Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Färre luftvägsinfektioner under coronaåret – men sjukhusbakterien visar sin fula nuna

folk på spårvagnshållplats håller distans
Bildtext Munskydd, säkerhetsavstånd, distansförhållanden – allt det ledde till att antalet lutvägsinfektioner minskade under coronapandemin.

Under coronapandemin har antalet luftvägsinfektioner orsakade av olika virus och bakterier minskat, meddelar Institutet för hälsa och välfärd.

Bland annat antalet A-influensafall minskade. Under influensasäsongen 2019-2020 skrevs drygt 10 200 fall in i registret för smittsamma sjukdomar, vilket är 8 000 fall färre än säsongen innan. 

Antalet allvarliga sjukdomar orsakade av pneumocker minskade också till under hälften av året innan.

– Åtgärderna som togs i bruk i mars 2020 - reserestriktioner, distansarbete och -studier, hygienanvisningar, säkerhetsavstånd och munskydd - har påverkat hur också andra sjukdomar sprids, säger överläkare Tuula Hannila-Handelberg vid Institutet för hälsa och välfärd.

Ett undantag är ändå infektioner orsakade av rhinovirus. Rhinovirusinfektioner konstaterades i nästan samma utsträckning som året innan. En orsak till det är att alkoholbaserad handsprit inte tar kål på rhinovirus.

Mer listeria än någonsin tidigare

Statistiken visar något överraskande att antalet listeriafall nästan fördubblades i fjol jämfört med år 2019. I fjol konstaterade 93 fall av listeria, och det är mer än någonsin tidigare.

Listeria smittar vanligen genom olika livsmedel. I Finland är typiska riskprodukter gravade och kallrökta fiskprodukter.

Däremot sjönk antalet övriga tarminfektioner. Kampylobakterien, som är den vanligaste tarminfektionsbakterien i Finland, orsakade drygt 2 000 infektioner, vilket är mer än hälften färre än året innan.

Rekordmånga allvarliga MRSA-infektioner

Antibiotikaresistenta bakterier är ett betydande problem världen över. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är situationen rätt bra i Finland, men i fjol konstaterades 63 fall av allvarliga infektioner orsakade av den så kallade sjukhusbakterien MRSA, vilket är rekordmånga.

De flesta smittorna skedde i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Statistiken från Institutet för hälsa och välfärd baserar sig på anmälningar från läkare och laboratorier. Anmälningarna skrivs årligen upp i registret över smittsamma sjukdomar, som Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller.