den gula bollen men sloganen "här bor kvaliteten" ändå håller på att få ett genomslag.

- Det är vi som måste ut och berätta om oss, och när vi gör det, då väcker vi intresse, säger Sandelin.

Finskspråkiga är mer missnöjda än de svenskspråkiga utflyttade

Majoriteten av de som flyttat bort från Jakobstad är nöjda med hur staden var som boningsort. Men de finskspråkiga är mer missnöjda än de svenskspråkiga. Det visar en enkät bland utflyttare som staden Jakobstad har låtit göra.

Det är främst unga och finskspråkiga som väljer att flytta bort. Hur ska man man då höja Jakobstads profil som en tvåspråkig stad?

Yle Österbotten har talat med två lokalpolitiker, Ida-Marie Jungell (SFP) och Kenneth Huumarsalo (SDP).

Jungell säger att ett problem för de unga finskspråkiga är att det inte finns någon yrkesutbildning på finska.

- Om du inte vill gå i gymnasiet så är det mycket begränsat med valmöjligheter. Det är synd. Det känns ju som om vi vill att våra unga vänder sig till andra städer och flyttar bort, säger Jungell.

Kenneth Huumarsalo jobbar som specialungdomsledare på Tobaksmagasinet. Han säger att han inte tror att folk har något emot att bosätta sig i Jakobstad, om det finns jobb och trevliga bostäder.

Men för de finskspråkiga unga är det just yrkesutbildning som fattas.

- Vi har ingen yrkesutbildning på finska, därför måste de flytta för att studera. Och ofta kommer de inte tillbaka, säger Huumarsalo.

Huumarsalo säger att man måste stödja de unga så att de orkar slutföra sina yrkesutbildningar, och han önskar att Optima kunde öppna upp några tvåspråkiga studielinjer.

För den som vill ha en högskoleutbildning är det hur som helst tvunget att flytta. Då skulle det vara viktigt att de kan komma hem för att göra sin praktik och sitt slutarbete i Jakobstad.

- Vi borde aktivt hålla kontakten med de unga som flyttat bort för att studera och också kunna erbjuda intressanta jobb och förmånliga bostäder på hemorten.

Båda språkgrupperna ska behandlas rättvist och jämlikt

Att majoriteten av befolkningen talar svenska kan påverka de finskspråkigas benägenhet att flytta till Jakobstad. Huumarsalo säger att man ofta lyfter upp tvåspråkigheten som en rikedom, men den kostar också.

Huumarsalo säger att båda språkgrupperna ska behandlas rättvist och jämlikt.

-Men jag har fått den uppfattningen att de finskspråkiga unga inte alltid tycker att de behandlas likvärdigt. Politikerna borde förstå att vi inte klarar oss enbart med finsk- eller svenskspråkiga, båda grupperna behövs, säger Huumarsalo.

Kenneth Huumarsalo säger att han diskuterade tvåspråkighet med ungdomarna på Tobaksmagasinet häromdagen.

- De sa att de lärt sig svenska i skolan, men när de går i skola på finska och alla kompisar pratar finska så glömmer de bort det de lärt sig.

Därför tycker Kenneth Huumarsalo att gymnasiet där båda språken samsas under samma tak är rätt lösning. Där får man höra båda språken och får vänner från den andra språkgruppen.

Skolfrågor väcker känslor

Ida-Marie Jungell säger att både finsk- och svenskspråkiga samsas kring de politiska besluten i fullmäktige. Ofta är man överens, men en fråga som rörde upp känslor var stängningen av Ruusulehto skola.

- Det var ett jättetufft och ledsamt beslut.

Efter det beslutet vill Jungell jobba för en ny och fin skolbyggnad där båda språkgrupperna rymms in.

- Det skulle inte heta att det byggs en ny finsk- eller svenskspråkig skola, utan en ny gemensam byggnad, säger Jungell.

Jungell säger att man inte borde tänka språkligt, utan var och hur kan man bygga så att de gynnar flest människor.

Kan man leva helt på finska i Jakobstad, eller måste man lära sig svenska?

- Inte måste man lära sig, men att kunna flera språk är alltid en fördel, säger Huumarsalo.

Ida-Marie Jungell säger att det går bra att flytta till Jakobstad även om man inte talar svenska. Många klarar sig till och med på engelska.

