Kaskö har Svenskfinlands mest konservativa fullmäktige, Malax det mest liberala och Raseborgs är längst till vänster – se vilka värderingar som dominerar i fullmäktige i din kommun

I Grankulla har fullmäktige Svenskfinlands tydligaste högervärderingar, Kaskö är konservativast medan Raseborgs fullmäktige är längst till vänster. De flesta kommuner i Svenskfinland har ändå högerliberala fullmäktigegrupper. Se var kommunernas fullmäktige hamnar på den politiska kartan när ledamöterna själv får välja.

När kandidaterna svarade på Yles valkompass fick de för första gången själva uppskatta var de befinner sig på axlarna höger-vänster och liberal-konservativ. 

I den här artikeln analyserar vi hur de nya kommunfullmäktiges värderingar ser ut baserat på hur de invalda placerat sig på axlarna.

Vänster-högerskalan beskriver hurudan ekonomisk politik man vill bedriva. Vänstern brukar tala för den offentliga sektorn medan högern föredrar fritt företagande. Vänsterkandidater tycker ofta att rika kunde betala mera kommunalskatt och högerkandidater vill hellre ha nedskärningar än skattehöjningar.

Skalan konservativ-liberal beskriver politiska ideologier. Många konservativa vill inte att kommunen flaggar under prideevenemang och de vill gärna att kristna traditioner syns i skolan. Även invandringsfrågan korrelerar tydligt så att konservativa ser mindre nytta med invandring än liberala.

Liberal kust på grund av SFP-lojalitet

Kim Strandberg, professor i statskunskap vid Åbo Akademi i Vasa, har bekantat sig med analysen av de invalda kandidaternas värdegrund.

– Svenskfinland är väldigt liberalt som helhet. Alla tvåspråkiga kommuner förutom Larsmo och Kaskö befinner sig på den liberala planhalvan. Det är en mer sammanhållen kärna och mindre spridning än jag hade trott.

Vad kan den liberala kärnan beror på?

– Enligt mig är variationerna inom Svenskfinland ganska stora, men det syns inte här. Det beror förstås delvis på att Svenska folkpartiet dominerar i många kommuner och att SFP:s linje är både värdeliberal och ekonomiskt liberal. Det bidrar till att de tvåspråkiga kommunernas medeltal går åt det liberala hållet.

– Sedan är spridningen kanske egentligen större bland väljarna i dessa kommuner, men många svenskspråkiga väljer ändå SFP som värnar om det svenska språket. Det finns fortfarande en stor partilojalitet bland svenskspråkiga väljare gentemot SFP.

Mest liberalt i städer förutom i Österbotten

Som väntat är de större städerna mer liberala än mindre kommuner på landsbygden. Den liberala trenden syns bland i Helsingfors och resten av huvudstadsregionen samt Åbo.

– I de stora städerna är väljarkåren mer liberal och kandidaterna återspeglar sina potentiella väljare. De liberala värderingarna har att göra bland annat med att många unga människor kommer till universitetsstäderna för att studera, säger Kim Strandberg.

Ett undantag är Vasa, som enligt samma logik borde bara den mest liberala kommunen i svenska Österbotten, men inte är det.

– Det är intressant att Vasa inte är den mest liberala kommunen i svenska Österbotten. I stället är Närpes och Malax mer liberala. För Närpes del handlar det om att kommunen har en lång historia av arbetskraftsinvandring och integrationsprojekt, och det har färgat av sig på hur folk tänker kring värdeliberala frågor. Jag tror det kan finnas liknande förklaringar för Malax del.

Förenklade budskap hörs bättre

Då man jämför hur partiets medeltal förändras då man beaktar antingen alla kandidater eller bara de invalda så märker man att bland annat Samlingspartiet tar ett litet steg mot ett mer konservativt håll. 

Före valet visade Svenska Yles analys att de samlingspartistiska kandidaterna var uppdelade i ett mer konservativt läger och ett mer liberalt läger. 

– Det verkar som om den konservativa kärnan inom partiet fått fler röster. På senare tid har partiet profilerat sig som en motpol till regeringens linje, och det har inneburit en mer konservativ hållning, säger Kim Strandberg.

En motsvarande förflyttning i konservativ riktning syns även hos de invalda sannfinländska kandidaterna. Strandberg tror att de uttalat konservativa kandidaterna lyckats nå sina väljare bättre.

– Väljare har lättare att ta till sig mer förenklade budskap. Det gäller framför allt de populistiska Sannfinländarna, vars väljare är vana vid att det är tydliga och enkla budskap som gäller.

Svenska folkpartiet tar i denna jämförelse ett litet steg mot det mer konservativa hållet.

– Här tror jag den stora variationen inom Svenskfinlands kommuner och bland SFP:s kandidater spelar in. Det har funnits SFP-kandidater med i stort sett sannfinländska värderingar, men på grund av språket har de ändå inte ställt upp för Sannfinländarna utan just för SFP, säger Kim Strandberg.

Korrigering 16.6 kl. 14:48: Några kommuner hade fått fel partifärg i visualiseringen. Felet är nu åtgärdat.

Här finns de största ideologiska skiljelinjerna inför kommunalvalet – vänsterförbundare i Helsingfors har inte mycket gemensamt med kristdemokrater i Karleby

Samlingspartiet i två läger och Sannfinländarna drar höger.