Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finnwatch: Klimatkompenseringen kan bidra till andra miljöproblem och kränka mänskliga rättigheter – vi behöver tydliga regler, löften räcker inte

En ko på bete vid kolkraftverket i Berheim, Tyskland. Kolkraftverken hör till de största klimatbovarna i EU med stora utsläpp av koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen.
Bildtext Det finns inga ordentliga regler för klimatkompensering, visar Finnwatch rapport. Företag som köper kompensering kan bara lita på tjänstens ord, alltså finns det noll garanti att det faktiskt leder till klimatkompensering. Bild från Bergheim i Tyskland.

Efterfrågan på klimatkompensering kommer att öka kraftigt under de kommande tio åren. Men verksamheten tampas med flera risker och brister som ännu måste åtgärdas, visar en rapport som medborgarorganisationen Finnwatch har gjort.

Finnwatch har granskat 40 företag som säger sig klimatkompensera på ett eller annat sätt och 29 företag som erbjuder tjänster för klimatkompensering.

Enligt rapporten finns det ett akut behov av att skapa ordentliga regelverk för verksamheten så att den kan utvecklas på ett hållbart sätt. Speciellt då klimatkompenseringsbranschen förväntas bli upp till 15 gånger större på tio år.

Inte ens de bästa certifikaten på marknaden kan garantera tillräcklig kvalitet, heter det i rapporten. Just nu liknar kvalitetskravet för klimatkompensation snarast ett löfte om att det sker.

– Och det löftet behöver inte betyda att kompensationen faktiskt sker, eller att den inte bidrar till någon skada för människor eller miljön, säger Lasse Leipola som är klimatsakkunnig vid Finnwatch.

Klimatkompensering

Företag och individer kan kompensera för använda utsläpp, som koldioxid, som påverkar klimatförändringen.

Det här görs genom att köpa tjänster av företag som erbjuder klimatkompensering.

Exempel på klimatkompensering är att investera i förnybar energi eller skogsprojekt som binder koldioxid i marken.

Helens elkraftverk i Södervik.
Bildtext Branschen för frivillig klimatkompensering är ganska liten just nu, både i Finland och globalt. Men den väntas bli upp till 15 gånger så stor om tio år. De 40 företag som Finnwatch har granskat kompenserar ungefär 400 000 ton utsläpp per år.

Efterlyser bättre kriterier – ett certifikat räcker inte

Certifieringssystemen borde utveckla sina kriterier – särskilt gällande mänskliga rättigheter. Finnwatch har granskat ett klimatkompenserande vattenkraftsprojekt i Indien som lett till att lokalbefolkningens dammar torkat ut och försämrat deras bevattnings-, bad- och fiskemöjligheter.

Kompensationsförmedlare och -köpare måste alltså i nuläget försöka säkerställa projektets kvalitet på andra sätt än enbart med certifikat.

Det kan bli svårt att göra då allt fler länder sätter upp egna klimatmål och en del av kompenseringen sker utomlands. Regleringar, både nationella och internationella, skulle garantera att operatörerna utvecklar sig verksamhet för att uppfylla kompensationskriterier.

Skog i Noux nationalpark.
Bildtext Att binda koldioxid på teknisk väg genom att samla upp koldioxid från atmosfären är ännu ganska dyrt.

Var är lagstiftningen?

Mer än en tredjedel av de granskade företagen använder mer än en kompenseringsmetod. Populärast är skogsprojekt, följt av förnybar energi och energieffektivitet.

Framför allt förväntas efterfrågan på skogsprojekt växa. Skogsprojekt kan ha till och med stor potential i kolbindning, men samtidigt är de förknippade med många utmaningar som är utmanande att hantera. Till exempel inom skogsskydd.

Under de senaste åren har också många kompensationsprojekt baserade på koldioxidbindning i skogar inletts i Finland. Projekten kan utvecklas för att blii internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga, men det krävs att ett antal brister i kompensationens kvalitet åtgärdas.

Enligt rapporten finns det brister i kvalitetsgranskningen både gällande lagstiftning och gällande tjänsterna.

I värsta fall erbjuds konsumenterna kompensation som har liten eller ingen kortsiktig klimatpåverkan alls, enligt Leipola.

Brister i kvalitetsgranskningen av klimatkompensering

  • Addition: Skulle kompenseringsprojektet ändå har ägt rum utan att någon köpt kompensation?

  • Mätbarhet: Det finns brister i granskningen av när klimatkompenseringen sker och hur långvarig klimateffekten är.

  • Läckage: Det krävs noggrannare granskning av huruvida kompenseringsprojekt orsakar utsläpp eller indirekt påverkar klimatet negativt.

  • Öppenhet och ansvar: Går projektet emot mänskliga rättigheter?

Kolkraftverk i  Moorburg, Hamburg, Tyskland
Bildtext De klimatkompenseringstjänster som erbjuds i Finland kompenserar för ungefär 300 000 ton utsläpp varje år. En del av kompenseringarna köps från utlandet. Bild från Hamburg i Tyskland.

Staten borde ansvara för att kompenseringen räknas på rätt sätt

Klimatkompenseringsbranschen är ganska liten just nu, både i Finland och globalt, men efterfrågan ökar i takt med de uppställda klimatmålen.

År 2019 kompenserades hundra miljoner ton utsläpp globalt med cirka 320 miljoner dollar. Beloppet motsvarar ungefär Finlands årliga utsläpp.

Ungefär 90 procent av företagen i rapporten idkar klimatkompensering av något slag. Enligt Finnwatch borde kompenseringen bli mer omfattande.

Staten borde kontrollera att kompenseringen räknas rätt och att dubbelberäkningar inte uppstår.

– Dubbla utsläppsberäkningar borde förbjudas så att beräkningarna stämmer när man kontrollerar de nationella klimatmåle. Särskilt då klimatmålen redan på många håll är otillräckliga i förhållande till klimatkrisen,säger Lasse Leipola.