- På de flesta arbetsplatser talar man sitt eget modersmål i kafferummet. Och de vanligaste termerna lär man sig ganska snabbt. Vi borde bara visa hur öppet det är, säger Jungell.

På Tobaksmagasinet är alla välkomna och bemöts på sitt eget språk. Det finns alltid både finskspråkig och en svenskspråkig personal på plats.

- Man ska inte ställa språkgrupperna mot varandra hela tiden, istället söka lösningar som gynnar alla, säger Huumarsalo.

Långa skolresor till grannstaden

Konsta Syrjälä, 22 år, jobbar som ungdomsassistent på Tobaksmagasinet. Han är född och uppvuxen i Jakobstad.

- Det är trevligt att jobba med ungdomarna, de är skärpta och det är fint att satsa på ungdomen.

Syrjälä säger att det inte på något sätt känts speciellt att vara finskspråkig i Jakobstad åtminstone inte i låg- och högstadiet. Sen blev situationen annorlunda när han gick ut grundskolan.

- Läget vände när man blev tvungen att åka till Karleby för att studera. Jag förstår svenska, men talar inte så bra därför kändes det inte aktuellt att studera vidare på svenska, säger Syrjälä.

Hans äldre kompisar hade studerat för att bli merkonomer och datanomer på finska i Jakobstad, men utbildningarna lades ner. Att resa fram och tillbaka med buss förlänger skoldagen med två timmar och det gäller att stiga upp tidigt.

- Då tänkte man nog att det hade lönat sig att lära sig svenska bättre, säger Syrjälä.

Samtidigt så sökte de flesta av hans kompisar sig bort från Jakobstad för att studera. Och för den som vill studera på universitet är det tvunget att flytta, oberoende om man är svensk- eller finskspråkig.

- Jag tror att situationer är den samma i de flesta mindre städer, det här är inget unikt för Jakobstad, säger Konsta Syrjälä.

Umgås över språkgränserna

Konsta Syrjälä säger att hans närmaste vänner är finskspråkiga, men han har alltid umgåtts med svenskspråkiga kompisar och också de med utländsk bakgrund.

- Det det har blivit så att mina svenskspråkiga kompisar oftast pratar finska med mig. Men språket har aldrig hindrat oss från att bli vänner.

Konsta Syrjälä säger att orsaken till att han är kvar i Jakobstad är att han har jobb, hans flickvän har jobb och de har hittat en förmånlig bostad.

- Jag har det bra i Jakobstad, jag trivs och har mina vänner och fritidsintressen här, på så vis har jag inte bråttom bort. Sen få vi se i långa loppet hur det blir, säger Syrjälä.

- Men de flesta i min ålder har flyttat, speciellt de som gått i gymnasiet har sökt sig vidare till universitetsstäderna.

Stämpel som svenskspråkig stad

Kenneth Huumarsalo är musiker och har därför rört sig mycket runtom i landet. När finskspråkiga får höra att han kommer från Jakobstad så frågar de alltid om han är svenskspråkig.

- Det finns kanske en stämpel på Jakobstad som en enbart svenskspråkig stad. Det är många som undrar om man klarar sig på finska här.

För någon i Kuopio låter kranskommunerna med namn som Pedersöre, Nykarleby och Larsmo säkert obekant, Härmä är en enklare att fatta säger Huumarsalo med ett skratt.

- Det vore säkert bra att starkare föra fram budskapet om Jakobstad som den tvåspråkiga stad den är, säger Huumarsalo.

Ida-Marie Jungell håller med. Man borde visa upp sin fina stad med alla dess starka sidor.

Jungell säger att de som besöker Jakobstad ofta säger att det är som att besöka utlandet, här samsas språken. Jungell talar alltid om sin hemstad som tvåspråkig, eller till och med flerspråkig.

- Jakobstad ses kanske ofta som en svenskspråkig stad. Men om så många lever hela sitt liv här på finska och trivs jättebra, så kanske det mera handlar om en inställning.

Skulle du rekommendera Jakobstad för finskspråkiga inflyttare?

- Absolut, det här är en bra och hemtrevlig stad, jag tycker att den är stämningsfull. Och tvåspråkigheten är en bra sak. Men hej politiker, en hälsning till er, vi behöver flera replokaler, säger Konsta Syrjälä.